av staterna ocli är en utpräglad industristat. Bomulls-, ylle- ocli sidenfabrikation. Fiske är en viktig näringsgren. Rhodes [råods], Cecil J., 1853—1902, brittisk statsman. R. studerade i Oxford och förtjänade sedermera en betydande förmögenhet som gruvägare i Sydafrika, där han 1881 för framtiden bosatte sig. Han började s. å. sin politiska verksamhet som medlem av Kapkolonins parlament. Under ledning av R. bildades De Beers-bo-laget (1888), en sammanslutning av hela diamantgruveindustrin, samt Brittiska sydafrikanska kompaniet (1889), vilket påbörjade ett storartat kolonisationsarbete (se Rhodesia). 1890 blev R. Kapkolonins premiärminister och arbetade som sådan ivrigt på utjämnandet av motsättningarna mellan engelsmän och boer inom kolonin. Till följd av R:s inblandning i förberedelserna till dr Jamesons beryktade väpnade infall i Transvaal 1895—96 (”the ,Tameson raid”) blev han tvingad att nedlägga sin premiärministerpost 1896. Sina återstående år ägnade han åt arbetet på Rhodesias utveckling. R:s storartade insats i utvidgningen av det brittiska väldet i Afrika förskaffade honom namnet ”Sydafrikas Napoleon”. Rhode’sia, brittisk besittning, i det inre av Sydafrika på ömse sidor om Sambesifloden. 1,139,000 kvkm., 1,740,000 inv. Den mycket glest befolkade kolonin delas i Norra och Södra Rhodesia. Viktigaste delen är Södra R., som ut-göres av en bördig högplatå med åkerbruk och boskapsskötsel som viktigaste näringsgrenar. Europeiska sädesslag och frukter odlas. Landets största tillgångar äro förekomsterna av guld, kol, och diamanter. Norra R. utgöres av en huvudsakligen med savanngräs bevuxen högslätt. Boskapsskötsel, kopparmalmtillgångar. — R. är uppkallat efter Sir Cecil Rhodes. Ett av R. bildat bolag, Brittiska sydafrikanska kompaniet, erhöll av brittiska regeringen ett fribrev, som gav det styrelsen över det nuvarande R., vilket område av bolaget koloniserades. Under detta kom kompaniet i konflikt med matabelestammen, som styrdes av Lobengula. Stammen besegrades emellertid. Sedermera förvandlades området till brittisk kronkoloni. Rliododen’dron är ett artrikt släkte, hörande till familj Ericaceas. Särskilt finnas många arter i Ost- och Sydasiens bergstrakter, Europa och Nordamerika. I Europa finnas bl. a. R. hirsutum och R. ferrugineum, alprosor; i Himalaja förekomma bl. a. R. arboreum, R. maximum, R. indicum (= Azalea indica). Många arter och hybrider, särskilt av den sistnämnda arten, odlas (våra trädgårdsmästares ”azaleor”). Rhodoni’t, ett särskilt i Långban, Värmland, förekommande mineral (mangansilikat) av vackert rosenröd färg. Slipas till diverse prydnadsföremål. Rho’dope, berg på Balkanhalvöns mellersta del, ofta benämnt Despoto dagh, ”prästernas berg”, på grund av de många kloster, som äro belägna på bergssluttningarna. R. var under forntiden ryktbart genom de fester, som där höllos till vingudens ära. Når 3,000 m. ö. h. Rhodos, se Rodos. Rhöne [rån], flod i sö. Frankrike. Upprinner i Schweiz på v. sluttningarna av S: t Gotthard, flyter genom Genéve-sjön till staden Lyon, gör där en skarp krök åt s. och utfaller i Medelhavet. Viktigaste bifloder: Durance, Isére och Saöne. R. står genom kanaler i förbindelse med floderna Rhen, Loire och Seine. Längd 800 km. Rhynchocephalia, en ordning kräldjur, vars flesta arter numera äro döda. Den enda överlevande arten är 1-Iatteria punctatus, som lever pä Nya Zeeland. R. äro egendomliga bl. a. därför att de ha ett mer el. mindre väl utvecklat pannöga. Jfr Parietal-organ. RhyolPt, en glasig vulkanisk bergart; förekommer i vårt land endast vid sjön Mien i s. Stnåland. Rhät, en övergångsformation mellan trias- och juraformationerna. Förekommer i Skåne. Rhön, bergstrakt i mellersta Tyskland mellan Wesers källfloder Werra och Fulda, bestående av ett antal utslocknade vulkaner. R. I., officiell förkortning på Rliode Island, U. S. A. — Även förkortning för lat. konung (och) kejsare (Rex impe-rator). Rialto, en berömd bro i Venedig. Ribbing;. — 1. A. L. R., 1765—1843, greve, politisk konspiratör. R. anslöt sig med iver till oppositionen mot Gustav III och bildade tillsammans med Horn och Anckarström den sammansvärjning, som kostade konungen livet (1792). R. dömdes till döden, men domen ändrades till ständig landsflykt och adelskapets förlust. — 2. Sigurd R., f. 1879, statssekreterare i socialdepartementet. Konsultativt statsråd i Ekmans ministär 1926. Ri’be, stad vid Ribe å, nära dess utlopp i Nordsjön, sv. Jylland, Danmark. 5,500 inv. Residensstad i Ribe amt, biskopssäte för Ribe stift. Staden bedrev livlig handel på Schleswig, innan detta område avträddes till Tyskland, men har sedan gått tillbaka. Stor domkyrka, Vor Frue Kirke, uppförd i ro-