Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Q ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Q
Q, den sjul (onde bokstaven i värt
alfabet. — Som fornromerskt taltecken
= 500.
QuadrPga, lat., forntida, tvåhjulig
vagn, för vilken spändes fyra hästar
i bredd. Q. användes huvudsakligen
vid kappkörningar och festtåg samt
liar ofta förekommit som motiv i
bild-liuggarkonsten.
Quai d’Orsay [kä dårsä’], ofta
använd benämning på det franska
utrikesministeriet.
Quand meme [kang* mä’m], fr., trots
allt, även om, kosta vad det vill.
Quattro-Cento [kvatfrå tjen’tå], it.,
fyra hundra, benämning på 1400-t.,
särskilt ungrenässansens konst och
litteratur.
Quebec [koi’bek]. — 1. Provins i
Ca-nada, 1,831,000 kvkm., 2,361,000 inv.
Största stat Montreal, 620,000 inv. Q.
är både vad jordbruk och industri
beträffar en av Canadas viktigaste
provinser. Export av jordbruksprodukt
ter, särskilt smör. Skogshantering med
sågverk och trämassefabriker. — 2.
Huvudstad i Q1, belägen vid S: t
Lawrencefloden. 120,000 inv., till stor
del fransmän. Handelsstad med export
av spannmål, boskap och timmer.
Starkt befäst. Universitet.
Queensland [koi’nslsend], stat i
Australiska statsförbundet, belägen på
nö. kusten av Australien. 1,737,000
kvkm., 790,000 inv. Huvudstad
Bris-bane, 230,000 inv. — Utmed kusten av
Stilla havet löpa bergskedjor, rika
på skog och mineral. V. delen av Q.
är en delvis öde, delvis gräsbevuxen
högslätt. Boskapsskötsel är den
viktigaste näringsgrenen. Bergsbruket är
betydande med guld, tenn och koppar
som viktigaste produkter. Jordbruket,
som drives i plantager, omfattar
huvudsakligen odling av vete, soclierrör,
sydfrukter och vin. Skogsbruk. Vid
kusten bedrives pärlfiske. Viktigaste
exportvaror äro ull, socker, koppar
och tenn.
Quercia [kver’tja], J. della, 1371—
1438, italiensk bildhuggare, utförde
sina förnämsta arbeten för domkyrkan
i Lucca (gravmonumentet 11 a r i a
del Carettos) samt för kyrkor i
Bologna (reliefen Utdrivandet ur
paradiset).
Quesnay [kesnä’], F., 1694—1774,
fransk nationalekonom och
socialpolitisk skriftställare. Q. var
grundläg-gare av fysiokratismen. Jfr
Fysiokra-ter.
Quetelet [kätle’], L. A. J., 1796—1874,
belgisk statistiker, som använt
statistiska metoder på astronomiska och
antropologiska problem etc. Hans
arbeten lia i flera avseenden varit
banbrytande.
Qui’dmg, N. H., 1808—86, jurist,
författare. Stor uppmärksamhet väckte
pä sin tid hans arbete Slutlikvid
med Sveriges lag, som han
utgav under pseudonymen Nils Nilsson
arbetskarl och i vilket han förordade
åtskilliga mycket radikala reformer.
Qmllaj’abark, se Kvillajabark.
Qninccy, se de Quincey.
()uint ilia’nus, Marcus Fabius,
omkring 35—96 e. Kr., berömd romersk
vältalighetslärare, född i Spanien. Q: s
förnämsta arbete är Institutio
oratoria (Talarens utbildning).
Quirina’lis el. Kvirinalen, en av Koms
sju kullar. Även beteckning pä det
kungliga palatset i Rom.
Quito [ki’to], huvudstad i republiken
Ecuador, Sydamerika, belägen på en
högslätt (2,900 m. ö. h.) av samma
namn. 80,000 inv., till största delen
indianer och mestiser. Tillverkning
av textilvaror och guldsmedsarbeten.
Qui-vive [kiviv’], fr., vem där?
(skyltvakts anrop).
Qui vivr.i’ verra’ [ki-], fr., den, som
lever, får se.
Qvanten, 33. von, 1827—1903,
finsksvensk skald oeh tidningsman, utgav
bl. a. lyriska diktsamlingar (S o u m i s
sång).
Qvarnström, K. G., 1810—67,
bildhuggare. Bland Q:s förnämsta
arbeten märkas Neapolitansk
fiskargosse, Loke riktar pilen
åt den blinde Höder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
