San’slcrit, de gamla hinduernas lärda språk, på vilket den äldre indiska litteraturen är skriven. Sanskuloftcr, försvenskning av fr. sansculottes, ”utån knäbyxor”, under första franska revolutionen namn pä de revolutionära proletärerna, vilka i stället för de elegantare knäbyxorna använde långa byxor; senare benämning på de radikala revolutionärerna i allmänhet. Sanslösliet, se Svimning. Sans Souci [sang sosi’], slott vid Potsdam, Brandenburg. S. är anlagt av Fredrik den Store och innesluter talrika minnen från hans tid, bl. a. efter Voltaire, som en tid vistades där. Storartade parkanläggningar. San’ta Cruz [- kroth], huvudstad pä Kanarieöarna, belägen på nö. kusten av Tenerifa. 77,000 inv. Santa Fé, huvudstad i New Mexiko, U. S. A. 7,000 inv. Santande’r, stad i spanska landskapet Gamla Castilien. 73,000 inv. Viktig hamnstad. Skeppsbyggen. Pappers- och tobakstillverkning. Santerre [sangtä’r], A. J., 1752—1809, fransk revolutionsman. S. var en tid högste chef för nationalgardet och hade uppsikten över den fängslade konungafamiljen. S. ådagalade mera humana tänkesätt än de övriga revolutionärerna och ogillade septembermorden. San’ti, se Rafael. Santia’go de Chi’le, Chiles huvudstad, belägen invid Anderna i mellersta delen av landet. 510,000 inv. Chiles kulturella medelpunkt. Livlig industri och handel. Santia’go de CompostelFa, stad i nv. Spanien, 26,000 inv. Ärkebiskopssäte. Universitet. Berömd katedral, vilken säges innehålla aposteln Jakobs grav. S. var särskilt under medeltiden mål för pilgrimsfärder. Santla’fco de Cubta, hamnstad på s. Cuba, Västindien. 74,000 inv. Livlig handel. Utförsel av kaffe, socker, bananer, tobak etc. San’to, fem. santa, ital. och sp., helig, den helige. San’to Domin’go, huvudstad i Dominikanska republiken på ön Haiti. 31,000 inv. Ärkebiskopssäte. Export av socker och tobak. — S. är Amerikas äldsta stad, grundlagd 1496 av Columbus. Santoni’n, ett gult, kristalliskt pulver, som erhålles från blomkorgar av en asiatisk Artemisiaart. S. användes som medel mot spolmask och spring-mask. S. är ganska giftigt. Santori’n el. Thera, grekisk ö, den sydligaste av Cykladerna. 31 kvkm. 16,000 inv. ön uppstod genom ett vulkaniskt utbrott 198 f. Kr. Den saknar trädvegetation och källor. San’tos, hamnstad i sö. Brasilien, ej långt från Sao Paolo. 103,000 inv. Livlig sjöfart. Världens främsta exporthamn för kaffe. Sao, se Saint. Sao Francisco, ö. Brasiliens största flod, 3,000 km. lång. Upprinner nv. om Rio de Janeiro, rinner först åt n., sedan åt ö. och utfaller i Atlanten. Saöne [så’n], flod i Frankrike, biflod från höger till Rhöne. Upprinner i nö. Frankrike, flyter i sydlig riktning och förenar sig med Rhöne vid Lyon. Längd 480 km. S. står genom kanaler i förbindelse med bl. a. Seine, Loire och Rhen. Sao Pa’ulo, stad i sö. Brasilien. 579,000 inv., Sydamerikas tredje stad. Universitet och ett flertal andra högre läroanstalter. Livlig handel och industri. Sap’fo, Sappho, den mest berömda skaldinnan i antikens Grekland, född på ön Lesbos, av eolisk nationalitet, levde omkring 600 f. Kr. S: s dikter äro skrivna på eolisk dialekt i en poetiskt fulländad form. De äro alla lyriska och utgöra en lidelsefull hymn till kärleken. S. blev allmänt beundrad av såväl samtid som eftervärld. Sapienti, se Sat sapienti. Saponifikation, förtvålning, sönder-delning av en ester i syra och alkohol. Namnet har uppkommit därav, att tvål och såpa erhållas genom sönderdelning av fettsyrornas glycerinestrar med al-kalihydrat. Saponi’ner, vissa kvävefria, organiska ämnen, vilka förekomma hos en del växter öch vilka lösta i vatten ge en lätt skummande lösning. Till S. höra bland annat en del ämnen i kvillaja-bark. Saporo’ger, se Zaporoger. Sapp, löpgrav. Sappho, se Sapfo. Sappö’r, ingenjörsoldat, skansarbetare med uppgift att öppna löpgravar, uppkasta befästningsvallar etc. Saprofy’t, se Parasit. Sarabande [-bang’d], fr., en ursprungligen spansk dans i % takt. Saracener, se Sarasener. Sarafa’n, överklänning utan ärmar, använd av ryska bondkvinnor. Saraje’vo el. Serajevo, huvudstad i Bosnien, Jugoslavien, belägen vid en biflod till Bosna. 66,000 inv. I S. blevo den 28 juni 1914 den österrikiske tronföljaren Frans Fredrik och hans gemål mördade. Jfr Princip. Sarasa’te, P. M. de, 1844—1908, spansk violinist. S. företog vidsträckta konsertresor i Europa, Amerika och Orienten. Han ansågs som en av samtidens förnämsta violinvirtuoser. Sarase’ner, under medeltiden den kristna benämningen först på araber,