Q Q, den sjul (onde bokstaven i värt alfabet. — Som fornromerskt taltecken = 500. QuadrPga, lat., forntida, tvåhjulig vagn, för vilken spändes fyra hästar i bredd. Q. användes huvudsakligen vid kappkörningar och festtåg samt liar ofta förekommit som motiv i bild-liuggarkonsten. Quai d’Orsay [kä dårsä’], ofta använd benämning på det franska utrikesministeriet. Quand meme [kang* mä’m], fr., trots allt, även om, kosta vad det vill. Quattro-Cento [kvatfrå tjen’tå], it., fyra hundra, benämning på 1400-t., särskilt ungrenässansens konst och litteratur. Quebec [koi’bek]. — 1. Provins i Ca-nada, 1,831,000 kvkm., 2,361,000 inv. Största stat Montreal, 620,000 inv. Q. är både vad jordbruk och industri beträffar en av Canadas viktigaste provinser. Export av jordbruksprodukt ter, särskilt smör. Skogshantering med sågverk och trämassefabriker. — 2. Huvudstad i Q1, belägen vid S: t Lawrencefloden. 120,000 inv., till stor del fransmän. Handelsstad med export av spannmål, boskap och timmer. Starkt befäst. Universitet. Queensland [koi’nslsend], stat i Australiska statsförbundet, belägen på nö. kusten av Australien. 1,737,000 kvkm., 790,000 inv. Huvudstad Bris-bane, 230,000 inv. — Utmed kusten av Stilla havet löpa bergskedjor, rika på skog och mineral. V. delen av Q. är en delvis öde, delvis gräsbevuxen högslätt. Boskapsskötsel är den viktigaste näringsgrenen. Bergsbruket är betydande med guld, tenn och koppar som viktigaste produkter. Jordbruket, som drives i plantager, omfattar huvudsakligen odling av vete, soclierrör, sydfrukter och vin. Skogsbruk. Vid kusten bedrives pärlfiske. Viktigaste exportvaror äro ull, socker, koppar och tenn. Quercia [kver’tja], J. della, 1371— 1438, italiensk bildhuggare, utförde sina förnämsta arbeten för domkyrkan i Lucca (gravmonumentet 11 a r i a del Carettos) samt för kyrkor i Bologna (reliefen Utdrivandet ur paradiset). Quesnay [kesnä’], F., 1694—1774, fransk nationalekonom och socialpolitisk skriftställare. Q. var grundläg-gare av fysiokratismen. Jfr Fysiokra-ter. Quetelet [kätle’], L. A. J., 1796—1874, belgisk statistiker, som använt statistiska metoder på astronomiska och antropologiska problem etc. Hans arbeten lia i flera avseenden varit banbrytande. Qui’dmg, N. H., 1808—86, jurist, författare. Stor uppmärksamhet väckte pä sin tid hans arbete Slutlikvid med Sveriges lag, som han utgav under pseudonymen Nils Nilsson arbetskarl och i vilket han förordade åtskilliga mycket radikala reformer. Qmllaj’abark, se Kvillajabark. Qninccy, se de Quincey. ()uint ilia’nus, Marcus Fabius, omkring 35—96 e. Kr., berömd romersk vältalighetslärare, född i Spanien. Q: s förnämsta arbete är Institutio oratoria (Talarens utbildning). Quirina’lis el. Kvirinalen, en av Koms sju kullar. Även beteckning pä det kungliga palatset i Rom. Quito [ki’to], huvudstad i republiken Ecuador, Sydamerika, belägen på en högslätt (2,900 m. ö. h.) av samma namn. 80,000 inv., till största delen indianer och mestiser. Tillverkning av textilvaror och guldsmedsarbeten. Qui-vive [kiviv’], fr., vem där? (skyltvakts anrop). Qui vivr.i’ verra' [ki-], fr., den, som lever, får se. Qvanten, 33. von, 1827—1903, finsksvensk skald oeh tidningsman, utgav bl. a. lyriska diktsamlingar (S o u m i s sång). Qvarnström, K. G., 1810—67, bildhuggare. Bland Q:s förnämsta arbeten märkas Neapolitansk fiskargosse, Loke riktar pilen åt den blinde Höder.