nio muserna. Jfr Muser. T. var en av chariterna. Thames [te’ms], Temsen, flod i s. England, utfaller i Temsviken av Nordsjön. Längd 360 km. Englands största flod. Den stora sjöfarten pä London gör T. till världens livligast trafikerade vattendrag. Tha’natos, grek., döden; dödsguden. Tha’ulow, F., 1847—1906, norsk målare. T. gjorde en betydande insats i norskt konstliv och bildade en fri-luftsskola i Modum 1883. Från 1891 var han bosatt utomlands, sist i Paris, där han tidigare studerat. T. var en utsökt kolorist och synnerligen skicklig i behandlingen av belysnings-problem (Midnatt, Slagskuggor m. fl. landskapstavlor). Tliéätre francais [tea’tr frangSä’], även kallad Comédie frangaise, Frankrikes förnämsta talscen, grundades 1680 av Ludvig XIV. T. är inrymd i sv. delen av Palais Royal. På denna teater uppföres pjäser av den klassiska repertoaren. The’be, se Tebe. Thegerström, R., 1857—1919, målare, som dels utfört välgjorda porträtt, dels målat landskap och figurmålningar, däribland flera väggmålningar. T: s arbeten äro omsorgsfullt utförda och ofta burna av äkta stämning. Theiss el. Tisza, biflod till Donau, upprinner i Karpaterna och genomflyter Ungern, längd 1,360 km. Tlie’mis, rättvisans gudinna i den grekiska gudasagan, maka till Zeus före gudens förmälning med Hera. Med Zeus är T. moder till horerna (årstidernas gudinnor) och moirerna (ödets gudinnor). Tliemis’tokles, omkring 525—459 f. Kr., grekisk fältherre och statsman. T. var huvudmannen för det demokratiska partiet i Aten, och, sedan Aris-tides landsförvisats, dess ledande statsman. 480 blev T. arkont. Äran av den för Greklands frihet så betydelsefulla segern vid Salamis (480) tillkommer T., som ledde den förenade grekiska flottan. T:s avundsmän lyckades 471 genom ostracism få honom förvisad från Aten. Han dog i perserkonungen Artaxerxes’ tjänst. T. var en av det forntida Greklands yppersta fältherrar och statsmän. Then^sen, se Thames. Theodora, se Teodora. Theodo’sius den store, omkring 346 —395 e. Kr., romersk kejsare, född i Spanien. T. var son till en romersk fältherre och valdes 379 till kejsare i de östra provinserna. 394 hade T. gjort sig till herre över hela Romerska riket, som nu för sista gången var samlat under en kejsare. Han var en utomordentligt skicklig fältherre och statsman samt en varm anhängare av kristendomen. Tlieo’kritos, forngrekisk skald från Syrakusa, levde under 3: e årh. f. Kr. T. är skaparen av den bukoliska el. pastorala diktarten (idyller, herdedikter). T:s dikter äro omväxlande episka och lyriska och till största delen skrivna på hexameter. Jfr Idyll. The’os, grek., gud. T. användes även som hedersnamn. Theotoeo’puli, se Greco El. Tlie’ra, se Santorin. Tliermido’r elfte månaden i franska revolutionskalendern (19 juli—17 aug.). Genom revolutionen av 9 thermidor år II (27 juli 1794) störtades Robespierre och skräckväldet. Tliermo’pyla), det forna namnet på det trånga passet mellan Oitaberget och Maliska havsviken, föreningsban-det mellan de grekiska landskapen Tessalien och Lokris. 480 f. Kr. försvarade Leonidas hjältemodigt T. mot perserna och dödades där jämte 300 spartaner. Tlie’seus el. Teseus, berömd grekisk sagolijälte, son till konung Aigeus i Aten, där han blev konung efter fadern. T. utförde en mångfald hjältebedrifter, av vilka den mest bekanta är hans färd till Kreta, där han dödade odjuret Minotauros med hjälp av konung Mi-nos’ dotter Ariadne (jfr Ariadne, Minos och Minotauros). Theseussagan företer stor likhet med sagorna om He-rakles. Av atenarna dyrkades T. som grundläggaren av Atens statsskick. Tlies’pis, forngrekisk skald från Ika-ria i Attika, levde omkring mitten av 6: e årh. f. Kr. T. ansågs som skaparen av det grekiska dramat. Uttrycket ”tespiskärran” härleder sig från en sägen, att T. skulle färdats med sin skådespelartrupp på vagnar, vilka ibland användes som skådebana. Thessa’lien, se Tessalien. Thessalo’nika (nu Saloniki), under romartiden Macedoniens huvudstad. The’ta, åttonde bokstaven i det grekiska alfabetet. Tlie*tis, i grekiska gudasagan en havsgudinna, som var dotter till Ne-reus och maka till Peleus, konung över myrmidonerna. T. var moder till A killes. The upper ten thousend [thi app’-ta’us-1, eng., de översta 10,000, förnäma världen. Thi baud [tibå’], J., f. 1880, fransk violinist. T. har vunnit varmt erkännande som solist under resor i Europa och Amerika. Tliiel [ti'l], E., f. 1859, bankdirektör i Stockholm, konstsamlare. Om T: s konstsamlingar se Thielska galleriet. Tliielemanns droppar [ti’le-1, en spritlösning, som bland annat innehål-