för att handha de åtgärder från det allmännas sida, som kunde bliva erforderliga på grund av den arbetslöshet, som kriget befarades komma att medföra. Dess organisation liar under årens lopp undergått upprepade förändringar. Bland annat finnas numera icke längre några särskilda ar-betsgivar- el. arbetarrepresentanter inom kommissionen. Se vidare Arbetslöshet. Statens biografbyrå, en genom förordning av 22 juni 1911 upprättad anstalt, som har att granska all film, innan den offentligt förevisas. Statens bostadslånefond, se Bostadsfrågan. Statens bränslekommission, se Kris-tidskommissioner. Statens handelskommission, se Kris-tidskommissioner. Statens historiska museum i Stockholm är Sveriges centralmuseum för förhistoriska och medeltida kulturminnen. Det står under vård av Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademin samt är delvis inrymt i Nationalmuseets bottenvåning och i f. d. fängelset på Östermalm. Samlingarna bestå av förhistoriska samlingarna, medel-tidssamlingarna, samlingarna från nyare tid, myntkabinettet, antikvarisktopografiska arkivet samt biblioteket. Till S. liör en professur i östasiatisk arkeologi, som 192G upprättades för J. G. Andersson. Statens industrikommission, se Kris-tidskommissioner. Statens institut för rasbiologi, en anstalt, som upprättades 1922 och som har till uppgift att bedriva rasbiologisk forskning. S. är beläget i Uppsala. Chefen för S. har titeln professor. Statens järnvägar, se Järnväg, Järn-vägsrådet, Järnvägsstyrelsen och Järnvägstaxa. Statens livsmedelskommission, se Kristidskommissioner. Statens läroverk. Sin nuvarande organisation erhöllo S. genom 1905 års läroverksstadga, enligt vilken tvä typer av läroverk finnas. De gamla lägre allmänna läroverken omdanades genom stadgan till sexklassiga realskolor med realskoleexamen som slutmål. Det andra slaget av läroverk, de liögre allmänna läroverken, äro enligt stadgan sammansatta av sexårig realskola och fyraårigt gymnasium med övergång till gymnasiet från realskolans femte klass. Gymnasierna äro indelade på tvenne linjer: latinlinjen, på vilken undervisning meddelas i latin, och reallinjen utan latin och med tyngdpunkten i undervisningen lagd på matematiken och de naturvetenskapliga ämnena. Vid flertalet av de högre allmänna läroverken finnas så- väl latin- som reallinje; vid vissa finnes dock endast endera av dessa linjer. De högre allmänna läroverken stå i regel öppna endast för gossar. Realskolorna stå antingen öppna endast för gossar el. äro anordnade som sam-skolor. Antalet högre allmänna läroverk är för närvarande 38, vartill komma 7 skolor med kommunalt gymnasium. Antalet fristående realskolor för gossar är 14, antalet samskolor 18. Vid sidan av statsläroverken finnas dels ett betydande antal kommunala mellanskolor, som föra fram till realskoleexamen, dels enskilda statsunderstödda läroanstalter av skiftande karaktär. Frågan om läroverkens omorganisation står för närvarande på dagordningen med spörsmålet om folkskolan som bottenskola som det mest aktuella diskussionsämnet. Jfr Skolväsen. Statens meteorologisk-liydrografiska anstalt bildades 1919 genom sammanslagning av hydrografiska byrån och meteorologiska centralanstalten. S. har till uppgift att insamla och bearbeta observationer över landets klimat och vattenförhållanden. S. förestås av en överdirektör och är delad på en meteorologisk ocli en hydrografisk avdelning. Statens skogsförsöksanstalt, sedan 1915 namn på en 1902 upprättad institution, som hör till Skogshögskolan. S. har till uppgift att utreda frågor rörande landets skogshushållning. Statens tryckerisakkunniga ha till uppgift att lämna råd och anvisningar rörande tryckning för statens räkning. S. skall dessutom övervaka att övertidsarbete om möjligt undvikes, att papperet ej är onödigt dyrbart o. dyl. Stati’k, läran om kroppars jämvikt. S. delas i geostatik (om fasta kroppar), liydrostatik (om vätskor) och aerostatik (om gaser). Stationä?r, stillastående, varaktigt förblivande på ett bestämt ställe. Sta’tiskt moment’, se Moment. Statist’, stum person på teaterscen. Statisti’k, sannolikhetskalkylens praktiska användning inom olika vetenskaper. S. söker i siffror fastställa genomsnittliga förhållanden och ge en överblick av varierande fenomen, vilka ej direkt kunna överskådas. S. är sålunda en metodik, som har stor användning inom naturvetenskaperna. Man brukar även betrakta S. som en särskild vetenskap, därvid antingen avseende S:s tillämpning på befolkningsförhållandena, befolkningssta-ti sti ken, el. den teoretiska sidan av S., den s. k. matematiska S. Statis’tiska centralbyrån, ett centralt ämbetsverk, som sorterar under finansdepartementet, och som har till uppgift att bearbeta och offentliggöra de