Transparang’, målning, utförd på oljat, genomskinligt papper el. tunn väv, belyst bakifrån. Transparent', genomskinlig. Transpiration, andning*. T. användes även som beteckning för svettav-söndring. Transplante’ra, överflytta till ny omgivning, speciellt överflytta vävnader genom operation från ett ställe pä kroppen till ett annat el. från en organism till en annan. Transponera, omflytta; omskriva ett tonstycke i en annan tonart. Transport’, överförande, förflyttning, forsling, frakt; överlåtelse; befordran; vid bokföring överföring av en summa från en sida till en annan. — Transportera, överföra, fortskaffa, överlåta. Transsibi’riska järnvägen, se Sibirien. Transsylva’nska alperna, den sydligaste delen av Karpaterna. Transubstantiation släran, läran om brödets ocli vinets förvandling till Kristi kött och blod vid nattvarden. Transuda’t, i kroppen ansamlad vätska. T. skiljer sig från exsudat genom lägre äggvitehalt och större fattigdom på vita blodkroppar. Transumera, göra utdrag ur en skriftlig handling. — Transu m t’, ordagrann avskrift av delar av en handling. Tr an smal [-va’l], provins i brittiska Sydafrikanska unionen, belägen mellan floderna Vaal och Limpopo. 285,000 kvkm., 2 milj. inv. Betydande boskapsskötsel. Rika mineralfyndighe-ter (guld, diamanter, koppar, kol). Se kartan över Afrika. Transversa’l, som går tvärs över; skärpningslinje, linje, som skär ett system av andra linjer. Tranås, stad vid Svartån nära Sömmen, n. Småland. 6,050 inv. Snickeri-och möbelfabriker, päls- och skinn-varufabriker. Vattenkuranstalt. Tranärter kallas de svarta fröna av kråkvicker. Se Vicker. Tra’pani, hamnstad på Siciliens nv. kust. 60,000 inv. Livlig handel bl. a. med salt, vin och olja. Tillverkning av korall-, alabaster- och marmorarbeten. Trapets’, trapez, fyrhörning, som har två motstående sidor parallella; gymnastikredskap, bestående av en tvärstång, upphängd på två fritt nedhängande tåg. TrapetsoPd, fyrhörning, som ej har någon av de motstående sidorna parallella. Trapezunt’, se Trebisond. Trapp. Diabaser benämnas ofta T. (ex. Västergötland). Trapp’er, plur. trappers, nordamerikansk pälsjägare. Trappgavel. Trappgavel, en gavel, där röstet har trappstegslika muravsatser, lämpade efter takfallens lutningsvinkel. Om avsatserna äro försedda med tinnar, sägas de vara k r e n e 1 e r a d e. T. användes särskilt i den senare medeltidens byggnadskonst i n. Europa. Trappisforden, den romersk-katolska kyrkans strängaste munkorden, grundlädes av Derance under senare hälften av 1600-t. Klosterreglerna utmärka sig för omänsklig stränghet. En tra-pistmunk får tala med andra munkar endast för att utbyta den stadgade hälsningen, memento moris, tänk på döden. Han går upp kl. 2 f. m. och hans dag slutar kl. 7 el. 8 e. m., sedan han tillbragt någon stund vid sin blivande grav i klosterträdgården. T. räknar över 3,000 medlemmar. Trassa/t, person, på vilken en växel dra ges. — Tråssen t’, person, som utställer en växel. — Trass e’r a, utställa el. draga en växel på någon. Tr,astsläktet, till trastfamiljen (Tur-didce) bland tättingarna hörande fågelsläkte, vars arter ha tämligen stark och tjock näbb med nakna näsborrar. Stjärten är tämligen lång. Till T. höra bl. a. Koltrast, Taltrast och Snöskata. Traffca, it., dragen (trasserad) växel. Trattori’a, it., värdshus, restaurant. Tra’ve, 112 km. lång flod i Holstein, nv. Tyskland, som utmynnar med en sjöliknande mynning vid staden Lu-