Regera, styra, härska, leda en stats angelägenheter; väsnas. — R e g e n t’, statschef, riksföreståndare, landsherre, monarks ställföreträdare. — Regent-s k a p, riksf örestån dar skap. Regering, se Statsråd. Regeringsformen, se Grundlag. Regeringsrätten, en år 1909 inrättad domstol, som är högsta instans i alla administrativa mål. Reggio di Cala’bria [red’jo-], stad i Calabrien, Italien. 59,000 inv. Odling av vin och sydfrukter. R. har upprepade gånger hemsökts av jordbävningar, senast 1908, då 8,000 människor om-kommo. Reggio EmFlio [red’jo-], stad i Emi-lien, n. Italien. 83,000 inv. I stadens närhet ligger slottet Canossa. Regi [-sji’], sammanfattande beteckning på de arbeten, som åligga en regissör. Regim [-sji’m], förvaltning, styrelsesätt; levnadsordning. Regi'na, lat., drottning. Regina [ridsjai’nö], huvudstad i provinsen Saskatchewan, Oanada. 50,000 inv. Regio’n, landsträcka, trakt, område; rymd, luftkrets. Regiona’lmetamorfos, se Metamorfos. Regissör [-sjiss-], vid en teater anställd person, som har att uppsätta och inöva en pjäs med särskild uppmärksamhet fäst på ett smidigt samspel mellan skådespelarna samt på den konstnärliga helhetsverkan. Regis’ter, förteckning. — Mus., de flyttbara ribbor (slejfer el. paralleller) i en orgel, vilka reglera lufttillströmningen till orgelpiporna; människoröstens naturliga tonlägen (bröströst, mellanregister och huvudröst), särskilda genom olika klangfärg och tonhöjd. Registra’tor, kanslitjänsteman, som bland annat har att bokföra in- och utgående handlingar. Registre’ring är ofta i lag föreskriven samt stundom erforderlig för vissa rättsverkningars inträde. Ett aktiebolag skall införas i aktiebolags-registret samt blir därigenom en juridisk person. Handelsbolag införas i handelsregistret. R. kan även ske av starkströmsanläggning. Under vissa förutsättningar blir därigenom ledningsnätet att anse som tillbehör till den fastighet, varest anläggningen är belägen. Såsom ex. på föremål, för vilka registreringstvång föreligger, kunna anföras automobiler och motorcyklar. Luftfartyg, som ha svensk ägare, kunna registreras och få därigenom svensk nationalitet. Reglemcnte’ring, se Prostitution. Regn, se Nederbörd. Regnault [rönå’], H. V., 1810—78, fransk fysiker. R. är bl. a. känd för sina noggranna undersökningar av vattenångans och andra ångors maxi-mitryck vid olika temperaturer. Regnbroms, se Bromsar. Regnbåge, ett fenomen, som orsakas av ljusets brytning och reflektion i regndroppar. Då ljusstrålar av olika färg härvid brytas olika starkt kommer det vita solljuset, som återkastas från vattendropparna att uppdelas sä att rött ligger ytterst, violett innerst och mellanliggande färger följa i samma ordning som i spektrum. Regnbågen synes alltid i en vinkel av 40— 42°. Utanför den vanliga så kallade primära regnbågen synes ibland under 50—54° vinkel en andra regnbåge, den så kallade sekundära, som har färgerna omkastade. Medan ljuset i den primära R: s vattendroppar reflekteras en gång från droppens bakre vägg, reflekteras strålarna i den sekundära R. tvenne gånger, innan de utgå ur dropparna. Regnbågshinnan, se Öga. Régnier [renje’], Henri de, f. 1864, fransk diktare, en av de förnämsta stilkonstnärerna inom den moderna franska litteraturen. Till hans bästa arbeten höra de lyriska diktsamlingarna M é d a i 11 e s d’a r g i 1 e och La c i t é des eaux samt romanerna M a-riage de minuit, Yacances d’u n jeune hom me sage. Regress’, återgång, tillbakagång. — Regress i’v, återgående, verkande tillbaka. Regressi’v, se Regress. Regress’rätt, rätt till en återgångs-talan. Om en växelförpliktelse ej vederbörligen uppfyllts samt protest ägt rum, har en växelinnehavare R. gentemot alla dem som före honom tecknat förbindelse å växeln och kan han på så sätt få sin rätt enligt växeln tillgodosedd. R. föreligger även för den, som fått infria en skuld, varför han enligt borgensförbindelse var ansvarig. Han är då berättigad att av gäldenären återkräva vad han fått utbetala. Därest flera personer iklätt sig solidarisk borgen och en av dem fått betala skulden, åtnjuter han förutom R. beträffande hela beloppet gentemot gäldenären jämväl R. mot vem som lielst av de övriga borgensmännen till så stort belopp, som överstiger hans andel efter huvudtalet. Sistnämnda borgensman har i sin tur liknande R. gentemot någon av de återstående o. s. v., till dess hela beloppet blivit fördelat. Reguladetri, ett inom aritmetiken använt räknesätt för beräkning av värdet på en storhet, om man känner värdet på tre andra. Förutsättningen för att R. skall kunna användas är,