mmå Sfinx. Sfäroida’1, av sfärisk form, klotfor-mig. — Inom fysiken användes benämningen S. tillstånd, om det tillstånd, som vissa vätskor antaga, dä de bringas i beröring med en starkt upphettad yta. Se Leidenfrosts fenomen. s’Gravenhag:eii [s’clira’fen], se Haag. S. G. U. — 1. Förkortning för Sveriges godtemplares ungdomsförbund. — 2 Förkortning för Sveriges geologiska undersökning. Shackleton [sjsek’ltn], sir Ernest Henry, 1874—1922, engelsk forskningsresande. S. deltog i Scotts sydpols-expedition 1901. • Under en egen expedition 1907—1909 nådde han en punkt blott 18 mil från sydpolen. År 1914— 1916 företog han en ny sydpolsexpedi-tion men lyckades ej komma i land pä det antarktiska fastlandet. År 1921 startade han ännu en polarexpedition men avled i Sydgeorgien på sitt fartyg i jan. 1922. Shiaftesbury [sjseftsberi], I. A. A. Cooper, lord Ashley, 1: e earl av Shaf-tesbury, 1621—83, engelsk statsman, stod först på Karl I:s sida under inbördeskriget men övergick sedan till parlamentet. Från 1654 var han motståndare till Cromwell, verkade för restaurationen och blev av Karl II utsedd till ledare av finansstyrelsen. 1670 blev han medlem av Cabalministä-ren. Emellertid inträffade en brytning med hovet, och S. blev från 1674 Englands främste oppositionsledare och skaparen av whigpartiet. Han genomdrev bl. a. katolikernas utestängande från parlamentet och antagandet av habeas-corpus-akten. — 2. A. A. Cooper, 7: e earl av Shaftesbury, 1801—85, engelsk filantrop, medlem av parlamentet 1826, senare ledare för 10-timmars-rörelsen. Efter ett energiskt arbete från S: s sida antogs slutligen lagen om 10 timmars arbetsdag för kvinnor och minderåriga. S. var dessutom livligt intresserad av flera filantropiska och religiösa företag, exempelvis förbättrandet av sinnesjukvården. Shakespeare [sjei’kspise] el. Shak-spere, William, 1564—1616, engelsk författare. Om S: s levnad finnas endast sparsamma upplysningar. På 1580-t. lämnade han sin födelsestad Stratford ön Avon och begav sig till London, där han enligt traditionen till en början tjänade sitt uppehälle genom att vakta teaterbesökarnas hästar. Sedermera blev S. medlem av en skådespelartrupp, vilken uppträdde i Globeteatern. Som skådespelare och författare hade S. tämligen goda inkomster. 1597 inköpte han en egendom i Stratford och lämnade skådespelaryrket och författarskapet för alltid. På S:s tid hade skådespelarens yrke lågt anseende och de dramatiska författarnas var ej mycket bättre. S: s dramer vunno vidsträckt popularitet, men som författare hade han ej högt anseende. Han fick stå tillbaka för personer, vilkas namn nu äro i det närmaste glömda. Man vet ej säkert, i vilken ordningsföljd hans skådespel tillkommo. Man brukar indela dem i fyra grupper. Hans ungdomsdramer utmärkas av en leende fantasi med en dragning åt det idylliska t. ex. M i d s o m m a r-nattsdrömmen, Kärt besvär förgäves, Så tuktas en arg-b i g g a m. fl. Samtidigt och senare skrev han en del dramer med historisk bakgrund Henrik IV, Richard III, Richard II m. fl. Till den andra perioden räknas de stora lustspelen Köpmannen i Venedig, De muntra fruarna, Som ni behagar samt en del ’ allvarligare skådespel Hamlet, Othello m. fl. Särskilt i de senare målar han pä ett överlägset sätt mänskliga strävanden, strider och nederlag. Tillvarons osäkerhet, tvivlandets bitterhet, kärlekens tjusning och besvikelse, det mänskliga förnuftets otillräknelighet och känslornas villande makt framträda på ett för alla tider gripande sätt. Senare kommo hans stora sorgespel K u n g Lea r, M a c b e t h, T i-m o n av Aten, där olyckan kommer med den klassiska tragedins ödesbestämda oundviklighet bottnande i människornas egna karaktärer. Här ger han uttryck åt ett bittert människoförakt, som man ansett härleda sig frän Tidens Lexikon. 70