sprungligen genom avlagringar av floden Colorado en insjö, vilken intorkade. Genom ett missöde vid ett kanalbygge uppstodo år 190G katastrofala översvämningar i det blomstrande området kring S., varvid insjön återuppstod. År 1907 lyckades man emellertid uppföra fördämningar, varför S. sä småningom åter kommer att intorka. Salts juderi, äldre namn på anläggningar, där man genom kokning av havsvatten framställer koksalt. Saltsjöar. I torra klimat bliva sjöarna avloppslösa, och då det vatten, som tillföres dem, innehåller små mängder lösta salter, men det avdunstande vattnet är saltfritt, blir deras vatten så småningom allt mera salt, till dess en utskiljning av gips, stensalt m. fl. salter börjar försiggå. Salthalten i sådana sjöar uppgår vanligen till 20 å 30 %. Jfr Stensalt. Saltsjöbaden, köping på Södertörn, nö. Södermanland. Förstadssamhälle till Stockholm. 3,100 inv. Kurort. Friluftsbad och simstadion, uppfört år 1925. Saltsjökvarn, stor kvarn vid inlop: pet till Stockholms stad. Saltsjön, Stora (eng. Great Salt Lake) [gräjt sålt läjk], sjö i staten Utah, U. S. A. 6,000 kvkm’. S. är en tämligen grund sjö (största djupet utgör 16 m.) och utmärker sig för stor rikedom på salter. Saltsjön, stockholmarnas benämning på de delar av östersjön, som gränsa intill Stockholm. Saltsjöstaden, se Salt Lake City. Saltsyra el. klorvätesyra, se Klor. Sal’tus, lat., spräng, hopp. — S. i n de mönstra n’d o, lucka i bevisföringen. Saltväxter, se Halofyter. Salubri’n, antiseptiskt medel, som består av ättiketer, ättiksyra, sprit och vatten. Saluhall, i större städer förekommande byggnader för handeln med matvaror, särskilt mera ömtåliga sådana. S. har för dessa varors vidkommande ersatt den ur hygienisk synpunkt mindre lämpliga torghandeln. För handeln med fisk finnas ofta särskilda S. I vissa större städer finnas även S. för partiförsäljning, vanligen genom regelbundet återkommande auktioner. Salut, hälsning; militärisk heders-bevisning (med kanonskott, flaggning etc.). — S a 1 u t e’r a, hälsa med salut. Salvador [-då’r], den minsta av Mellanamerikas republiker. 34,000 kvkm., 1,500,000 inv. S. är till största delen ett vulkaniskt bergland och är ofta hemsökt av förhärjande jordbävningar. Jordbruket är välskött och mycket givande. Handeln är livlig. Huvudstad San Salvador, S0,000 inv. Salvarsa’n, ett organiskt arsenikpreparat, som 1920 framställdes av Ehr-lich. Denne gav ursprungligen preparatet namnet 606, emedan det var det 606: e preparatet, som han framställde. S. visade sig vara ett utmärkt medel mot syfilis. Numera användes i allmänhet neosalvarsan, en lättlösligare modifikation av S. Salvation Army [scelvei’sjn a'mi], se Frälsningsarmén*. Salvationist’, medlem av Frälsningsarmén (Salvation army). Salva’tor, lat., frälsare, räddare, åter-lösare. — S. m u n’d i, världens frälsare. SnTve, lat., var hälsad, välkommen, hell. Salween, Saluen, flod i Bortre Indien. Upprinner i Tibet, genomflyter Burma och utfaller v. om MalakkahalvÖn. Längd 2,500 km. SaFve hono’ris ti’tulo, se S. H. T. SaFve regri’na, lat., ”var hälsad, o drottning”, katolsk hymn till jungfru Marias ära. Salvia. Sal’via, ett växtsläkte, hörande till läppblomstriga växter. S. omfattar omkring 400 arter. I Sverige odlas äkta Salvia (S. officinalis), som har stark kryddlukt och violettblå blommor. Den användes förr i medicinen. Även andra arter odlas som prydnadsväxter. SaPzach el. Salza, flod i Österrike, biflod till höger till Inn. S. bildar under en del av sitt lopp gräns mellan Österrike och Bayern. Längd 226 km. Salz’burg:. — 1. Provins i Österrike, belägen omkring floden Salzach. 7,000 kvkm., 215,000 inv., tyskar. S. är ett alpland. Boskapsskötsel är huvudnäring. Rika mineraltillgångar (särskilt salt). Träindustri, — 3. Stad i S. 1,,