författarna Knut Hamsun och Sigrid Undset. Av andra mera bemärkta författare märkas novellisten H. E. Kinck och dramatikern G. Heiberg samt romanförfattarna Bojer, Falkberget m. fl. Bland vetenskapliga författare må nämnas matematikern Abel, historikerna Keyser och Munch, filosofen Monrad m. fl. Norsk fjordhäst, se Hästraser. Norsk konst. Norges konst under den äldsta kristna tiden var huvudsakligen arkitektonisk. En nationellt norsk stil utbildades framför allt i de norska träkyrkorna, stavkyrkorna, vilkas blomstringsperiod infaller på 1100 —1200-t. Även profana träbyggnader ge prov på ett konstnärligt högtstående utförande. Det norska konsthantverket, som fått en olika prägel i olika landsdelar, har alltid stått mycket högt. Hemslöjden utbildades på 1700-t. och har på senare tid åter uppblomstrat. 1800-t:s arkitektur representerades till en början av främmande konstnärer men i och med att en nationell riktning gjort sig gällande framträdde norska konstnärer, såsom Christie, Holm Munthe, och — bland den nyaste arkitekturens företrädare — Bull, Nordhagen m. fl. Som den norska målarkonstens fader räknas J. K. Dahl, som gjorde en betydande insats i norsk konst. På 1800-t. var Diisseldorf under en lång period det norska måleriets centruin. Dess förnämsta representanter voro A. Tide-mand och H. Gude. Senare samlade sig en krets norska målare i Miinclien (Gerhard Munthe, Harriet Backer), medan en annan grupp, företrädesvis landskapsmålare, bildades i Karlsruhe. Efter 1878 sökte sig de norska målarna till Paris och återvände efter slutade studier till Norge, där en rik konst uppblomstrade. Ledande inom norskt konstliv voro Werenskiold, Thaulow och Krogh, senare Gerhard Munthe och Edv. Munch. Representanter för den moderna norska konsten äro vidare Kittelsen, Wold-Torne, Karsten m. fl. Bland 1800-t :s bildhuggare märkas Bergslien, Ender, Vik och Vigeland m. fl. Företrädare för de grafiska konsterna äro förutom Edv. Munch Nordhagen och Lange. Den textila konstens förnämsta representant är Frida Hansen. Norström, Vitalis, 1856—1916, professor i filosofi i Göteborg, medlem av Svenska akademin. N. gjorde bland annat gällande, att sanningen ej är självändamål utan en tjänare till den goda viljan. N: s uppfattning i kulturella frågor visade en stark lutning mot konservatism och religiositet. Han har bland annat skarpt kritiserat Ellen Key. Norsälven, värmländskt vattendrag. Längd 180 km. Utgör avlopp för Fry-kensjöarna, utfaller i Vänern. Nor’te, Rio del el. Rio gran de del Norte, en av Nordamerikas största floder. 2,800 km. lång. Upprinner på Klippiga bergen i staten Colorado, bildar under sitt mellersta och nedre lopp gräns mellan U. S. A. och Mexico, utfaller i Mexicanska viken. Floden har föga betydelse såsom kommunikationsled. Nortliampton [nåthcem!tn], stad i mellersta England. 95,000 inv. Livlig handel med lantbruksprodukter. Sko-industri. North Carolina [nåth kasrolaj^se], förkortat N. C., stat i ö. U. S. A., vid Atlanten. 136,000 kvkm., 2,559,000 inv. Huvudstad Raleigh, 27,000 inv. — N. är i v. ett bergland, i ö. ett slättland. Åkerbruk är huvudnäring med majs som viktigaste sädesslag. Bomull och tobak äro landets viktigaste produkter. Näst Texas producerar N. största kvantiteten bomull av U. S. A. Livlig bomulls- och tobaks-industri. Ostronfisket vid kusten är en viktig näringsgren. Northcliffe [nå’thklif], A. H., 1865— 1922, engelsk tidningsmagnat, som ägde ett flertal engelska tidningar. Hans politiska åskådning var tämligen liållningslös frånsett hans starka imperialistiska betoning. Under världskriget bidrog han kraftigt till att uppegga nationalistiska känslostämningar hos folkmassorna. Han införde i engelsk journalistik de amerikanska tidningarnas på sensation inställda metoder. North I)ako’ta [nåth-], se Dakota. North Devon [nåth de’vn], ö i Arktiska arkipelagen, n. om Nordamerika, begränsad i n. av Jones sund och i s. av Lancaster sund. Omkring 56,000 kvkm. Northiimberland [nåthsen^belasn]. — 1. Ett omkring år 600 grundat angel-saxiskt konungarike. Vid tiden för sin största utsträckning omfattade N. hela nö. delen av England och sö. delen av Skottland. N. uppkom genom förening av de båda smårikena Ber-nicia och Deira, och en lång tid kämpade dessa länders dynastier om herraväldet i N. På 700-t. började N :s förfall och mot slutet av detta århundrade inföllo nordmännen härjande i landet. 827 blev N. skattskyldigt under Wessex. Slutligen införlivades N. 1095 med det enade engelska riket. Norra delen av N. hade redan förut underkuvats av skotska konungar. — 2. Grevskap vid Nordsjön, nö. England. 5,175 kvkm., 750,000 inv. Norve’gia, latinisering av Norge. Norwich [nårr’idsj], industristad i ö. England, utgörande eget grevskap.