RekvisPtum, nödvändighetsvara, tillbehör, dekorationer, dräkter o. dyl. på en teater. Reky’1, ett eldvapens återstudsning vid skottlossningen. Handeldvapen och äldre artilleripjäser rekylera i sin helhet. Moderna artilleripjäser äro däremot försedda med sådana anordningar, att i huvudsak endast själva eldröret rekylerar. llelunder, L. K., f. 1883, finsk politiker. R. blev 1918 föreståndare för lantbruksstyrelsens avdelning för växt-produktion. Han har utgivit en del arbeten över växtkorsningar. Politiskt tillhör han agrarpartiet. 1920 blev R. landshövding i Viborgs län och 1925 Finlands president, i vilken egenskap han företagit flera resor till grannländerna (till Sverige 1925). Relate’ra, berätta. Relation, förhållande; förbindelse, gemenskap, beröring; bekantskap; berättelse. — Relationer, inflytelserika bekantskaper. Relati’v, hänförande sig till el. beroende av något annat. Motsats: absolut. Relati’va pronomen, se Pronomen. Relativitetsteorin, en vanlig beteckning på de fysikaliska teorier, som utarbetats av Einstein under medverkan av en hel del andra forskare. Man brukar skilja på en speciell R., vilken var den första, som uppställdes av Einstein och som framför allt rör förhållandet (mellan tid och rum, och en allmän R.| som utarbetats senare i anslutning till den föregående. Den speciella R. är en del av den allmänna, vilken senare även omfattar förhållandet mellan tyngd och tröghet. R. har utarbetats för att förklara en del fenomen, vilka föreföllo orimliga enligt våra vanliga åskådningar. Teorin är tillkommen på matematisk väg och ger en hel del nya resultat, vilka fullkomligt strida mot alldagliga begrepp och vilka förefalla oss motsägande. Emellertid har man på grundval av R. kunnat förutsäga en hel del fenomen, vilka senare kunnat iakttagas. R. torde därför numera kunna anses säkerställd. Enligt R. äro våra föreställningar om rum, tid och rörelse riktiga endast för små hastigheter. Vid större has-tighetér uppträda avvikelser från de lagar, man uppställt med hjälp av dessa föreställningar. Vi bestämma i vanliga fall ett föremål med hjälp av tre koordinater, med hjälp av höjd, längd och bredd. Enligt R. inverkar även. föremålets rörelsehastighet pä kroppens utsträckning. Emellertid kunna vi ej bestämma en kropps rörelsehastighet på annat sätt än genom att hänföra kroppen till en bestämd punkt. Vi säga, att kroppen har en viss hastighet räknat från (relative) denna utgångspunkt. Vi kunna exempelvis taga jorden till utgångspunkt och säga, att ett järnvägståg rör sig i förhållande till jorden. Sedd frän en annan punkt ute i världsalltet rör sig i sin tur jorden och om vi välja en punkt med lämplig rörelse i förhållande till jorden, kan det hända, att järnvägståget synes stå stilla. Föremålens beskaffenhet, deras utsträckning, blir nu i själva verket beroende på den utgångspunkt, från vilken vi betrakta föremålen (eftersom föremålens beskaffenhet beror av deras hastighet). Den ena utgångspunkten (rörliga koordinatsystemet) är härvidlag ej riktigare än den andra. Vi säga med Ko-pernikus, att jorden rör sig i världsalltet. Det är emellertid lika riktigt att påstå, att jorden står still, ehuru rörelseförhållandena ur denna synpunkt bli svårare att beskriva. Även tyngdkraften, gravitationen, kan uppfattas såsom beroende pä rö-relsehastigheter. Om man tänker sig, att en person befinner sig inuti en låda ute i världsalltet och att någon drager iväg med lådan med alltmer ökad hastighet, så kommer ett föremål, som befinner sig mitt i lådan, att hamna på botten av lådan. En person, som åser detta inuti lådan, säger att föremålet faller mot bottnen. En person, som befinner sig utanför lädan, skulle däremot påstå, att föremålet står still och att lådan rör sig. Skjuter denna person en gevärskula genom lådan, kommer kulan att slå igenom närmare botten i den bortre väggen. En person inuti lådan säger, att kulan under sin väg genom lådan faller mot botten. En ljusstråle, som passerar lådan, kommer, om lådan har stor hastighet, att avvika på samma sätt mot botten. Därav följer, att om tyngdkraftens inverkan kan uppfattas såsom beroende av olikheter i rörelsetillstånd, så är även ljuset påverkbart av tyngdkraften. Vid astronomiska mätningar under solförmörkelserna 1919 och 1922 har man kunnat påvisa, hur ljusstrålar från stjärnor, vilka synas intill solen, brytas under inverkan av dragningskraften från solen i enlighet med R: s fordringar. Den världsbild, som man får med hjälp av R., avviker i hög grad från våra vanliga åskådningar. Vi kunna tänka oss en värld, för vars varelser endast ytor existera. Om dessa levde pä ett klot, skulle de finna, att deras värld, den yta, på vilken de levde, ej hade någon gräns men ändå på sätt och vis var begränsad. Vi uppfatta nu endast; tre dimensioner. Den fjärde dimensionen, den tidsbestämda hastighetens, uppfatta vi ej såsom bestämmande för föremålens beskaffenhet. Därför kunna vi ej fatta, att enligt R:s ekva- Tidtns Lexikon. 65