kesmän må nämnas överdirektören vid generallantmäterikontoret Karl Gustaf av Forsell, som år 1830 stiftade Stockholms måttlighetssällskap, vars förste ordförande blev dåvarande pastor primarius J. O. Wallin. Från åtskilliga håll krävdes dock redan vid denna tidpunkt en radikalare inriktning av rörelsen. Ett uttryck för denna uppfattning var Kungsholms nykterhetsförening, stiftad av Samuel Owen år 1831, som av sina medlemmar krävde fullständig avhållsamhet från brännvin. Centralpunkten för denna halvabsolutistiska rörelse, som medgav ett måttligt bruk av öl och vin, blev det år 1837 stiftade Svenska nyk-terhetssällskapet, som bl. a. räknade kronprins Oskar, sedermera konung Oskar I, som medlem. Den mest framträdande representanten för denna rörelse blev P. Wieselgren. Framförallt under inflytande av den framgångsrika agitation, som bedrevs av denne, växte anslutningen till nykterhetsrörelsen. Maximum ifråga om medlemsantal nåddes år 1840, då medlemssiff-ran överskred 100,000. Ehuru rörelsen därefter numerärt sett började gå tillbaka, kan dock den genomgripande lagstiftning, som genomfördes år 1855 och som medförde husbehovsbrän-ningens avskaffande, betraktas som ett resultat av dess arbete. Mot slutet av 1800-t. och under 1870-t. började nya strömningar växa fram. Skarpa motsättningar började göra sig gällande mellan den gamla halvabsolutistiska rörelsens förkämpar och företrädarna för en mera modern åskådning, som krävde avhållsamhet även ifråga om öl och vin. Dessa motsättningar kommo till uttryck bland annat på de av svenska nykterhets-sällskapet anordnade allmänna nykterhetsmötena (Stockholm 187G, Uppsala 1877, Norrköping 1878, Stockholm 1879 och Jönköping 1880). Ett märkes-år i den absolutistiska rörelsens historia är år 1S79, då i Göteborg den första godtemplarlogen ”Klippan” bildades. Den svenska godtemplarorden, som ända till år 1887 liksom den internationella godtemplarorden var delad i tvenne grenar, den malinska och den hickmanska, utvecklade sig raskt, så att den redan år 1885 räknade över 60,000 medlemmar. Bland nuvarande svenska absolutistiska organisationer må förutom godtemplarorden nämnas följande: Sveriges blåbandsförening (B. B.), som stiftades år 1SS4 och som har en utpräglat religiös karaktär. National-templarorden (N. T. O.), bildad år 1922 genom sammanslagning av den år 1884 bildade templarorden och den genom en utbrytning ur godtemplarorden är 1888 bildade nationalgodtemplarorden. Nykterhetsorden Yerdandi (N. O. V.), som likaledes leder sitt ursprung från godtemplarorden, ur vilken den bildades genom en utbrytning år 1896 av de i politiskt och religiöst avseende mest radikala elementen. Vita bandet (V. B.), en år 1900 bildad kvinnlig nykterhetsorganisation. Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbund (S. S. U. H.), stiftat år 1S90. Sveriges lärares nykterhetsförbund (S. L. N.), bildat år 1905. Härtill komma ett flertal organisationer, vilka liksom de bägge sistnämnda rikta sig speciellt till vissa grupper av samhällsmedlemmar såsom t. ex. Svenska läkarnas nykterhetsförening och Järnvägsmännens helnykterhetsförbund (J. H. F.). Sin största anslutning hade den svenska organiserade absolutistiska nykterhetsrörelsen åren omkring 1910, då dess medlemsantal, inberäknat medlemsantalet i de särskilda barn-och ungdomsorganisationerna, torde ha närmat sig 500,000. Medlemsantalet för närvarande torde uppgå till mellan 300,000 och 400,000. Nyköbing-, namn på tre danska städer. — 1. Stad på Falsters v. kust, Danmark. 13,300 inv. Residensstad för Maribo amt. Biskopssäte för Lolland-Falsters stift. Livlig industri (mekaniska verkstäder, livsmedelsindustri, Nobels tobaksfabrik). Utförsel av spannmål. — 2. Stad på ön Mors i Limf jorden, Jylland, Danmark. 8,300 inv. Stort gjuteri och einaljfabrik. Ostronfiske. — 3. Stad vid Isefjord, n. Sjfelland, Danmark. 3,600 inv. Var • under medeltiden på grund av det här bedrivna sillfisket betydande. Nyköping, stad vid Nyköpingsåns utlopp i östersjön, s. Södermanland. 12,200 inv. Residensstad för Södermanlands län. Bomullsspinneri och väveri. Yllespinneri och väveri. Möbelfabriker. Glödlampsfabrik. Teknisk yrkesskola. N. har uthamnen Oxelösund*. Nyköpings gästabud benämnes en händelse i Nyköping 1317. Konung Birger Magnusson inbjöd sina bröder, hertigarna Erik och Valdemar, till gästabud på Nyköpings hus, där de under natten fängslades som hämnd för deras eget svek emot Birger 1306 (Håtunaleken). De dogo senare (sannolikt f. å.) i fängelset. Handlingen framkallade mot konungen ett uppror, som kostade honom den svenska kronan. Nyköpings hus, ett på 1200-t. anlagt slott vid Nyköping, som under medeltiden var ett av landets betydelsefullaste fästningar och av vilket nu endast ruiner återstå. N. är bland annat bekant genom Nyköpings gästabud.