Cremer. — 1904. L’Institut de droit International i Gent. — 1905. Bertha von Suttner. — 1906. Th. Roosevelt. —1907. E. T. Moneta och L. Renault. — 1908. K. P. Arnoldson och F. Bajer. — 1909. A. M. F. Beernaert och P. d’Estour-nelles de Constant. — 1910. Bureau International permanent de la paix i Bern. — 1911. T. M. C. Asser och A., H. Fried. — 1912. Elihu Root. — 1913. Henri La Fontaine. — 1914. Ej utdelat. — 1915. Ej utdelat. — 1916. Ej utdelat. — 1917. Comité International de la Croix-Rouge i Genéve. — 1918. Ej utdelat. — 1919. W. Wilson. — 1920. L. Bourgeois. — 1921. Hj. Branting och Ch. Lange. — 1922. F. Nansen. Nobi’li, L., 1784—1835, italiensk fysiker, som bland annat uppfunnit ter-momultiplikatorn. Nobilise’ra, upphöja i adligt stånd, en rätt, som i Sverige tillkommer konungen och som ej utövats sedan 1902, då Sven Hedin adlades. Nobility [nåobil’iti], eng., adel; högadeln i England, Skottland och Irland. Jfr Peerage och Gentry. Nobless’, förnämitet med hänsyn till uppträdande el. karaktär. Nobless oblige [nåbles’ obli’sj], adelskap förpliktar. Noch einmal [aj’n-], ty., ”än en gång”. Noch ist Polen mcht verlo’ren, ty., ”än är Polen ej förlorat”, de första orden i Polens nationalsång, användas i betydelsen ”liten lever än”. Noch nie da gewe’senes [-ni-], ty., utan motstycke. Nocturne [nåktyrn’], fr., musikstycke (även målning och dikt), som vill ge en nattlig stämning. No’der. — 1. Fys. Då en kropp befinner sig i stående vågrörelse, finnas vissa ställen, där partiklarna äro i vila. Dessa ställen kallas N. Jfr Vågrörelse. — 2. Astr., de punkter, i vilka en planets bana skär ekliptikans plan. No’gi, K., 1849—1912, japansk general, förde befälet över den armé, som intog Port Arthur 1905. N. utmärkte sig sedan vid slaget vid Mukden. Dä kejsar Mutsuhito dog, begingo N. och hans hustru harakiri. No’3ens vo’lens, lat., ”icke viljande el. viljande”, med godo el. ondo, med el. mot ens vilja. No’li me tang’ere, lat., ”rör mig icke”, Jesu ord till Maria Magdalena, då han uppenbarade sig för henne efter sin uppståndelse; namn på konstnärliga framställningar av denna scen. Nollmetod, vid en del instrument använd mätmetod, vid vilken man kompenserar instrumentets utslag ner till 0 och avläser kompensationen. Nollpunkt, det delstreck, från vilket graderingen på en skala utgår. På Celsius termometer är t. ex. N, = vattnets fryspunkt. Under N. ligga de negativa graderna, minusgraderna, över N. de positiva graderna, plusgraderna. Noma’(ler, kringströvande folk, som sakna fasta boplatser och vanligen leva av jakt och boskapsskötsel. No mans land [nåo msens laend], eng., ”ingen mans land”, beteckning för öde områden, som ej tillhöra någon stat. Under världskriget beteckning för de obesatta områdena mellan fronterna. Nomarfhra, Edentata nomarthra, en däggdjursordning, som ha utdragen nos och masklik tunga. Till N. höra bland annat Myrkottar. Nom de guerre [nonp dö gär], fr., antaget namn, använt för att dölja det verkliga namnet. Nome [nå’om], guldgrävarstad i v. Alaska, vid kusten s. om Berings sund, 1,000 inv. No’men, lat., namn, sammanfattande beteckning på substantiv och adjektiv. Nomenklatur, namnförteckning, förteckning på de namn och termer, som brukas inom en viss vetenskap el. konst. No’men pro’prium, egennamn. Nomina’1, som har avseende på namnet, namn-. Motsats : r e a 1. Nominalkatalog, alfabetiskt uppställd bokförteckning. No’mina sunt odio’sa, lat., ”namn äro förhatliga”, ett citat från Cicero innebärande, att namn av diskretions-skäl ej böra nämnas. No’minativ, se Kasus. Nominell’, till namnet, men ej i verkligheten. N. värdet på t. ex. en aktie är det belopp, på vilket aktien ursprungligen lyder, i motsats till det värde aktien verkligen har el. till dess kursvärde. Nomine’ra, utnämna, utse. No’na, den nionde tonen räknat från en viss ton. Nonchalans [nångsjalangs’], vårdslöshet, likgiltighet. Non-combattans [nong kongbattang], fr., icke stridande. Nonie, index visar 21.3.