men löper, kan axlarnas varvantal på lämpligt sätt nedsättas el. ökas. Rem’mare, vinglas i form av en pokal. Remont’, benämning på häst, anskaffad för arméns räkning, till dess att dess utbildning är fullbordad. För arméns räkning anskaffade hästar, som äro för unga att omedelbart tagas i användning, placeras vid särskilda s. k. remontdepåer. Remontoa’r, mekanism för uppdragning och ställande av fickur; fickur, försett med dylik mekanism. Be'mi>, San, se San Remo. Rcmplace’ra [rang-], träda i stället för, efterträda, ersätta; omsätta, placera (penningar) på annat håll. Remskiva, ett hjul, som anbringas på en axel och kring vilket en remledning löper. Ren, se Rensläktet. Renan [rönang1], Ernest, 1823—92, fransk författare, 1862 professor i hebreiska, kaldeiska och syriska. Sin skeptiska världsåskådning, byggd på en förening av positivism och pan-teism, utvecklade 11. i ett flertal vetenskapliga skrifter, bland vilka det stora religionshistoriska verket H i s t o i r e des origines du christia-n ismc intager det viktigaste rummet. K. utövade ett stort inflytande på sin samtid ocli hans arbeten ha blivit av stor betydelse för den följande reli-gionshistoriska forskningen. Hans stil utmärkes av smidighet ocli fin ironi. Renault [rönå’], L., 1843—1918, fransk jurist, som särskilt ägnade sig åt folkrätt, på vilket område han räknades som auktoritet. Han erhöll Nobels fredspris 1907 tillsammans med Mo-neta. Renbetesfrågan, en segsliten, svensk-norsk tvistefråga angående de svenska lapparnas rätt att under sommaren beta sina renar på norskt område. Rencontrc [rangkång’tr], fr., oväntat möte; oförmodad sammandrabbning, skärmytsling. Rende’ra, inbringa, ge i inkomst. Rendez-vons [rangdevo’], fr., ”inställ eder”; avtalat möte (särskilt mellan två älskande). Rcnds’burg el. Rendsborg, stad i Schleswig, belägen vid Eider och Nordöstersjökanalen. 19,000 inv. René, se Branting 3. Renega’t, avfälling; trosförnekare; politisk överlöpare. Renett’, namn på vissa äppelsorter med fast, senmognande kött. Renfana (Tanacetum vulgäre) hör till de lcorgblomstrigas familj (Com-positse). Blomkorgarna, som sakna strålblommor, äro gula. Bladen äro djupt parflikiga. B. är allmän i värt Tam ren. land. Den växer på torr gräsmark. Kryddluktande. < Re’ni, Guido, 1575—1042, italiensk målare. R. var född i Bologna och vistades 1605—12 i Kom och därefter med några års undantag i Bologna till sin död. R:s bästa målningar (A u rora, Marias h i m m e 1 s-färd, Kristu s-bilder) utmärkas av graciös elegans och utsökt kolorit. Ren’klor, se Reine claude. Renlav (Cladonia rangiferina) kallas ibland oriktigt Renmossa. R. förekommer över hela Sverige, särskilt i de nordligare trakterna, där den har betydelse som födoämne åt lapparnas renhjordar. Under kristiden försökte man använda R. för brännvinsfabri-kation. Jfr fig. till Lavar. Renmossa, se Renlav. Ren’nenkampf, P. G. K. v., 1854—191S, rysk militär. Under världskriget förde R. 1914 befälet över Vilna- och Njemenarmén. Han besegrades s. å. vid Masuriska sjöarna. 1915 blev lian fråntagen sitt befäl. Rennos [ränn], stad i Bretagne, Frankrike. 82,000 inv. Väverier, handel med lantbruksprodukter. Universitet. Fordom huvudstad i hertigdö-met Bretagne. Renoir [rönoa’r], A., 1841—1919, fransk målare. R. var en av de förnämsta företrädarna för impressionismen. Han sysslade företrädesvis med ljus- och färgproblem och målade med förkärlek naket, särskilt unga kvinnor och barn. Renommé, rykte, anseende. Jfr Par renommé. — Renom m e’r a d, välkänd, ansedd, ryktbar.