Marknadspris benämnes det pris, som uppkommer, då tillgången på en vara kan betraktas som konstant. Prisdomstol. Då under krig ett fartyg uppbringats, en ”pris” tagits, skall giltigheten av uppbringningen prövas av en särskild domstol, en s. k. prisdomstol. Då de rättsregler, som härvid gällt, i allmänhet varit ogynnsamma för ägarna av fartyg och last, framfördes redan före världskriget förslag om inrättande av en internationell prisdomstol, som dels omedelbart skulle avgöra vissa hithörande frågor dels kunna pröva de utslag, som meddelats av P. i respektive länder. Förslaget har emellertid hittills icke lett till något resultat. Prisindex. P.-tabeller upprättas för att möjliggöra en överblick överprisnivåns förändringar. Samtidigt ge P. upplysning om penningvärdets förändringar, då en stegring av prisnivån ju innebär, att penningvärdet fallit i motsvarande grad. P. kunna även upprättas för att vinna en överblick över de förändringar, som prisen för en viss grupp av varor undergått. Vid upprättandet av P., som avse att belysa den allmänna prisnivåns förändringar, är det icke möjligt att medtaga alla varor utan ett urval måste göras, så att blott de för den allmänna hushållningen betydelsefullaste medtagas. Vanligen väljes som utgångspunkt en viss bestämd tid. Prisen vid denna tid för de varor, som skola medtagas, sättas lika med 100. Om priset för en viss vara vid den tidpunkt, vars prisnivå skall undersökas, stigit med exempelvis 35 %, mätes alltså varans pris vid denna tidpunkt av indextalet 135. På samma sätt uträknas indextalen för alla de varor, som skola medtagas. Genom sammanläggning av indextalen och uträknande av indextalens aritmetiska medium erhålles ett mått på prisnivåns höjd. Dä emellertid icke alla varor äro av samma betydelse för folkhushållet, förfar man ofta på det sättet, att man vid uträkningen av medeltalet, låter vissa varor ingå med en el. flera mångfalder av sin index. Man erhåller härigenom ett s. k. vägt medeltal. Ett flertal P. finnas i olika länder, upprättade dels av enskilda dels av offentliga myndigheter. I Sverige offentliggör sålunda kommerskollegium månatligen i Kommersiella meddelanden en partiprisin-dex, där utgångspunkten för jämförelserna är år 1913. Socialstyrelsen publicerar kvartalsvis i Sociala meddelanden indextabeller, belysande levnadskostnadernas förändringar sedan juli 1914, och månatligen tabeller, belysande livsmedelskostnadernas (inbegripet kostnaderna för bränsle oeh lyse) förändringar sedan samma tid. Tidens Lexikon. B Huvudsnitt genom ett prisma. En infallande stråle A brytes i B och C och utgår ur prismat i riktningen CD. Förhållandet mellan ii och h bestämmes av brytningsindex. Vinkeln vid F mellan CD : s oeh AB: s förlängningar (d) ger strålens totala avvikning. v är prismats brytande vinkel. Prisma. — 1. Mat., se Polyeder. — 2. Fys. Inom fysiken användas I regel tre-sidiga, räta P., förfärdigade av ett genomskinligt ämne, som är optiskt tätare än omgivningen. Ett snitt genom ett dylikt P., vinkelrätt mot dess sidor, benämnes ett normalsnitt el. ett huvudsnitt. Den väg, en ljusstråle, som passerar ett dylikt prisma, följer, framgår av bifogade figur. Den av P: s sidor, som icke träffas av ljusstrålen, benämnes dess bas, motstående vinkel benämnes P: s brytande vinkel och skärningslinjen mellan de två sidoytor till P., som bilda denna vinkel, kallas P: s brytande kant. För en ljusstråle, som passerar ett dylikt P., gäller, att den brytes mot basen från den brytande kanten. Storleken av den totala awikningen, d. v. s. vinkeln mellan den infallande och den utgående strålens förlängningar, är beroende pä strålens infallsvinkel, på den brytande vinkelns storlek samt på brytningsindex för det ämne, från vilken strålen kommer, och för det ämne, av vilket P. är förfärdigat. Under i övrigt lika förhållanden blir den minst, dä de vinklar, som den inom P. gående strålen bildar med P: s sidoytor, äro lika stora. Då vitt ljus ej är enkelt utan sammansatt av olika färgsorter med olika brytningsindex följer, att det vita ljuset vid passagen genom P. uppdelas i sina komponenter. Härpå grundar sig P: s användning i spek-troskopet. Genom sammansättning av flera P. av material med olika brytningsindex t. ex. flintglas oeh kron-glas kunna sammansatta P. erhållas, som bryta det vita ljuset utan att uppdela det i dess färger. Sådana P. sägas vara akromatiska. Förutom i spektro-skop användas P. i många andra optiska instrument t. ex. i zeisskikarna. Vid användningen i sistnämnda fall 63