Port-Royal [pår roajal’], ett på 1200-talet anlagt cistercienskloster nära Versailles. 1625 grundades en filial i förstaden S:t Jacques i Paris. P. blev ryktbart som jansenisternas högkvarter. 1710 nedrevs P. och 1790 upphävdes även Parisklostret. Jfr Janse-nismen. Porträttera, avbilda, avmåla. — Porträtt ö’r, porträttmålare. Port Said [på’t sai’d], hamnstad i Nedre Egypten vid Suez-kanalens mynning. 90,000 inv. Sedan järnväg anlagts mellan P. och Kairo, har P. från att enbart ha varit kolstation utvecklats till en betydande handelsstad och är nu utförselort för en stor del av Egyptens produkter. Portschä’8, bärstol (egentligen en bärstols bärare). Portsmouth [på'tsmöth], stad och eget grevskap vid Engelska kanalen, s. England. 250,000 inv. Englands förnämsta örlogshamn. Starkt befäst skeppsvarv. Por’tugal, republik, omfattande den västligaste delen av Pyreneiska halvön. 88,700 kvkm., 5,620,000 inv. — P. gränsar i n. och ö. till Spanien, i v. och s. till Atlanten. Till P. höra även atlantöarna Azorerna och Madeira (tillsammans 3,200 kvkm., 410,000 inv.). Tre större floder, vilka upprinna i Spanien, genomflyta P., nämligen Du-ero, Tejo och Guadiana. Landet är höglänt med bördiga, ehuru dåligt odlade dalgångar. Klimatet är gynnsamt. — Portugiserna, som äro romerska katoliker, stå i bildningshänseen-de lågt; omkring 70 % äro ej läskun-niga. Landets rika möjligheter äro dåligt tillvaratagna, och befolkningen lever huvudsakligen av illa skött jordbruk och boskapsskötsel, vin- och fruktodling samt något fiske utefter kusten. Portvin, fikon, olivolja och sardiner höra till de viktigaste exportvarorna, liksom också kork, varav P. är den viktigaste producenten. Handeln ligger till stor del i engelsmännens händer. — Huvudstad är Lissabon (486,000 inv.) vid Tejos mynning. Oporto (203,000 inv.) vid Dueros mynning är viktig utförselhamn för vin och kork. Setubal (37,000 inv.) strax s. om Lissabon är centrum för sardinindustrin. — Presidenten väljes på fyra år av riksdagen, som består av två kammare, vilka lia en med den svenska riksdagens likartad ställning. Politiskt står P. i starkt beroende av England. — Av Portugals fordom stora och rika kolonialvälde återstår i Asien Goa, Macao och Timor, i Afrika Kap Verdeöarna, öarna Principe och San Thomé, Portugisiska Guinea, Angola och Mocambique (se dessa ord). Tillsammans omfatta dessa biländer 2,100,000 kvkm. med omkring 10 milj. inv. — Historia. P. var i äldsta tider politiskt förenat med Spanien. Hela Pyreneiska halvön beboddes av ibererna, av vilka en gren, benämnd lusitaner, bebodde den sv. delen. Jämte Spanien erövrades P. först av kartager, därefter av romare och under 400-talets första årtionden av germanska stammar (sveber, alaner, vandaler). På 420-t. inträngde västgöter i P., som emellertid från början av 700-t. underkuvades av araberna. Under de omaj-jadiska kalifernas styrelse uppblomst-radé landet. På 900-t. inföllo de väst-gotiska konungarna i landet och erövrade flera områden. 1095 blev P. självständigt; det förlänades åt greve Henrik av Burgund, vars son antog ko-nungatiteln 1139. 1147 erövrades Lissabon från araberna och omkring 1250 intogs Algarve. I början av 1400-t. grundlädes P:s kolonialvälde genom erövringarna av Ceuta och Madeira. I slutet av 1400-t. grundlädes väldet i Asien. 1500 upptäcktes Brasilien. Under 1500-t: s första årtionden var P. världens främsta handels- och sjöfarts-stat, men därefter inträdde förfallet. 1581—1640 var P. förenat med Spanien, som svårt förtryckte landet. Slutligen utbröt ett uppror och hertigen av Bra-ganga utropades till konung (1640). Under 1700-t. råkade P. i fullständigt såväl ekonomiskt som politiskt beroende av England. P. deltog i första koalitionskriget mot Frankrike. Fransk-spanska arméer inföllo emellertid i landet, och 1807 avseglade re-genten Johan VI till Brasilien. England sände trupper mot fransmännen, mot vilka striden pågick till 1814. I P. härskade engelsmännen till 1820, då de fördrevos under ett uppror. F. å. återvände Johan och måste då erkänna en ny demokratisk författning. 1822 förklarade sig Brasilien oberoende. 1892 inträffade en svår ekonomisk kris och P. måste göra statsbankrutt. Konung Karl I sökte förbättra ställningen men mördades 1908 jämte sin äldste son. 1910 utbröt revolution i Lissabon och P. proklamerade sig som r e-publik. Från 1916 deltog P. i världskriget på de allierades sida. Sedermera har landet varit utsatt för en del militärrevolter med täta regeringsskiften. Portugisiska biländer, se Portugal. Portugri’siska Östafrika, se Mogam-bique. Portådern är den blodåder, som för blodet från tarmar, magsäck etc. till levern. Po’rtvin, starkt portugisiskt vin, berett av druvor från distrikten kring floden Douros övre lopp.