Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rättvik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jätteröksvampar.
Rödsot, dysenteri, beteckning för
smittosamma tarmsjukdomar, vilka
orsakas av bakterier av olika slag.
Beroende på bakteriernas beskaffenhet är
sjukdomen i vissa epidemier
jämförelsevis lindrig, i andra fall svårare.
Särskilt svårartade äro i tropikerna
förekommande R., som orsakas av amöbor.
R. kännetecknas av diarré, ibland
kräkningar samt feber och
kraftned-sättning. Sjukdomen uppträder
särskilt sommartid i vårt land. Den
sjukes uttömningar äro smittosamma.
Sjukdomen sprides framför allt genom
beröring med de sjuka. Behandlingen
är företrädesvis dietisk.
Rödspotta, se Pleuronectidse.
Rödstjärten, vanliga R.
(Phoenicu-rus phoenicurus) tillhör tättingarnas
ordning (Passeres) bland fåglarna.
Stjärt roströd. Den finns i så gott
som hela Europa och i v. Sibirien.
Iios oss finns den över hela landet
upp till övre björkregionen på fjällen.
Rödvin, se Vin.
Röhss [rös]. — 1. K. V. K. R., 1834
—1900, affärsman i Göteborg, vars
efterlämnade förmögenhet donerades till
Göteborgs stad, dels till
grundläggande av ett konstslöjdsmuseum, dels till
befrämjande av stadens handel och
industri. — 2. J. A. A. R., 183G—1904,
affärsman i Göteborg, broder till
föregående. Liksom denne har R.
donerat stora summar till kulturella
ändamål (Göteborgs museum, Göteborgs
högskola).
Rökelse, förbrännande av
välluktande ämnen, ursprungligen kåda från en
tropisk växt, sedermera även andra
växtämnen.
Rökstenen, den mest berömda
svenska runstenen, belägen på Röks
kyrkogård, Lysings härad, Östergötlands
län. R. är 3.82 m. hög och. 1.38 m.
bred; dess inskrifter anses ristade
under förra hälften av 800-t.
Röksvamp (Lycoperden, Bovi sta,
Globaria, Geaster), svampsläkte, bildande
familj Lycoperdacese bland
buksvamparna (Gasteromycetes).
Fruktkropparna äro vita bollar, vilkas inre vid
mognaden är en mörkbrun massa, som
bl. a. utgöres av sporer. Då man
trampar på en mogen röksvamp,
utströmma sporerna som ett fint
rökmoln, därav namnet R.
Röktopa’s, en mörkbrun halvädelsten,
som till sin kemiska sammansättning
är kiseldioxid och sålunda en varietet
av mineralet kvarts.
Rö’mer, O., 1644—1710, dansk
astronom, känd framför allt för sin
beräkning av ljusets hastighet.
Rönn, se Oxelsläktet.
Rönnbärsmalen (Argyresthia
conju-gella), malfjäril. Larven är stundom
skadedjur på äpplen. Finnes i s. och
mellersta Sverige. Den uppträder
periodiskt som skadedjur på äpplen.
Rönne, stad på Bornholms sv. udde,
Danmark. 10,400 inv. Bornholms
största stad. Residensstad för Bornholms
amt. Lervaruindustri. God hamn.
Norr om R. brytes sandsten och
kao-lin (för porslinstillverkning).
Rönne å, vattendrag i Skåne. Utgör
avlopp för Ringsjön, flyter i nv.
riktning, utfaller i Skalderviken. Längd
70 km.
Rönninge, municipalsamhälle på
Södertörn nära Södertälje, nö.
Södermanland. 1,100 inv.
Rönfgen, W. K., 1845—1923, tysk
fysiker. R:s namn är framför allt
knutet vid den epokgörande
upptäckten av de efter honom uppkallade
röntgenstrålarna. För denna upptäckt
erhöll han Nobelpriset i fysik år 1901.
Rönfgen strålar. Om en elektrisk
urladdning åstadkommes i ett rör, i
vilket luften förtunnats till en eller
annan miljondels atmosfär, utgå från
katoden de s. k. katodstrålarna, som
utgöras av elektroner. När dessa
träffa rörets vägg eller än hellre en i
röret anbragt metallplatta, som
benämnes antikatoden, utgå från denna R.
R. äro av samma natur som ljuset.
Deras våglängd är dock vida mindre
än även de ultravioletta ljusstrålarnas.
R. visa i viss mån olika natur
alltefter den grad, till vilken
luftförtun-ningen i röntgenröret drivits. Är
för-tunningen större, erhållas
röntgenstrålar med kortare våglängd än om
för-tunningen drivits mindre långt. R.
med kortare våglängd benämnas hårda
R. Då R. passera olika kroppar,
absorberas de olika starkt. Särskilt
starkt absorberas de i tunga metaller,
framför allt av bly. Den användning
inom medicinen, som R. fått, särskilt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
