Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sfäroidal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mmå
Sfinx.
Sfäroida’1, av sfärisk form,
klotfor-mig. — Inom fysiken användes
benämningen S. tillstånd, om det
tillstånd, som vissa vätskor antaga, dä de
bringas i beröring med en starkt
upphettad yta. Se Leidenfrosts fenomen.
s’Gravenhag:eii [s’clira’fen], se Haag.
S. G. U. — 1. Förkortning för
Sveriges godtemplares ungdomsförbund. —
2 Förkortning för Sveriges geologiska
undersökning.
Shackleton [sjsek’ltn], sir Ernest
Henry, 1874—1922, engelsk
forskningsresande. S. deltog i Scotts
sydpols-expedition 1901. • Under en egen
expedition 1907—1909 nådde han en punkt
blott 18 mil från sydpolen. År 1914—
1916 företog han en ny
sydpolsexpedi-tion men lyckades ej komma i land pä
det antarktiska fastlandet. År 1921
startade han ännu en polarexpedition
men avled i Sydgeorgien på sitt fartyg
i jan. 1922.
Shiaftesbury [sjseftsberi], I. A. A.
Cooper, lord Ashley, 1: e earl av
Shaf-tesbury, 1621—83, engelsk statsman,
stod först på Karl I:s sida under
inbördeskriget men övergick sedan till
parlamentet. Från 1654 var han
motståndare till Cromwell, verkade för
restaurationen och blev av Karl II
utsedd till ledare av finansstyrelsen.
1670 blev han medlem av
Cabalministä-ren. Emellertid inträffade en brytning
med hovet, och S. blev från 1674
Englands främste oppositionsledare och
skaparen av whigpartiet. Han
genomdrev bl. a. katolikernas utestängande
från parlamentet och antagandet av
habeas-corpus-akten. — 2. A. A. Cooper,
7: e earl av Shaftesbury, 1801—85,
engelsk filantrop, medlem av parlamentet
1826, senare ledare för
10-timmars-rörelsen. Efter ett energiskt arbete
från S: s sida antogs slutligen lagen
om 10 timmars arbetsdag för kvinnor
och minderåriga. S. var dessutom
livligt intresserad av flera filantropiska
och religiösa företag, exempelvis
förbättrandet av sinnesjukvården.
Shakespeare [sjei’kspise] el.
Shak-spere, William, 1564—1616, engelsk
författare. Om S: s levnad finnas
endast sparsamma upplysningar. På
1580-t. lämnade han sin födelsestad
Stratford ön Avon och begav sig till
London, där han enligt traditionen
till en början tjänade sitt uppehälle
genom att vakta teaterbesökarnas
hästar. Sedermera blev S. medlem av
en skådespelartrupp, vilken
uppträdde i Globeteatern. Som skådespelare
och författare hade S. tämligen
goda inkomster. 1597 inköpte han en
egendom i Stratford och lämnade
skådespelaryrket och författarskapet
för alltid. På S:s tid hade
skådespelarens yrke lågt anseende och
de dramatiska författarnas var ej
mycket bättre. S: s dramer vunno
vidsträckt popularitet, men som
författare hade han ej högt anseende. Han
fick stå tillbaka för personer, vilkas
namn nu äro i det närmaste glömda.
Man vet ej säkert, i vilken
ordningsföljd hans skådespel tillkommo. Man
brukar indela dem i fyra grupper.
Hans ungdomsdramer utmärkas av en
leende fantasi med en dragning åt
det idylliska t. ex. M i d s o m m a
r-nattsdrömmen, Kärt besvär
förgäves, Så tuktas en
arg-b i g g a m. fl. Samtidigt och senare
skrev han en del dramer med
historisk bakgrund Henrik IV, Richard
III, Richard II m. fl. Till den
andra perioden räknas de stora
lustspelen Köpmannen i Venedig,
De muntra fruarna, Som ni
behagar samt en del ’ allvarligare
skådespel Hamlet, Othello m. fl.
Särskilt i de senare målar han pä ett
överlägset sätt mänskliga strävanden,
strider och nederlag. Tillvarons
osäkerhet, tvivlandets bitterhet,
kärlekens tjusning och besvikelse, det
mänskliga förnuftets otillräknelighet
och känslornas villande makt
framträda på ett för alla tider gripande
sätt. Senare kommo hans stora
sorgespel K u n g Lea r, M a c b e t h, T
i-m o n av Aten, där olyckan kommer
med den klassiska tragedins
ödesbestämda oundviklighet bottnande i
människornas egna karaktärer. Här ger
han uttryck åt ett bittert
människoförakt, som man ansett härleda sig frän
Tidens Lexikon.
70
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
