sophie de Part, Lee origines de la France contemporaine. Tai-ngan, mindre kinesisk stad i provinsen Sjantung, belägen i närheten av det heliga berget Tai-sjan. Vallfartsort för otaliga pilgrimer. Taiwan, stundom förekommande benämning på Formosa*. Ta jo [ta’chå], Pyreneiska halvöns längsta flod. Upprinner i Spanien pä gränsen mellan Nya Castilien och Aragonien, flyter i sv. riktning över spanska högslätten och genom Portugal. Utfaller med en lång mynnings-arm i Atlanten. Längd 912 km. På spanskt område är T. endast på kortare sträckor segelbar. Tak. 1. Sadeltak. 2. Pulpettak. 3. Valm-tak. 4. Mansardtak. 5. Tälttak. Tak består av taklaget, som uppbär taktäckningen. Med hänsyn till formen på T. skiljer man på p u 1 p e t-t a k, som sluttar åt ett håll, vanligt sadeltak, valmtak, som sluttar åt fyra håll, och mansardtak, som har brutna taksluttningar. Taka händer, juridisk term: sätta i laggill persons förvar el. i kvarstad. Takkam, kamformig ornering utmed en byggnads taknock, vanligen bestående av ett i trä, sten el. metall utfört gallerverk. Takla-makan, sandöken i Centralasien mellan Kuen-lun och Tarim. Genomflytes av Chotan-Darja, en biflod till Tarimfloden. Taklök (Sempervivum tectorum) har köttiga blad i rosett samt stjälk, försedd med mindre blad, i vars spets finnes en kvastlik blomställning med röda blommor. Den växer i s. och mellersta Sverige och planterades förr ofta på torvtak, emedan den ansågs skydda mot blixten. Takome’ter, apparat för registrering av hastigheten, varv- el. slagantalet pr tidsenhet, hos ångmaskiner, motorer, automobiler, järnvägståg etc. Takryttare, smärt torn, placerat över en byggnads taknock. T. förekommer särskilt på större gotiska kyrkor och på norska stavkyrkor. Takt, urskillning, finkänslighet i uppträdande; tidmått; med tidmåttet överensstämmande rörelse. I musik och poesi en period sammansatt av betonade och obetonade tidsenheter, vilken ingår i ett rytmiskt system. Takti’k, tillvägagångssätt. Inom krigskonsten är T. konsten att leda trupperna i en strid, riktigt använda olika vapenslag, utnyttja terrängens möjligheter etc. T a k’t i k e r, person kunnig i taktiken. — Ta k’t i s k, som har avseende på taktiken. Tal. De ursprungliga T., som mera direkt än övriga T. anknyta till den yttre verkliglieteA, äro de hela positiva talen. I storlek mellan de hela positiva T. ligga de brutna talen el. bråktalen, som kunna betraktas som resultaten av divisioner, då dividenden ej varit jämt delbar med divi-sorn. De negativa hela T. och bråktalen kunna betraktas som resultatet av en subtraktion, vid vilken subtra-henden varit större än minuenden. De irrationella T. äro T., som ej kunna exakt uttryckas med tillhjälp av hela T. el. bråktal. De imaginära T. slutligen äro en grupp T., för vilka enheten är V—1, som varken kunna uttryckas med tillhjälp av de vanliga positiva el. negativa T. Vanligare än att inbegripa alla de olika slags T., som i det föregående omnämnts, under beteckningen T., torde vara att giva dem den sammanfattande benämningen storheter, medan begreppet T. förbehålles för de positiva T. Talang’, förmåga, naturlig begåvning, stor färdighet; person, utrustad med dylik förmåga. Tala’r, vid, fotsid, veckrik ämbetsdräkt med långa ärmar, i en del länder använd av präster, jurister och lärde. Talent’, den högsta forngrekiska mynt- och viktenheten. En T. var lika med 60 miner (omkring 4,300 kr.) och 6.000 drakmer (19,44 kg.). Ta’ler, se Tlialer. Talg, djurfett av ganska fast konsistens, som bildas i bindväven på olika ställen i djurkroppen. T., som framställes genom smältning och sil-ning samt efterföljande rening, användes för ljustillverkning, inom margarinindustrin m. m. Även ur växtriket framställes en liknande produkt, benämnd vegetabilisk talg. Talgkörtel, se Hår. Talgoxen (Parus major) har grön rygg, svart huvud och strupe med vita kinder och ett längsgående svart band på det för övrigt gula bröstet. T. tillhör Mesarna. Jfr Bil. Fåglar I. Talisma’n, trollbild, lyckobild, föremål, avsett att skydda mot olycka.