ske krigsministern general Jean Bernadotte, sedermera konung Karl XIV Johan. Efter faderns val till svensk tronföljare anlände O. som arvprins till Stockholm 1S11 och blev vid faderns tronbestigning 1818 svensk och norsk kronprins. Han uppsteg på tronen 1844. Under O: s regering avslöts den s. k. Novembertraktaten 1855 med anledning av Krimkriget. O: s hälsa, som tidvis varit vacklande, bröts slutligen fullständigt och regeringen övertogs 1857 av kronprins Karl. O. var förmäld med Josefina av Leuchten-berg. — 2. O. II, 1829—1907, yngre son till föregående, blev vid sin broder Karls tronbestigning 1859 närmaste arvtagare till tronen och blev konung vid Karls död 1872. 1905 måste O. erkänna Norge som oberoende stat. Under denna kris verkade O. för fredens bibehållande. O. var förmäld med prinsessan Sofia av Nassau. Oskar-Fredriksborg, fästningsfort på Iiindön i Stockholms skärgård. Insprängd i klippan. Behärskar liuvud-inloppet till Stockholm. O. ingår i Vaxholms fästning. Oskarsborg, fästning vid Oslofjorden. O. försvarar inloppet till Oslo. Oskarshamn, stad vid Kalmar sunds nordligaste del, ö. Småland. 8,800 inv. A.-b. Ljungners mekaniska verkstad, tillverkning av ackumulatorer. Oskarshamns skeppsdocka. Kartongvaru-fabrik. Oscarsteatern, en teater i Stockholm, som invigdes 1906 och som till 1926 varit operett-teater. Numera har O. övertagits av Gösta Ekman samt John och Pauline Brunius. Oskarstrom, municipalsamhälle vid Nissan, mellersta Halland. 2,600 inv. Stor jutefabrik. Oslo, stad vid Oslof jorden, sö. Norge. 256,000 inv. Norges huvudstad och dess största stad, säte för regeringen och stortinget. Residensstad i Akers-hus’ fylke, biskopssäte för Oslo stift. Universitet med tillhörande institutioner och samlingar. Centrum för Norges kommunikationsväsende.' Norges största industristad (två stora skeppsvarv med dockor, stora mekaniska verkstäder, bomullsfabriker, stor tobaksfabrik, skofabriker m. m.). 0:s industri arbetar huvudsakligen för hemmamarknaden. O. är Norges största handelsstad med nära hälften av landets import men blott omkring 15 % av dess export. God hamn. Livlig sjöfart. Näst Bergen Norges största skeppsredarstad. O. kallades före år 1925 Kristiania efter stadens grund-läggare Kristian IV; namnet Oslo (anses betyda ”ängsslätten under åsen”) härleder sig från stadens föregångare biskopssätet Oslo (grundlagt på 1000-talet), vars invånare år 1624 fingo be- fallning att flytta till stadens nuvarande plats. Osloljorden (förr Kristianiafjorden), vik av Skagerack, sö. Norge, vid vars innersta del Oslo ligger. Os’lofältet, se Kristianiafältet. Osma’ner, namn på turkarna, härlett från sultanen Osman I. — O s m a’-n i s k, turkisk. Osman^ka riket, Turkiet. Os^nium, mycket sällsynt, med platina besläktad metall. Kem. tecken Os. Atomvikt 191. Smältpunkt omkring 2,500°. O. är det tyngsta av alla kända ämnen; spec. vikt 22.2. Förekommer i naturen i mycket små mängder tillsammans med platina. Osmo’s, den företeelsen, att vissa vätskor el. i vätskor lösta fasta ämnen fortare än andra passera en del organiska el. oorganiska tunna hinnor. Detta förhållande begagnas exempelvis inom industrin vid råsocker-fabrikationen för att skilja själva sockret från en del föroreningar (dialys). Osmo’tiskt tryck. De s. k. halvge-nomträngliga el. semipermeabla hinnorna ha den egenskapen, att de genomsläppa lösningsmedel men icke el. i vart fall betydligt långsammare de däri lösta fasta ämnena. Semipermeabla äro vissa organiska hinnor. Dylika kunna även framställas pä konstgjord väg. Så erhålles t. ex. en dylik hinna, om ett poröst lerkärl, innehållande kopparsulfatlösning, ned-sänkes i ett annat kärl, innehållande en lösning av ferrocyankalium. Bägge lösningarna intränga i den porösa lerväggen, och vid gränsskiktet mellan de bägge lösningarna utfälles ferro-cyankoppar. Om ett på sådant sätt preparerat kärl förses med ett stig-rör och fylles med t. ex. en sockerlösning i vatten och därefter ned-sänkes i ett annat kärl, fyllt med rent •vatten, stiger vätskan i stigröret, beroende på att det rena vattnet lättare passerar in genom kärlväggen än sockerlösningen passerar den i motsatt riktning. Den höjd, till vilken vät-skepelaren i stigröret stiger, ger ett mått på sockerlösningens osmotiska tryck, d. v. s. på det tryck, som skulle krävas, därest man ville hindra vattnet att genom kärlväggen tränga in till sockerlösningen. Van’t Hoff, som studerat lagarna för det osmotiska trycket, har påvisat, att det följer samma lagar, som gälla för gasers tryck. Det osmotiska trycket, som en viss mängd av ett ämne i en lösning åstadkommer, är alltså lika stort som det tryck, ämnet skulle utöva, därest det i gasform intoge den volym, som lösningen har. I överensstämmelse härmed gäller, att det råder proportionalitet mellan lösningens kon- Tidtns Lexikon. 59