avskiljer Magelians sund den bergiga ön Eldslandet, ö. därom märkas de i Atlanten belägna Falklandsöarna. De v. delarna av Sydamerika genomlöpas av Andernas bergskedjor, vilka stupa brant ned mot Stilla liavet. O. om Anderna sänker sig landet i stort sett sakta ned mot Atlanten. Till Atlanten rinna därför S:s största floder Orinoco, Amazonfloden och Parana. S. har endast ett koloniområde, Guaya-naf i övrigt självständiga stater (republiker). Guyana är uppdelat på Brittiska, Nederländska och Franska Guyana. Staterna äro: Venezuela, Columbia, Ecuador, Peru, Bolivia, Chile, Argentina, Uruguay, Paraguay ocli Brasilien. Angående klimatiska förhållanden, näringsliv, befolkning etc. se de skilda länderna och kolonierna. Upptäcktshistoria, se Amerika. Sydasien, sammanfattande benämning på Främre Indien, Bortre Indien ocli Ostindiska öarna. Sydaustralien, stat i Australiska statsförbundet, omfattande s. delen av mellersta Australien. 984,000 kvkm., 495.000 inv. Huvudstad Adelaide, 270.000 inv. — Större delen av S. utgöres av ett öken- och stäppland. Endast i s. vid kusten förekomma berg och sjöar. Med tillhjälp av konstgjord bevattning har jorden här gjorts odlingsbar. Jordbruk och boskapsskötsel äro huvudnäringar. Odling av frukt och sädesslag, förnämligast vete, bedrives delvis med hjälp av konstgjord bevattning. Viktigaste bergsbruksprodukter äro koppar, silver och guld. Utförseln utgöres till största delen av vete, ull, frukt och bergsbruksprodukter. Syd b ul gar i en, se östrumilien. Syd-Carolina, se South Carolina. Syd-Dakota, se Dakota. Sydenham [sidd’ensem], stadsdel i s. London. I S. ligger Kristallpalatset, en 490 m. lång och 117 m. bred byggnad, uppförd av järn och glas, inrymmande muséer, konsertsalong etc. Sydgcorg’ien, se Georgien. Sydbolland, Nederländernas tätast befolkade provins, belägen omkring Rhens och Maas’ mynningar. 3,130 kvkm., 1,700.000 inv. Sydkinesiska sjön, se Södra Kinesiska sjön. Sydney [sid’ni], huvudstad i Nya Syd-Wales (Australiska statsförbundet), belägen på sö. kusten av Austral-kontinenten. 9S0.000 inv. med förstäderna. Australiens äldsta stad och pä grund av sin utmärkta hamn viktig handelsstad med export av bl. a. stenkol ooh ull. Betydande industri. Stora dockor och skeppsvarv. S. är huvudstation för den brittisk-australiska krigsflottan. Universitet, grundat år 1850. Syd-Orkneyöarna [-åk’ni-], antark-tisk obebodd ögrupp s. om Sydamerika, bestående av två större öar samt av ett flertal mindre. Sydostmonsu’n, se Monsuner. Sydostpassa’d, se Passadvindar. Sydow. — 1. A. Hj., v. S., f. 1862. S. har som verkställande direktör och ordförande i Svenska arbetsgivareföreningen spelat en framträdande roll i de senare årens arbetskonflikter. S. tillhör första kammaren sedan 1916. — 2. O. F. v. S., f. 1873, jurist, landshövding i Göteborgs och Bohus län 1917, civilminister 1914—17, statsminister februari-november 1921. Sydpol, se Pol. Syd polarområdet är i motsats till norra polarområdet till större delen ett landområde; det skjuter mot Indiska oceanen ända fram till polcirkeln och åt Sydamerika i Grahams land ännu längre mot norr men har tvenne stora inbuktningar, Weddels hav och Ross’ hav, som från motsatta sidor skära in i riktning mot polen. Området väster om dessa betecknas som Västantarktis, den större östliga delen såsom östantarktis. Området täckes av en landis, som efter långa sträckor av kusten går ända ut i havet, och framför vilken utbreder sig en med tvär brant slutande isplatå, som avskiljer kolossala isberg. Huruvida sydpolarområdets iskalott, som vid polen når över 3,000 m. över havet, täcker en sammanhängande kontinent, eller om landområdet genomskäres av sund mellan öst- och Västantarktis är oavgjort. Vid Ross’ hav förekomma vulkanerna Erebus och Terror och det 4,600 m. höga Mount Markham. Gra-hams land består dels av eruptivberg-arter dels av fossilförande sedimentformationer och kan anses vara över Falklandsöarna, Sydgeorgien, Sandwichs- och Sydorkneyöarna geologiskt förbundet med Patagonien. Angående expeditioner, se Amundsen, Scott, Shackleton, Antarcticexpeditionen. Syd-Shetlandsöarna [-sjätflans-], antarktisk ögrupp s. om Sydamerika, bestående av ett flertal större och mindre obebodda öar med en ytvidd av omkring 2,300 kvkm. Sydsken el. södersken, se Norrsken. Syd-Slavien, se Jugoslavien. Sydslaviska Iialvön, se Balkanhalvön. Sydstaterna, sammanfattande benämning på 16 av Amerikas Förenta Stater, av vilka 12 äro belägna ö. om Mississippifloden och s. om Ohioflo-den och Delawareviken, nämligen De-laware, Maryland, Virginia, West-Vir-ginia, North- och South-Carolina, Georgia, Florida, Alabama, Mississippi, Tennessee, Kentucky, och 4 äro belägna v. om Mississippi, nämligen Ar-kansas, Louisiana, Oklahoma och Tex-