Jätteröksvampar. Rödsot, dysenteri, beteckning för smittosamma tarmsjukdomar, vilka orsakas av bakterier av olika slag. Beroende på bakteriernas beskaffenhet är sjukdomen i vissa epidemier jämförelsevis lindrig, i andra fall svårare. Särskilt svårartade äro i tropikerna förekommande R., som orsakas av amöbor. R. kännetecknas av diarré, ibland kräkningar samt feber och kraftned-sättning. Sjukdomen uppträder särskilt sommartid i vårt land. Den sjukes uttömningar äro smittosamma. Sjukdomen sprides framför allt genom beröring med de sjuka. Behandlingen är företrädesvis dietisk. Rödspotta, se Pleuronectidse. Rödstjärten, vanliga R. (Phoenicu-rus phoenicurus) tillhör tättingarnas ordning (Passeres) bland fåglarna. Stjärt roströd. Den finns i så gott som hela Europa och i v. Sibirien. Iios oss finns den över hela landet upp till övre björkregionen på fjällen. Rödvin, se Vin. Röhss [rös]. — 1. K. V. K. R., 1834 —1900, affärsman i Göteborg, vars efterlämnade förmögenhet donerades till Göteborgs stad, dels till grundläggande av ett konstslöjdsmuseum, dels till befrämjande av stadens handel och industri. — 2. J. A. A. R., 183G—1904, affärsman i Göteborg, broder till föregående. Liksom denne har R. donerat stora summar till kulturella ändamål (Göteborgs museum, Göteborgs högskola). Rökelse, förbrännande av välluktande ämnen, ursprungligen kåda från en tropisk växt, sedermera även andra växtämnen. Rökstenen, den mest berömda svenska runstenen, belägen på Röks kyrkogård, Lysings härad, Östergötlands län. R. är 3.82 m. hög och. 1.38 m. bred; dess inskrifter anses ristade under förra hälften av 800-t. Röksvamp (Lycoperden, Bovi sta, Globaria, Geaster), svampsläkte, bildande familj Lycoperdacese bland buksvamparna (Gasteromycetes). Fruktkropparna äro vita bollar, vilkas inre vid mognaden är en mörkbrun massa, som bl. a. utgöres av sporer. Då man trampar på en mogen röksvamp, utströmma sporerna som ett fint rökmoln, därav namnet R. Röktopa’s, en mörkbrun halvädelsten, som till sin kemiska sammansättning är kiseldioxid och sålunda en varietet av mineralet kvarts. Rö’mer, O., 1644—1710, dansk astronom, känd framför allt för sin beräkning av ljusets hastighet. Rönn, se Oxelsläktet. Rönnbärsmalen (Argyresthia conju-gella), malfjäril. Larven är stundom skadedjur på äpplen. Finnes i s. och mellersta Sverige. Den uppträder periodiskt som skadedjur på äpplen. Rönne, stad på Bornholms sv. udde, Danmark. 10,400 inv. Bornholms största stad. Residensstad för Bornholms amt. Lervaruindustri. God hamn. Norr om R. brytes sandsten och kao-lin (för porslinstillverkning). Rönne å, vattendrag i Skåne. Utgör avlopp för Ringsjön, flyter i nv. riktning, utfaller i Skalderviken. Längd 70 km. Rönninge, municipalsamhälle på Södertörn nära Södertälje, nö. Södermanland. 1,100 inv. Rönfgen, W. K., 1845—1923, tysk fysiker. R:s namn är framför allt knutet vid den epokgörande upptäckten av de efter honom uppkallade röntgenstrålarna. För denna upptäckt erhöll han Nobelpriset i fysik år 1901. Rönfgen strålar. Om en elektrisk urladdning åstadkommes i ett rör, i vilket luften förtunnats till en eller annan miljondels atmosfär, utgå från katoden de s. k. katodstrålarna, som utgöras av elektroner. När dessa träffa rörets vägg eller än hellre en i röret anbragt metallplatta, som benämnes antikatoden, utgå från denna R. R. äro av samma natur som ljuset. Deras våglängd är dock vida mindre än även de ultravioletta ljusstrålarnas. R. visa i viss mån olika natur alltefter den grad, till vilken luftförtun-ningen i röntgenröret drivits. Är för-tunningen större, erhållas röntgenstrålar med kortare våglängd än om för-tunningen drivits mindre långt. R. med kortare våglängd benämnas hårda R. Då R. passera olika kroppar, absorberas de olika starkt. Särskilt starkt absorberas de i tunga metaller, framför allt av bly. Den användning inom medicinen, som R. fått, särskilt