oceanen i v. Den v. kusten är klippig och har flera goda hamnar, under det att den ö. är låg, sumpig, omgiven av laguner och saknande hamnar. Största delen av N. uppfylles av högland. Åkerbruk är huvudnäring. Förutom majs och bönor, som äro invånarnas viktigaste näringsmedel, odlas kaffe, tobak, bananer, socker. Kaffe är den viktigaste handelsvaran. Skogarna innehålla värdefulla träslag, såsom mahogny och ceder. Nicara’g:ua-sjöii, insjö i republiken Nicaragua. 7,700 kvkm., mellanameri-kas största insjö. I sjön ligga flera, vulkaniska öar. N: s avlopp utgöres av floden San Juan, vilken utfaller i Karibiska havet. Nice [nis], se Nizza. Nice^iska bekännelsen, egentligen den bekännelse, som antogs på Nictea-mötet 325 och som endast är en utvidgning av apostoliska trosbekännelsen. Den bekännelse, som numera kallas N., har ej med den föregående att göra utan är en dopbekännelse, känd från mitten av 300-t. Nick-Carter-litteratur [-ka’t], benämning på en efter den amerikanska författaren Nick Carter uppkallad dussinlitteratur, mest i detektivgenren och med sensationellt, ofta osmakligt innehåll. Nickel, med järn besläktad metall. Kem. tecken Ni. Atomvikt 58.7. Atomvärde 2 el. 3. Spec. vikt 8.9, smältpunkt 1,484°. N. är en silvervit metall med någon dragning åt gult. Den är beständig i luft och motståndskraftigare än järn gentemot syror. — N.-salter användas i galvanoplastiken för att överdraga andra metaller med en hinna av N. (förnickling). N. ingår som tillsats i stål, vars hållfasthet därigenom förbättras (N.-stål). N. användes i olika legeringar, av vilka den viktigaste är nysilver. Jfr Nickelmalmer. Nickelmalmer. Viktigaste sådana äro magnetkis och garnierit. Världs-produktionen av nickel är ungefär 12 milj. ton, därav kommer 10 milj. ton från Canada och det övriga till det mesta från Nya Caledonien. Nicol’ el. Nicolprisma, ett instrument, gjort av kalkspatkristall, som användes för att åstadkomma polariserat ljus. Nicolai, G. F., f. 1874, tysk läkare, som utgivit en betydelsefull undersökning av kriget (Krigets biologi). Nicola’us 01a’i Botlinien’sis (latini-sering av Nils Olofsson från Västerbotten), troligen f. omkring 1555, d. 1600, universitetslärare, ärkebiskop. N., som var en varm anhängare till hertig Karl, var ordförande på Uppsala möte 1593. Man tillskriver honom de ryktbara orden: ”Nu är Sverige blivet e n man och alla hava vi e n Herre och e n Gud”. Nicolprisma, se Nicol. Nictheroy’, stad vid Atlanten, sö. Brasilien, huvudstad i staten Rio de Janeiro. 85,000 inv. NPdaros. — 1. Se Trondhjem. — 2. N. bispedömme, norskt stift, omfattande Nord- och Sör-Tröndelag fylken samt en del av Möre fylke. Kallades före 1919 Trondlijems stift. NFdingen, ö med fyrtorn i Kattegatt, n. Halland. Ni’dwalden, se Unterwalden. Ni’dälven. — 1. Älv i Sör-Tröndelag fylke, Norge. 160 km. lång. Uppkommer av flera mindre vattendrag vid gränsen mellan Sverige och Norge, flyter genom Selbussjön till Trondhjems-fjorden. N. bildar under sitt lopp flera vattenfall, bland vilka märkas Norges näst största vattenfall, Stora Ler-foss, 34 m. högt, samt Lilla Lerfoss, 24 m. högt, vilket bildar Trondhjems viktigaste elektriska kraftkälla. — 2. Älv i s. Norge. 187 km. lång. Utfaller i Skagerack vid staden Arendal. Under sitt nedre lopp bildar N. flera viktiga vattenfall. Niece [niä’s], fr., brorsdotter, systerdotter. Jfr Nevö. Nieder-Uausitz [nfderla^sits], se Lausitz. Niell’o, mörk (vanligen svart) metallblandning, med vilken graverade fördjupningar i silver-, guld-, koppar-el. bronsarbeten fyllas. Nielloteknikén är mycket gammal och utvecklades särskilt under renässansen. Nielsen. — 1. Carl N., f. 1865, dansk tonsättare, som bland annat skrivit uppskattade orkesterverk. — 2. Harald N., f. 1879, dansk journalist, som varit en bland de ledande i den konservativa litteraturriktning, som bekämpat brandesianismen. — 3. Asta N., f. 1S81, dansk skådespelerska, populär som filmskådespelerska. — 4. Kai N., 1882—1924, dansk bildhuggare, vars arbeten äro utförda i en stiliserad, starkt personlig form. Niembscli [nimbsj], se Lenau. Nietzsche [ni’t-], Friedrich, 1844— 1900, tysk filosof. I flera arbeten har N. uppträtt som kulturkritiker och som förkämpe för en ny moral. Kristendomens moral är enligt N. de svaga människornas, slavnaturernas, moral, som idealisera lidandet och ropa på respekt för svagheten. N. uppställer häremot sin herremoral. Målet för människan är övermänniskan, en oklart tecknad typ, som på en gång är en maktmänniska och en stoisk, ädel personlighet, vilken handlar ur djupet av sin natur, utan fruktan för straff el. begär efter betalning i en kommande värld. Ett folk är, säger