Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nyblom ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kesmän må nämnas överdirektören vid
generallantmäterikontoret Karl
Gustaf av Forsell, som år 1830 stiftade
Stockholms måttlighetssällskap, vars
förste ordförande blev dåvarande
pastor primarius J. O. Wallin. Från
åtskilliga håll krävdes dock redan vid
denna tidpunkt en radikalare
inriktning av rörelsen. Ett uttryck för
denna uppfattning var Kungsholms
nykterhetsförening, stiftad av Samuel
Owen år 1831, som av sina medlemmar
krävde fullständig avhållsamhet från
brännvin. Centralpunkten för denna
halvabsolutistiska rörelse, som
medgav ett måttligt bruk av öl och vin,
blev det år 1837 stiftade Svenska
nyk-terhetssällskapet, som bl. a. räknade
kronprins Oskar, sedermera konung
Oskar I, som medlem. Den mest
framträdande representanten för denna
rörelse blev P. Wieselgren. Framförallt
under inflytande av den
framgångsrika agitation, som bedrevs av denne,
växte anslutningen till
nykterhetsrörelsen. Maximum ifråga om
medlemsantal nåddes år 1840, då
medlemssiff-ran överskred 100,000. Ehuru rörelsen
därefter numerärt sett började gå
tillbaka, kan dock den genomgripande
lagstiftning, som genomfördes år 1855
och som medförde
husbehovsbrän-ningens avskaffande, betraktas som ett
resultat av dess arbete.
Mot slutet av 1800-t. och under 1870-t.
började nya strömningar växa fram.
Skarpa motsättningar började göra
sig gällande mellan den gamla
halvabsolutistiska rörelsens förkämpar och
företrädarna för en mera modern
åskådning, som krävde avhållsamhet
även ifråga om öl och vin. Dessa
motsättningar kommo till uttryck bland
annat på de av svenska
nykterhets-sällskapet anordnade allmänna
nykterhetsmötena (Stockholm 187G,
Uppsala 1877, Norrköping 1878, Stockholm
1879 och Jönköping 1880). Ett
märkes-år i den absolutistiska rörelsens
historia är år 1S79, då i Göteborg den
första godtemplarlogen ”Klippan”
bildades. Den svenska godtemplarorden,
som ända till år 1887 liksom den
internationella godtemplarorden var delad
i tvenne grenar, den malinska och
den hickmanska, utvecklade sig raskt,
så att den redan år 1885 räknade över
60,000 medlemmar.
Bland nuvarande svenska
absolutistiska organisationer må förutom
godtemplarorden nämnas följande:
Sveriges blåbandsförening (B. B.), som
stiftades år 1SS4 och som har en
utpräglat religiös karaktär.
National-templarorden (N. T. O.), bildad år 1922
genom sammanslagning av den år 1884
bildade templarorden och den genom
en utbrytning ur godtemplarorden är
1888 bildade nationalgodtemplarorden.
Nykterhetsorden Yerdandi (N. O. V.),
som likaledes leder sitt ursprung från
godtemplarorden, ur vilken den
bildades genom en utbrytning år 1896 av
de i politiskt och religiöst avseende
mest radikala elementen. Vita bandet
(V. B.), en år 1900 bildad kvinnlig
nykterhetsorganisation. Sveriges
studerande ungdoms
helnykterhetsförbund (S. S. U. H.), stiftat år 1S90.
Sveriges lärares nykterhetsförbund
(S. L. N.), bildat år 1905. Härtill
komma ett flertal organisationer,
vilka liksom de bägge sistnämnda rikta
sig speciellt till vissa grupper av
samhällsmedlemmar såsom t. ex. Svenska
läkarnas nykterhetsförening och
Järnvägsmännens helnykterhetsförbund (J.
H. F.). Sin största anslutning hade
den svenska organiserade
absolutistiska nykterhetsrörelsen åren omkring
1910, då dess medlemsantal, inberäknat
medlemsantalet i de särskilda
barn-och ungdomsorganisationerna, torde ha
närmat sig 500,000. Medlemsantalet
för närvarande torde uppgå till mellan
300,000 och 400,000.
Nyköbing-, namn på tre danska
städer. — 1. Stad på Falsters v. kust,
Danmark. 13,300 inv. Residensstad för
Maribo amt. Biskopssäte för
Lolland-Falsters stift. Livlig industri
(mekaniska verkstäder, livsmedelsindustri,
Nobels tobaksfabrik). Utförsel av
spannmål. — 2. Stad på ön Mors i
Limf jorden, Jylland, Danmark. 8,300
inv. Stort gjuteri och einaljfabrik.
Ostronfiske. — 3. Stad vid Isefjord, n.
Sjfelland, Danmark. 3,600 inv. Var •
under medeltiden på grund av det här
bedrivna sillfisket betydande.
Nyköping, stad vid Nyköpingsåns
utlopp i östersjön, s. Södermanland.
12,200 inv. Residensstad för
Södermanlands län. Bomullsspinneri och
väveri. Yllespinneri och väveri.
Möbelfabriker. Glödlampsfabrik. Teknisk
yrkesskola. N. har uthamnen
Oxelösund*.
Nyköpings gästabud benämnes en
händelse i Nyköping 1317. Konung
Birger Magnusson inbjöd sina bröder,
hertigarna Erik och Valdemar, till
gästabud på Nyköpings hus, där de
under natten fängslades som hämnd
för deras eget svek emot Birger 1306
(Håtunaleken). De dogo senare
(sannolikt f. å.) i fängelset. Handlingen
framkallade mot konungen ett uppror,
som kostade honom den svenska
kronan.
Nyköpings hus, ett på 1200-t. anlagt
slott vid Nyköping, som under
medeltiden var ett av landets
betydelsefullaste fästningar och av vilket nu
endast ruiner återstå. N. är bland
annat bekant genom Nyköpings
gästabud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
