handel bl. a. med tobak, spannmål, köttkonserver etc. Stora tobaksfabri-ker. Saint Louis fsängloi’], huvudstad i franska kolonien Senegal, Västafrika, nära mynningen av Senegal. .18,000 inv. Livlig karavanhandel. Saint Nicolas [sängnikola’], stad 1 östflandern, Belgien, vid järnvägen Gent—Antwerpen. 35,000 inv. Linne-och bomullsindustri. Saint Paul [sent på’l], huvudstad i Minnesota, U. S. A. 235,000 inv. Viktig handels- och fabriksstad. Saint Pierre [säng piä’r], stad på ön Martinique i Västindien, som fullständigt ödelädes genom utbrott 1902 av den närbelägna vulkanen Mont Pe-lée, varvid stadens alla 28,000 invänare med undantag av en enda inom ett par minuter omkommo. Saint-Pierre [sängpiä’r], J. H. Ber-nardin de, 1737—1814, fransk författare, anhängare av Rousseau. S. är mest bekant för den idylliska och sentimentala kärleksromanen Paul et V i r-g i n i e, vars måleriska skildringar förebåda romantiken. Saint-Quentin [sängkantäng’], gammal stad vid övre Somme, n. Frankrike. 37,000 inv. S. intogs under världskriget av tyskarna. Saint-Saens [sängsang’s], C., 1835— 1921, fransk tonsättare, pianovirtuos och orgelspelare. Av S: s kompositioner märkas symfoniska dikter (Danse m a c a b r e), orkestersymfonier, piano-konserter, kammarmusik samt operan Simson och Delila. S. är en av Frankrikes mest kända kompositörer. Saint-Simon [sängsimång’]. — 1. L. de Rouvroy, liertig de S., 1675—1755, fransk memoarförfattare och sedeskildrare. S: s memoarer ge en mästerlig bild av dåtidens människor. — 2. C. H. de R. greve de S., 1760—1825, fransk socialfilosofisk och ekonomisk skriftställare. S. brukar räknas till de s. k. utopiska socialisterna. Saint Thomas [sent tåm’es], ö bland Små Antillerna, Västindien. S. tillhörde förr Dansk-Västindiska öarna. Den köptes 1917 av U. S. A. Saint Vincent [sent vin’sent], ö bland Små Antillerna, Västindien, brittisk besittning. 390 kvkm., 46,000 inv. Huvudstad Kingstown. — S. hör till den s. k. Windwardgruppen bland Små Antillerna, är vulkanisk och har en ännu verksam vulkan. Arrowrot, bomull, socker och kokosnötter äro öns viktigaste produkter. SaYs, fornstad i Nildeltat, Egypten. Saison’, se Säsong. Sakarias, namn på flera personer i bibeln, bland annat en profet i gamla testamentet, som uppträdde omkring 519. Dessutom märkes Johannes Dö-parens fader (Luk. 1:5). Sakra’l, gudstjänst-, religions-. Sakrament, en religiös handling, som anses förmedla en gudomlig nådegåva. Inom de protestantiska kyrkorna räknas med två S., dopet och nattvarden, inom romersk-katolska kyrkan räknar man med ytterligare fem S., nämligen konfirmationen, boten, sista smörjel-sen, prästvigningen och äktenskapet. Sakramenta’1, hänförande sig till sakramenten. Sakrosankt', allra heligast; okränk-bar. Sakrätt, en avdelning av förmögenhetsrätten. Under S. hänföras rättsreglerna om äganderätt, panträtt, re-tentionsrätt, avkomsträtt, nyttjanderätt och servitut; allt i den mån, som förmögenhetsförhållandet direkt anknyter sig till ett materiellt ting. Sakun’tala, se Kalidasa. Sala, stad vid Sagån, ö. Västmanland. 8.000 inv. Sala silvergruva, upptäckt år 1511, var förr myckeé givande men bearbetas numera icke. Kalkstensbrott invid staden. Sala’din el. Sala ddin, 1137—93, sultan i Egypten och Syrien. S. intog Jerusalem, vilket gav anledning till det tredje korståget, anfört av Fredrik Barbarossa och Rikard Lejonhjärta. 1192 avslöts ett fördrag mellan de kristne och S. S. behöll Palestina med. undantag av kuststräckan mellan Jaffa och Antiokia. Saladjä’r, sallatskål; låg glasskål för sylt etc. Sala gruva, Sveriges största silver-och blygruva, bruten på en i kalksten (och dolomit) intill ett system skölar förekommande blyglans. Gruvan hade sin blomstringstid på 1500-t. men är nu nedlagd. Sala’m, arab., fridshälsning. Salaman’ca, stad i s. delen av landskapet Leon, nv. Spanien, belägen vid floden Tormes. 33,000 inv. S. är biskopssäte och har ett av Europas äldsta universitet (grundat 1239). Salamanderdjur (Salamandridse), en familj stjärtgroddjur, vilka förlora sina gälar och som fullvuxna huvudsakligen leva på land. Hit höra bland annat vattenödlor och salamandersläktet (Salamandra). Det senare släktet har mera trind kroppsform. Hit höra den svart- och gulfläckiga E 1 d s a 1 a-mandern (S. maculosa), som finnes i Medelhavsländerna, och den i Alperna förekommande Alpsalamandern (S. atra), som är helt och hållet svart. Inom den medeltida alkemin användes S. som symbol för eldens element. Sa’lamis, ö vid v. kusten av Attika, Grekland. 100 kvkm. Invid S. slog Themistokles i spetsen för den grekiska flottan perserna år 480 f. Kr. Salan’dra, A., f. 1853, jurist, italiensk statsman, tillhörande det liberala par-