Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stapelplats ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för att handha de åtgärder från det
allmännas sida, som kunde bliva
erforderliga på grund av den
arbetslöshet, som kriget befarades komma att
medföra. Dess organisation liar
under årens lopp undergått upprepade
förändringar. Bland annat finnas
numera icke längre några särskilda
ar-betsgivar- el. arbetarrepresentanter
inom kommissionen. Se vidare
Arbetslöshet.
Statens biografbyrå, en genom
förordning av 22 juni 1911 upprättad
anstalt, som har att granska all film,
innan den offentligt förevisas.
Statens bostadslånefond, se
Bostadsfrågan.
Statens bränslekommission, se
Kris-tidskommissioner.
Statens handelskommission, se
Kris-tidskommissioner.
Statens historiska museum i
Stockholm är Sveriges centralmuseum för
förhistoriska och medeltida
kulturminnen. Det står under vård av
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademin
samt är delvis inrymt i
Nationalmuseets bottenvåning och i f. d. fängelset
på Östermalm. Samlingarna bestå
av förhistoriska samlingarna,
medel-tidssamlingarna, samlingarna från
nyare tid, myntkabinettet,
antikvarisktopografiska arkivet samt biblioteket.
Till S. liör en professur i östasiatisk
arkeologi, som 192G upprättades för
J. G. Andersson.
Statens industrikommission, se
Kris-tidskommissioner.
Statens institut för rasbiologi, en
anstalt, som upprättades 1922 och som
har till uppgift att bedriva
rasbiologisk forskning. S. är beläget i
Uppsala. Chefen för S. har titeln
professor.
Statens järnvägar, se Järnväg,
Järn-vägsrådet, Järnvägsstyrelsen och
Järnvägstaxa.
Statens livsmedelskommission, se
Kristidskommissioner.
Statens läroverk. Sin nuvarande
organisation erhöllo S. genom 1905 års
läroverksstadga, enligt vilken tvä
typer av läroverk finnas. De gamla
lägre allmänna läroverken omdanades
genom stadgan till sexklassiga
realskolor med realskoleexamen som slutmål.
Det andra slaget av läroverk, de liögre
allmänna läroverken, äro enligt
stadgan sammansatta av sexårig realskola
och fyraårigt gymnasium med
övergång till gymnasiet från realskolans
femte klass. Gymnasierna äro
indelade på tvenne linjer: latinlinjen, på
vilken undervisning meddelas i latin,
och reallinjen utan latin och med
tyngdpunkten i undervisningen lagd
på matematiken och de
naturvetenskapliga ämnena. Vid flertalet av de
högre allmänna läroverken finnas så-
väl latin- som reallinje; vid vissa
finnes dock endast endera av dessa
linjer. De högre allmänna läroverken stå
i regel öppna endast för gossar.
Realskolorna stå antingen öppna endast
för gossar el. äro anordnade som
sam-skolor. Antalet högre allmänna
läroverk är för närvarande 38, vartill
komma 7 skolor med kommunalt
gymnasium. Antalet fristående realskolor
för gossar är 14, antalet samskolor 18.
Vid sidan av statsläroverken finnas
dels ett betydande antal kommunala
mellanskolor, som föra fram till
realskoleexamen, dels enskilda
statsunderstödda läroanstalter av skiftande
karaktär. Frågan om läroverkens
omorganisation står för närvarande på
dagordningen med spörsmålet om
folkskolan som bottenskola som det mest
aktuella diskussionsämnet. Jfr
Skolväsen.
Statens meteorologisk-liydrografiska
anstalt bildades 1919 genom
sammanslagning av hydrografiska byrån och
meteorologiska centralanstalten. S. har
till uppgift att insamla och bearbeta
observationer över landets klimat och
vattenförhållanden. S. förestås av en
överdirektör och är delad på en
meteorologisk ocli en hydrografisk
avdelning.
Statens skogsförsöksanstalt, sedan
1915 namn på en 1902 upprättad
institution, som hör till Skogshögskolan.
S. har till uppgift att utreda frågor
rörande landets skogshushållning.
Statens tryckerisakkunniga ha till
uppgift att lämna råd och anvisningar
rörande tryckning för statens räkning.
S. skall dessutom övervaka att
övertidsarbete om möjligt undvikes, att
papperet ej är onödigt dyrbart o. dyl.
Stati’k, läran om kroppars jämvikt.
S. delas i geostatik (om fasta
kroppar), liydrostatik (om vätskor) och
aerostatik (om gaser).
Stationä?r, stillastående, varaktigt
förblivande på ett bestämt ställe.
Sta’tiskt moment’, se Moment.
Statist’, stum person på teaterscen.
Statisti’k, sannolikhetskalkylens
praktiska användning inom olika
vetenskaper. S. söker i siffror fastställa
genomsnittliga förhållanden och ge en
överblick av varierande fenomen, vilka
ej direkt kunna överskådas. S. är
sålunda en metodik, som har stor
användning inom naturvetenskaperna.
Man brukar även betrakta S. som en
särskild vetenskap, därvid antingen
avseende S:s tillämpning på
befolkningsförhållandena, befolkningssta-ti sti ken, el. den teoretiska sidan
av S., den s. k. matematiska S.
Statis’tiska centralbyrån, ett centralt
ämbetsverk, som sorterar under
finansdepartementet, och som har till
uppgift att bearbeta och offentliggöra de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
