Nya Kaledo’nien, se Nya Caledonien. Nya Mexiko, se New Mexico. Nyans [-angs’], skiftning, färgskiftning, ton. — Nyans e'r a, skugga, schattera, återge fina skiftningar. Nyan’sa, Njan’sa, infödingarnas benämning på sjöar i Östafrika. Nyapostoliska församlingen, se Ir-ving 2. Nya’sa, Nja’sa, stor insjö i ö. delen av Sydafrika, till storleken den fjärde av Afrikas insjöar. 26,500 kvkm. N. har utlopp till floden Sambesi. Sjön upptäcktes 1859 av Livingstone. Nya’sa-land, brittisk besittning i Afrika, s. och v. om sjön Nyasa, förr benämnd Brittiska Centralafri ka. 113.000 kvkm., 969,000 inv. Viktigaste ort är Blantyre. Handeln med utlandet sker flodvägen till Sambesis mynning. Viktiga exportvaror äro kaffe, bomull, tobak, kautschuk, jordnötter m. m. Nya Sverige, svensk koloni i Nordamerika, 1638—55, belägen på ömse sidor om floden Delaware och omfattande delar av nuvarande staterna Delaware, New Jersey och Pennsylvania. Som utgångspunkt för kolonisationen anlades skansen Kristina. Med indianerna stodo de svenska kolonisterna på fredlig fot, men redan från början uppstodo tvister med holländarna, som ägde nybyggen i närheten. Slutligen erövrades den svenska kolonin fullständigt av holländarna för att senare jämte Nya Nederländerna övergå i engelsmännens händer. Nya Syd-Wales [-oä’ls], stat i Australiska statsförbundet, belägen i sö. delen av kontinenten. 801.000 kvkm., 2.100.000 inv. Huvudstad Sydney, 1.012.000 inv. — ö. delen av N. är en av bergskedjor genomdragen högslätt, som sänker sig inåt landet. Kusten är mycket brant. Den inre delen av N. är ett torrt och stäppartat lågland, som genomflytes av Darlingfloden och genom konstgjord bevattning gjorts lämpligt till betesmarker. I fråga om boskapsskötsel intager N. främsta platsen bland de australiska förbunds-staterna. I synnerhet fåraveln är liögt uppdriven. Kuststräckan är den bördigaste och tätast befolkade delen av N. Där bedrives åkerbruk med vete som viktigaste sädesslag. Dessutom odlas sockerrör och sy dfrukter. Bergsbruket är för hela N. den viktigaste näringsgrenen. Ifråga om stenkolspro-duktion står N. främst bland förbunds-staterna. Guld. silver, bly, koppar och järn utvinnas även. Viktigaste exportvaror äro stenkol, järn och ull. Nya testamentet, se Bibeln. Nya tiden, det världshistoriska tidsskede, som från slutet av medeltiden går fram till våra dagar. Man brukar räkna N. från tiden omkring 1500. Kring detta sekelskifte inträffade genomgripande förändringar. Feodalsystemet sönderföll, krigskonsten revolutionerades genom krutets användande, den andliga odlingen erhöll genom boktryckerikonsten lielt nya utvecklingsmöjligheter och de stora upptäcktsresorna medförde bland annat förbindelsen med en ny kontinent, Amerika. Dessa och liknande företeelser har man ansett motivera avgränsandet av ett nytt tidevarv. Den första perioden av N. (till westfaliska freden 16-18) är en övergångsperiod, framför allt kännetecknad av reformationen och religionskrigen. Den andra perioden (till utbrottet av franska revolutionen 1789) karakteriseras av mera lugn utveckling och har kallats ”den oinskränkta furstemaktens tid”. Från medeltiden ärvda samhällsinstitutioner, särskilt adelns privilegierade ställning och de breda massornas saknad av medborgerliga rättigheter, kom så småningom att framträda som skärande missförhållanden. Franska revolutionen blir inledningen till en ny period, ett nydaningsskede på det sociala området, då folken själva få mera inflytande på styrelsen och då lagstiftningsarbetet strävar att utjämna motsättningen mellan över- och underklass. Samtidigt har också alltmer framträtt motsättningar mellan arbetsgivare och arbetare, vilka lett till uppslitande sociala stridigheter. Medan N. s första skede utmärkes av religionskrig och religionshat, kan man säga, att det andra skedet karakteriseras framför allt av stridigheter mellan furstar och fursteätter, och att det sista skedet på det mellanstatliga området framför allt kännetecknas av nationalitetskrig och nationalitetshat. Nya världen, se Amerika. Nya Zeeland Tse’-], ögrupp, brittisk besittning i Stilla havet, sö. om Australien, bestående av två större öar, Nordön (115.000 kvkm.) och Sydön (152,000 kvkm.) samt några mindre ögrupper, tillsammans 272,000 kvkm., 1 y3 milj. inv. öarna tillhöra den ter-tiära bergskedjezonen, högsta punkt Mount Cook (3,760 m.). Betydande gla-ciärer, gejsrar och varma källor. Huvudnäring är boskapsskötsel, som lämnar kött, smör. ost och ull till export. Stora mineraltillgångar (guld, koppar, kol). Huvudstad Wellington på s. kusten av Nordön, 97.400 inv. N. har i stor utsträckning självstyrelse; har eget parlament, i spetsen för vilket står en av Storbritannien tillsatt guvernör. Nya Älvsborg, i klippgrunden insprängda befästningsanläggningar vid Götaälvs mynning utanför Göteborg. Nybergsfältet, malmfält i s. Dalarna. Malmbrytning sedan 1600-t.