- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
1761-1762

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nervositet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

17G1 Nervositet—Neusiedlersjön 1762 kan de men är föga verksamt. Det användes som upplivande medel. Nervosite’t, bristande psykisk balans, i lättare fall ofta ett uttryck för självsvåld ocli bristande självbehärskning. Angående svårare fall se Neura-steni och Hysteri. — Nerv ö's, lidande av N. Nervsystem. Hos lägre djur ha de enskilda cellerna förmåga av retbarhet. Hos de högre djuren finnas särskilt utvecklade organ med uppgift att mottaga och förarbeta retningar. I sin enklaste form utgöres N. av nervcellanhopningar, ganglier, förbundna med nervtrådar. De högst stående djuren ha nervcellerna samlade framför allt i hjärnan och ryggmärgen och från dessa utgå nerver till olika delar av kroppen. Hjärnan anlägges som ett blåsformigt organ med fem utbukt-ningar. Jfr Hjärna. Ryggmärgen är ett strängformigt organ, vilket ytterst består av nervtrådar, vit substans, i mitten finnas nervceller, grå substans. Från hjärnan utgå tolv hjärnnerver, från ryggmärgen utgå ryggmärgs- el. spinalnerver i mellanrummen mellan ryggkotorna. Hjärnan och ryggmärgen med till dem hörande nerver kallas det centrala N. Dessutom finnes det autonoma N., vilket består av särskilda ganglier med tillhörande nerver och vilket även står i förbindelse med det centrala N. Det autonoma N. är undandraget viljans inflytande, varav namnet. Nes’tor, enligt den grekiska mytologin konung över Pylos i Messenien, utmärkt för tapperliet i strid och klokhet i rådslag, varför han trots hög ålder var en av grekernas främste i kriget mot Troja. N. användes i modernt språkbruk som beteckning för en gammal man, känd för klokhet och vältalighet. Nestoria’ner, anhängare av Nesto-rius, patriark i Konstantinopel (d. omkring 451). Denne gjorde gällande, att jungfru Maria födde en vanlig människa, i vilken Guds son tog sin boning. Denna lära väckte våldsam opposition och ”Jungfruns fiender” fördömdes på kyrkomötet i Efesus 431 och på kyrkomötet i Kalkedon 451. Särskilt i Persien ha N. funnits ända fram till nutiden. Netto, ett ord, som närmast kan återges med orden ”efter vederbörligt avdrag”. N. ingår i ett flertal sammansättningar t. ex. nettovinst, d. v. s. den behållna vinsten, sedan avdrag för alla omkostnader verkställts, nettovikt, d. v. s. vikten av en vara, sedan emballagets vikt avdragits o. s. v. Net’ze, biflod till Oders biflod Warthe, flyter genom Posen och Bran-denburg. Längd 440 km. Neucliätel [nösjatäl’]. — 1. Kanton i v. Schweiz vid sjön med samma namn. 810 kvkm., 131,000 inv. Huvudstad Neucliätel, 23,000 inv. — Västra delen av N. är ett högland, under det att s. och ö. delarna äro en lågslätt, delvis skogbevuxen och med bördig jordmån. Där bedrives bl. a. vinodling. Industrin omfattar förnämligast tillverkning av ur. — 2. Huvudstad i N. 1, belägen vid sjön med samma namn. 23,000 inv. Universitet. Neue freie Press’e [nåj’e fraj’e], ty., ”nya fria pressen”, namn på en daglig liberal tidning i Wien, grundad 1864. Neuenburg [nåj’enborg], tyska namnet på Neucliätel*. Neue Zeit [nåj’e tsajt], tysk tidskrift, grundad 1883, det tyska socialdemokratiska partiets ledande organ på det teoretiska området. Neumer [nev’mer], den fornkristna notskriften. N. uppkom sannolikt före 500-t. Neuralgi’, nevralgi, anfallsvis uppträdande smärtor inom en nervs utbredningsområde. Orsaken är obekant, möjligen är det fråga om inflammatoriska processer i bindväven kring nerven. Särskilt i benets stora nerv (Nervus ischiadicus, jfr Ischias) och i ansiktsnerven (Nervus trigeminus) förekomma N. Neurasteni’, nevrasteni, nervsvaghet, ett sjukdomstillstånd, som kännetecknas av en ökad allmän retbarhet och känslighet för yttre irritament samt av en ökad uttröttbarhet. Vid N. känner patienten sig matt, orkar ej arbeta, lider av sömnlöshet, dov huvudvärk och är nedslagen. Ofta tror patienten, att han lider av diverse organiska sjukdomar. N. uppträder ofta i samband med överansträngning, bekymmer o. dyl. Behandlingen går ut på att bereda vila med lämplig sysselsättning (fullständig sysslolöshet är dock ofta skadlig). Behandling på kurort är ofta påkallad. Neuri’n, en giftig organisk ammo-niumförening, som bildas i ruttnande kött. Neuri’t, nevrit, av inflammationer el. av gifter förorsakade sjukdomstillstånd i nerver med förlamningar, smärtor el. upphävd känsel. Neurologi’, nevrologi, läran om nervsystemet och dess sjukdomar. Neuro’s, nevros, sammanfattande namn på sjukdomar i nervsystemet, vid vilka man ej kunnat påvisa organiska förändringar. Hit höra neurasteni, hysteri, epilepsi, en del sinnessjukdomar m. fl. Neusiedlersjön [nåj’sidler-], insjö i v. Ungern. 335 kvkm. Vattenståndet i sjön är synnerligen växlande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 01:44:48 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/0917.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free