Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rekvisitum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RekvisPtum, nödvändighetsvara,
tillbehör, dekorationer, dräkter o. dyl.
på en teater.
Reky’1, ett eldvapens återstudsning
vid skottlossningen. Handeldvapen
och äldre artilleripjäser rekylera i sin
helhet. Moderna artilleripjäser äro
däremot försedda med sådana
anordningar, att i huvudsak endast själva
eldröret rekylerar.
llelunder, L. K., f. 1883, finsk
politiker. R. blev 1918 föreståndare för
lantbruksstyrelsens avdelning för
växt-produktion. Han har utgivit en del
arbeten över växtkorsningar. Politiskt
tillhör han agrarpartiet. 1920 blev R.
landshövding i Viborgs län och 1925
Finlands president, i vilken egenskap
han företagit flera resor till
grannländerna (till Sverige 1925).
Relate’ra, berätta.
Relation, förhållande; förbindelse,
gemenskap, beröring; bekantskap;
berättelse. — Relationer,
inflytelserika bekantskaper.
Relati’v, hänförande sig till el.
beroende av något annat. Motsats:
absolut.
Relati’va pronomen, se Pronomen.
Relativitetsteorin, en vanlig
beteckning på de fysikaliska teorier, som
utarbetats av Einstein under
medverkan av en hel del andra forskare. Man
brukar skilja på en speciell R., vilken
var den första, som uppställdes av
Einstein och som framför allt rör
förhållandet (mellan tid och rum, och en
allmän R.| som utarbetats senare i
anslutning till den föregående. Den
speciella R. är en del av den allmänna,
vilken senare även omfattar
förhållandet mellan tyngd och tröghet. R. har
utarbetats för att förklara en del
fenomen, vilka föreföllo orimliga enligt
våra vanliga åskådningar. Teorin är
tillkommen på matematisk väg och ger
en hel del nya resultat, vilka
fullkomligt strida mot alldagliga begrepp och
vilka förefalla oss motsägande.
Emellertid har man på grundval av R.
kunnat förutsäga en hel del fenomen, vilka
senare kunnat iakttagas. R. torde
därför numera kunna anses säkerställd.
Enligt R. äro våra föreställningar
om rum, tid och rörelse riktiga endast
för små hastigheter. Vid större
has-tighetér uppträda avvikelser från de
lagar, man uppställt med hjälp av
dessa föreställningar. Vi bestämma i
vanliga fall ett föremål med hjälp av
tre koordinater, med hjälp av höjd,
längd och bredd. Enligt R. inverkar
även. föremålets rörelsehastighet pä
kroppens utsträckning. Emellertid
kunna vi ej bestämma en kropps
rörelsehastighet på annat sätt än
genom att hänföra kroppen till en
bestämd punkt. Vi säga, att kroppen har
en viss hastighet räknat från (relative)
denna utgångspunkt. Vi kunna
exempelvis taga jorden till utgångspunkt
och säga, att ett järnvägståg rör sig
i förhållande till jorden. Sedd frän en
annan punkt ute i världsalltet rör sig
i sin tur jorden och om vi välja en
punkt med lämplig rörelse i
förhållande till jorden, kan det hända, att
järnvägståget synes stå stilla.
Föremålens beskaffenhet, deras
utsträckning, blir nu i själva verket beroende
på den utgångspunkt, från vilken vi
betrakta föremålen (eftersom föremålens
beskaffenhet beror av deras hastighet).
Den ena utgångspunkten (rörliga
koordinatsystemet) är härvidlag ej
riktigare än den andra. Vi säga med
Ko-pernikus, att jorden rör sig i
världsalltet. Det är emellertid lika riktigt
att påstå, att jorden står still, ehuru
rörelseförhållandena ur denna
synpunkt bli svårare att beskriva.
Även tyngdkraften, gravitationen,
kan uppfattas såsom beroende pä
rö-relsehastigheter. Om man tänker sig,
att en person befinner sig inuti en
låda ute i världsalltet och att någon
drager iväg med lådan med alltmer
ökad hastighet, så kommer ett
föremål, som befinner sig mitt i lådan, att
hamna på botten av lådan. En person,
som åser detta inuti lådan, säger att
föremålet faller mot bottnen. En
person, som befinner sig utanför lädan,
skulle däremot påstå, att föremålet
står still och att lådan rör sig.
Skjuter denna person en gevärskula genom
lådan, kommer kulan att slå igenom
närmare botten i den bortre väggen.
En person inuti lådan säger, att kulan
under sin väg genom lådan faller mot
botten. En ljusstråle, som passerar
lådan, kommer, om lådan har stor
hastighet, att avvika på samma sätt
mot botten. Därav följer, att om
tyngdkraftens inverkan kan uppfattas
såsom beroende av olikheter i
rörelsetillstånd, så är även ljuset påverkbart
av tyngdkraften. Vid astronomiska
mätningar under solförmörkelserna
1919 och 1922 har man kunnat påvisa,
hur ljusstrålar från stjärnor, vilka
synas intill solen, brytas under
inverkan av dragningskraften från solen
i enlighet med R: s fordringar. Den
världsbild, som man får med hjälp
av R., avviker i hög grad från våra
vanliga åskådningar. Vi kunna tänka
oss en värld, för vars varelser endast
ytor existera. Om dessa levde pä ett
klot, skulle de finna, att deras värld,
den yta, på vilken de levde, ej hade
någon gräns men ändå på sätt och vis
var begränsad. Vi uppfatta nu endast;
tre dimensioner. Den fjärde
dimensionen, den tidsbestämda hastighetens,
uppfatta vi ej såsom bestämmande för
föremålens beskaffenhet. Därför
kunna vi ej fatta, att enligt R:s ekva-
Tidtns Lexikon.
65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
