Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Savoir vivre ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Saxofon.
Savoir vivre [savåa’r vivr], fr.,
bele-venhet, levnadsvett.
Savo.j’cn, gammal provins i sö.
Frankrike, vid gränsen till Italien. S.
uppfylles i v. av Västalperna med
Mont Blanc, Mont Cenis och Mont
Pelvoux. Huvudnäring boskapsskötsel
och mejerihantering. — Historia.
121 f. Kr. införlivades S. med
romar-väldet, ingick senare i dét frankiska
riket och förenades slutligen med
Bur-gund, tillsammans med vilket det 1032
kom under tyska kejsardömet. 141G
upphöjdes grevskapet S. till
hertig-döme. Under de följande
århundradenas strider mellan Frankrike och
Spanien kom S. genom sitt läge i en
svår politisk ställning. Dess
maktställning stärktes emellertid genom
Spanska tronföljdskriget, i vilket S.
deltog på koalitionens sida. I
Utrecht-freden 1713 hade S. fått Sicilien men
måste 1720 utbyta detta mot Sardinien.
Därefter utgjorde S. en del av det nya
konungariket Sardinien. 1792
erövrades det av fransmännen men
återställdes 1814 till Sardinien, som 1860
överlämnade det till Frankrike.
Sa’volaks, ett inlandslandskap i
Finland, som gränsar till Österbotten i n.
och nv., till Karelen i ö. och s., till
Nyland i sv. och till Tavastland i v.
S. är delat på Kuopio, S: t Michels
och Wiborgs län.
Savonarola [-vånarå’la], G., 1452—98,
italiensk folkledare och religiös
reformator. S. blev dominikanmunk 1475
och uppträdde senare som
botpredikant i Florens, oförskräckt angripande
förfallet inom kyrka och samhälle.
Han vann massor av anhängare och
styrde för en tid Florens som diktator.
S: s fiender arbetade emellertid
energiskt på hans fall och lyckades få
honom bannlyst 1497. Då påven ho-
tade belägga Florens med interdikt,
övergavs S. av sina anhängare och
fängslades, torterades och brändes
som kättare.
Sa’vonlinna, finskt namn på Nyslott*.
Sax’arc, se Saclisare och Angelsaxare.
Sax’o Grammaficus, Saxe, omkring
1150—1220, dansk hävdatecknare,
författare till ett berömt verk på latin
(G e s t a dano rum), vilket utgör
den viktigaste källan till Danmarks
äldre historia.
Saxofo’n, biåsinstrument av mässing
med klarinettmunstycke, konstruerat
av den belgiske instrumentmakaren A.
Sax. S. har en egendomligt
genomträngande klang; den användes
särskilt i dansmusik för orkester.
Saxo’nia, lat., Sachsen.
Say [sä], J. B., 1767—1832, fransk
nationalekonom.
Sazo’nov, S. D., f. 1860, rysk politiker,
1909—16 rysk utrikesminister. S.
arbetade för ett närmande till England
och Frankrike. Under kriget råkade
han i onåd hos tsaren. Efter den
ryska revolutionen har han vistats i
Frankrike.
Sb, kem. tecken för en atom antimon
(Stibium).
Sbir’rer, förr använd benämning på
polisbetjänter i Italien.
Se, kem. tecken för en atom
skan-dium.
S. C., officiell förkortning på South
Carolina, U. S. A.
Scsevola, se Mucius Scsevola.
Sca’la, ital., trappa, tonskala, skala.
Scaman’der, se Skaman der.
Scan’dia el. Scandinavia, se
Skandinavien.
Sca’nia, lat., Skåne.
Scapa Flow [skseFpse flåo], en stor
fjärd bland Orkneyöarna, belägen s.
om den största av öarna, Pomona. S.
var under världskriget en viktig bas
för den engelska flottan. Då större
delen av den tyska flottan år 1918
överlämnades till England, fördes den
till S., varest den på order av dess
tyske befälhavare konteramiral v.
Reu-ter sänktes.
Scarborougrh [ska’brå], hamnstad vid
Nordsjön, Nordenglands mest besökta
badort. 37,000 inv.
Scarlafti, A., 1659—1725, italiensk
tonsättare. S. var bland annat
verksam som hovkapellmästare i Neapel och
grundläggare av den s. k.
neapolitanska skolan. Av hans kompositioner
märkas ett flertal operor,
kyrkokon-serter, oratorier, serenader m. m.
Scen [se’n], skådebana, skådeplats;
den plats i en teater, där pjäsen
uppföres; den ort, där handlingen
försiggår; underavdelning av en akt i ett
teaterstycke; i bildlik bemärkelse
liktydigt med skådespelarkonst; häftigt
uppträde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
