satta och bearbetade ”Nu tystne de klagande ljuden”. Prudenflig, nätt, behändigt ordentlig- Frudlion [prydång’], P., 1758—1823, fransk målare, bland vars arbeten märkas allegorierna Rättvisan och Vedergällningen förföljande Brottet, Psyke buren av zefyrerna. P:s framställningskonst kännetecknas av något entonig formskönhet och gracie. Pru’mis, växtsläkte, hörande till familj Rosaceaj. P. har köttig, saftig stenfrukt, innehållande ett frö, stenen. Hit höra flera för människan viktiga arter. Aprikosträdet (P. arme-niaca) härstammar från Asien och har gula, syrliga frukter. Persiketrä-d e t (P. persica) härstammar sannolikt från Kina och har plommonlika av ett mjukt fjun överklädda frukter. Plommonträdet (P. domestica) härstammar från Orienten. Utom vanliga gula plommon finnas mirabeller, som äro små och gula; reineclaude, som äro större, gulgröna; sviskon, som äro svartblå m. fl. Krikon (P. insi-titia) har glatt, av vax överdragen frukt. Körsbärsträdet (P. ce-rasus) odlas i ett flertal former t. ex. moreller och klarbär. Fågelbär s-trädet (P. avium) finnes även i flera former t. ex. hjärtkörsbär och bigarrå. Bland vilda P.-arter märkas i värt land Slån (P. spinosa) torngreniga buskar, som blomma på bar kvist om våren, oeh Hägg (P. padus), som har vackra, doftande blomklasar. Till P. räknas ibland även Mandelträdet (P. amygdalus), som har torrt, läder-artat kött. Kärnan har ett knott-rigt skal. Man skiljer mellan sötmandel ocli bittermandel, vilka senare innehålla amygdalin. Vid närvaro av vatten bildas av amygdalinet små mängder av blåsyra. Mandelträdet härstammar från Asien och odlas numera även i Medelhavsländerna och i Californien. Trut, biflod från vänster till Donau. Upprinner i Galizien, på nö. sidan av Karpaterna. Längd 800 km. Pryd, tillgjort anständig, sipp, överdrivet sedesam. Prygel är som straff avskaffat i Sverige sedan 1835. P. användes dock som disciplinärt medel på uppfostringsanstalter, straffanstalter o. dyl. Przemysl [psje’mysl], stad i Galizien, s. Polen, vid floden San. 48,000 inv., polacker och judar. Säte för romersk katolsk och grekisk katolsk biskop. Var före världskriget starkt befäst. Åren 1914 och 1915 utkämpades vid P. hårda drabbningar. Przevalsky [psjeval’ski], N. M., 1839 —88, rysk generalmajor och upptäckts- resande, som företog framgångsrika upptäcktsfärder i det inre av Asien. Pråm, flatbottnad farkost, avsedd för varutransporter och så byggd, att den har särskilt stor lastförmåga. P. framdrives i regel ej med egna segel el. med egen maskinkraft utan genom bogsering. De spela en särskilt stor roll för varutransporten i hamnar, i kanaler och på segelbara vattendrag. Prägla, åstadkomma figurer på ytan av ett metallstycke el. annat föremål med tillhjälp av en stamp. Prärier, de stora grässlätterna i inre Nordamerika. P., som äro synnerligen bördiga, äro numera uppodlade. Präriehunden (Cynomys ludovicia-nus) är ett ekorrdjur, tillhörande gna-garnas ordning. P. har fått sitt namn av sitt skällande läte. Den lever på Nordamerikas prärier i ”by”-liknande samhällen i hålor i marken, ofta i god endräkt med skallerormar, prärieugg-lor m. fl. stäppdjur. Köttet är välsmakande och pälsen eftertraktad, varför P. är ett gott villebråd. Präriehönssläktet (Tympanuchus) är ett till hönsfåglarnas ordning hörande nordamerikanskt fågelsläkte med egendomliga tofsbildningar på halsens sidor. P. är ett stäppdjur, som lever på marken i större el. mindre flockar. Försök att acklimatisera detsamma i Europa ha misslyckats. Prästexamen, en prövning, som an-ställes av vederbörande domkapitel med den, som vill erhålla prästämbete. Prästkrage, se Chrysanthemum. Prästlöfte, ett löfte, som avges vid prästvigningen och som innebär ett åtagande att förkunna guds ord i enlighet med den heliga skrift och kyrkans bekännelseskrifter. Prästmöte, sammanträden av ett stifts prästerskap. P. hålles årligen under tre dagar. Prästval. Då prästerlig tjänst blivit ledig samt ansökningar inkommit, skall domkapitlet av de sökande föreslå tre personer, vilka därefter ha att i församlingen avlägga prov. Domkapitlet utser en valförrättare, vilken med för-samlingsborna vid den s. k. frågoda-gen förbereder valet. Därest fråga är om val av kyrkoherde, äger församlingen att kalla en fjärde provpredikant*. Frågodag skall hållas å söndagen närmast efter sista provdagen. Har fjärde provpredikant ej kallats, blir den kyrkoherde, som erhållit de flesta rösterna. Har fjärde provpredikant varit kallad och har någon av de å förslaget uppförda erhållit mer än hälften av de avgivna rösterna och har minst en femtedel av de röstberättigade deltagit i valet, äger konungen att till tjänsten utnämna en av de å förslaget uppförda. Har ovannämnda röstövervikt el. deltagarantal ej upp-