- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
1773-1774

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nikt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sprutning av växter för att utrota skadeinsekter. Jfr Tobak. Nikt, se Lummerväxter. Nil admira’ri, lat., ”ej beundra något”, ett från Horatius hämtat uttryck, som användes för att beteckna en världsvis och kylig ståndpunkt. Nilen, Afrikas största flod, 6,400 km. lång, vars källsjö är den stora Viktorias j ön, mottar från ö. den från Abessiniens högland kommande mycket vattenrika Blå Nilen (Bahr-el-Asrak), vid vars inflöde ligga Khar-tum och Omdurman. Härifrån passerar N. genom en bergstrakt, där den bildar en serie forsar (katarakter) till Wadi Halfa. Efter en 35 mil lång sträcka lugnvatten når N. till forsarna vid Assuan, där en väldig reglerings-damm anlagts med slussar som leda förbi forsarna. Från Assuan flyter N. lugnt fram till Kairo, en sträcka av omkring 100 mil. Under hela sistnämnda sträcka begränsas Nildalen av ökenland. Odling och bebyggelse äro begränsade till de av floden vattnade strandremsorna. Nilens 22,000 kvkm. stora delta börjar vid Kairo, där floden delar upp sig i flera grenar, vilka vid högvatten översvämma stora delar av deltalandet. Redan årtusenden före vår tidräkning förstodo egypterna att genom dammar, kanaler och andra be-vattningsanordningar tillgodogöra sig det slamrika nilvattnet, vars avlagringar skapat betingelser för Egyptens uråldriga kultur. De sista decenniernas dammbyggnader, framför allt Assuan dammen, äro av en utomordentlig betydelse för landets odling, i det att de magasinera kolossala vattenmängder, som under lågvattentiden i Nedre Nilen och deltat (mars—juli) framsläppas. Jfr Egypten. Nils Nilsson arbetskarl, se Quiding. Nilsson, Kristina, grevinna de Casa Miranda, 1843—1921, världsberömd svensk operasångerska, debuterade i Paris 1864 på Théåtre lyrique. Under de följande åren uppträdde hon i Europa och Amerika och vann storartade framgångar, ej minst på grund av sin dramatiska förmåga. — 2. N. A. N. (i Kabbarp), f. 1867, socialdemokratisk journalist och politiker, medlem av andra kammaren 1906—19, sedan av första kammaren. N. har bland annat skrivit Soliga Kabbarp, en samling politiska kåserier. — 3. J. N. (i Skott-landshus), f. 1873, lantbrukare, politiker, medlem av första kammaren sedan 1909, där han intagit en ledande ställning inom högerpartiet. 1923 blev N. landshövding i Kristianstads län. — 4. M. P: n N., f. 1874, professor i klassisk arkeologi i Lund. N. har utgivit flera historiska arbeten över antiken. Nilsson-Ehle, N. H., 1’. 1873, professor i ärftlighetslära i Lund. N: s undersökningar över sädesslagen ur ärft-lighetssynpunkt ha givit såväl teoretiskt som praktiskt mycket värdefulla resultat. Niin’bus, skimmer, strålglans; regnmoln, se Moln. Nimes [ni’m], stad i s. Frankrike, strax v. om Rhönes nedersta lopp. 83,000 inv. Sidenfabriker. Ruiner från romartiden. Nim’rod, enligt bibeln Noaks sonsons son, grundläggaren av det babyloniska väldet, ”en väldig jägare inför Herren”; skämtsam benämning på ivrig jägare. Nim’rud. (Nimrod), plats på Tigris’ ö. strand, s. om Ninive. I N. ha företagits upprepade utgrävningar, och man har där funnit värdefulla ruiner efter en assyrisk huvudstad (Kalali, Kelah). Nim’wegen, tyska namnet på Nij-megen*. Ningpo, stad vid östra Kinesiska sjön, ö. Kina. Folkmängden uppskattas till 300,000. Export av té och bomull. Ni’nive, en av forntidens mest betydande städer, belägen vid Tigris, mitt emot det nuvarande Mosul, Mesopotamien. Var en tid Assyriens huvudstad. Storslagna ruiner, utgrävda på 1840-ocli 1850-t. Ninon de PEnclos [ninång’ dö [-lang-klo’],-] {+lang- klo’],+} se Lénclos. Nio’b, mycket sällsynt metall. Kem. tecken Nb. Atomvikt 93.5. Ni’obe, enligt den grekiska gudasagan maka till konung Amfion i Te-be. N. ådrog sig gudinnan Letos vrede genom sin stolthet över sina barn, vilka alla dödades av Apollon och Ar-temis. N. dog av sorg och blev förvandlad till sten. Såväl antikens diktning som bildande konst ha med förkärlek tolkat Niobesagan. Nipa kallas i n. Sverige en vid höga älvstränder förekommande, brant sandvägg, uppkommen genom ras, orsakad av strömmens underminerings-arbete. Nipal [nipä’1], se Nepal. Ni’pflod, se Ebb och flod. Nipp’on, Nihon, japanernas namn pä Japan*. Nirvarna, se Buddismen. Nisch, stad och fästning i Serbien, Jugoslavien, 25,000 inv. Nisch, fördjupning i en mur, ett fönster, en kakelugn etc. Nisj’nij Nov’g-orod, se Nizjnij Nov-gorod. Nisj’nij-Tagrilsk’, se Nizjnij-Tagilsk. Nissan, älv i s. Sverige, nära 200 km. lång. N. upprinner på Sydsvenska höglandet och utfaller i Laholmsbukten av Kattegatt. Laxfiske.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 01:44:48 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/0923.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free