- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
2461-2462

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

T T, den tjugonde bokstaven i vårt alfabet. — Som fornromerskt taltecken = 1G0. Ta, kem. tecken för en atom tantal. Taa’l, hamnstad på Filippinerna, belägen på v. kusten av ön Luzon, nära vulkanen T. 18,000 inv. Export av svavel. Taba’go (el. Tobago), brittisk ö, tillhörande Små Antillerna, "Västindien, belägen nö. om republiken Venezuela, 295 kvkm., 23,000 inv., negrer och mu-latter. Huvudprodukter äro gummi, kaffe och kakao. Huvudstad Scarbo-rough. TabeldiVt el. table d’höte, allmänt bord, måltid, efter viss matsedel och med bestämt pris. Tabelra’s, tomt bord, förödelse, rent hus. Taberg. — 1. Berg i nv. Småland, s. om Vättern. Når 343 m. ö. h. Består till största delen av en lågprocentig, eruptiv järnmalm, en avart av bergarten hyperit. — 2. Järnmalmsfält i Värmland, n. om Filipstad. Taber'na, lat., marknadsstånd, butik, verkstad; värdshus, vinstuga. Tabernakel, tält; judiskt gudstjänsttält; altarskåp, sakramentskåp; takhimmel (över ett altare). Ta’bes, se Ryggmärgssjukdomar. Table, fr., bord. Table d’hote, se Tabeldåt. Tablett', liten kaka, särskilt beteckning för små medicinkakor. Tablå’, tavla, målning; överskådlig, kort framställning; sifferöversikt; avdelning av en akt i en teaterpjäs; levande bild, grupp av kostymerade personer. Ta’bor. — 1. Bergshöjd i Palestina (”Uppenbarelseberget”), 1 mil s. 0111 Nasaret. Når 5C0 m. ö. h. — 2. Stad i s. Böhmen, Tjeckoslovakien. 12,000 inv. Staden anlades ursprungligen av ett parti bland liusiterna, vilket parti sedermera efter staden kallades tabo-riter. Tabo’ra, stad i Tanganyika-territo-riet, Brittiska Östafrika, medelpunkten för karavanvägarna till Tanganyika och Ukerevesjön. Tabori’ter, se Hus och Tabor. Ta’bu kallas hos en del vilda stammar vissa föremål, handlingar etc., vilka antingen anses heliga el. betraktas som avskyvärda och farliga. Ofta bottnar T. i bägge slagens känslor. Hos en del orientaliska folk är exempelvis svin T., varför svinkött ej får ätas. E11 del av dessa folk betrakta svinet med en viss vördnad, medan t. ex. judarna räkna svinet som orent och slutligen andra folk anse djuret pä en gång vara heligt och orent. En hel del rättsregler hos primitiva folk bottna i T. Liknande föreställningar och känslor ligga även bakom en del rättsregler i civiliserade stater, exempelvis de bestämmelser, som omgärda kungligheten, vilka på en gång hänföra sig till vidskeplig vördnad och till avund. Det tabufyllda ceremoniel, som omgärdar vissa stammars prästkonungar, är ibland så besvärande, att stammens medlemmar allmänt frukta att bli valda till värdigheten. Ta’bula, lat., tavla. Taburett', liten, låg stol utan arm-el. ryggstöd; statsrådsämbete. Ta’citus, Cornelius, omkring 55—omkring 120 e. Kr., romersk historieskrivare. T. gjorde en rask ämbetsmanna-karriär och blev år 97 konsul samt senare prokonsul i Asien. Han var även känd som en lysande vältalare. A n- 11 a 1 e s (Roms historia från Augustus’ död), Historite (Roms historia frän Nero till Domitianus), Germani a, Agricola och Dialogus de oratoribus äro T:s skrifter. Som historieskrivare utmärkes han av noggrannhet och ärlig strävan efter kritisk opartiskhet. Hans starkt personliga stil är klar, kärnfull och levande. Tackjärn, järn med en kolhalt, överstigande 2 å 2y2 %. Man skiljer mellan grått tackjärn, som innehåller mekaniskt bundet kol, och vitt tackjärn, vars kol är kemiskt bundet vid järnet. Till gjutning användes uteslutande det gråa tackjärnet, som, då det stelnar, i någon mån ökar sin volym. Det vita* tackjärnet, som ej är användbart till gjutning, då det sammandrager sig vid stelnandet, användes uteslutande för framställning av andra järnsorter. Inblandning av främmande ämnen såsom t. ex. mangan, fosfor och svavel ändrar på olika sätt tackjärnets egenskaper. Världsproduktionen av tackjärn uppgick år 1924 till 68,700,000 ton. Främst av de tackjärnsproducerande länderna stod Förenta Staterna, vars tack järnsproduktion nämnda år uppgick till 31,910,000 ton. Närmast i ordningen kommo Tyskland, Frankrike samt Storbritannien och Irland, alla med en tackjärnsproduktion mellan 7 och 8 milj ton. Den svenska tack-järnsproduktionen uppgick nämnda är till 535,000 ton.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 01:44:48 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/1273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free