har stort arbete på sjöns utforskande nedlagts av den franske majoren J. Tillio, som även kartlagt T. Tsa’na, alpsjö i Abessinien, ö. Afrika. 3,000 kvkm. Avflyter genom Blå Nilen till Medelhavet. Tsa’o-kun, f. 18G3, kinesisk militär, vilken efter att ha mutat parlamentet blev Kinas president 1923—24, varefter han störtades av Feng-yii-hsiang. Tsa’r, slavisk härskartitel, vilken särskilt användes av de ryska kejsarna och numera är den bulgariske konungens officiella titel. — T s a r e’-v i t j, son till en tsar, prins. — T s a r e v’n a, prinsessa. — T s a r i t’-s a, tsarens gemål. — Tsesare’-v i t j, förr ryske tronföljarens officiella titel. Tsare’vitj och Tsarevna. Se Tsar. Tsarifsyn numera Stalingrad, stad i sö. Ryssland, vid Volga. 100,000 inv. Viktig järnvägsknut. I närheten rika petroleumkällor. Livlig handel med bland annat spannmål, fisk och petroleum. Melonodling. Tsa’rskoje Selo’, stad 25 km. sö. om Leningrad med ett av kejsarinnan Elisabet uppfört stort slott samt Alexan-der-palatset, uppfört av Alexander I. Före den ryska revolutionen 1917 var T. sommarresidens för den ryska kejserliga familjen. T. kallas numera Detskoje Selo. Tschaikow’sky. Se Tjajkovskij. Tseliakå’, se Scliakå. Tschan’dala, namn på en låg kast i Indien (bödlar, dödgrävare). Tschang-tso-lin, f. omkring 1870, mandscliu, som efter att ha varit rövarhövding anställdes i den reguljära kinesiska armén och gjorde en snabb karriär. För närvarande är T. guvernör i Mandsjuriet, där han har en säker ställning. Han har flera gånger ingripit i de inre kinesiska stridigheterna utan att dock kunna ernå ett avgörande inflytande på den kinesiska politiken. Tscheck’er, se Tjecker. Tsche-mulpho, se Chemulpo. Tsclieremiss’cr, se Tjeremisser. Tsclicrnosem [tjernoso’m], rysk benämning på den av humusämnen svartfärgade, stoftfina sandjord (”svarta jorden”), som har en ofantlig utbredning inom sö. Ryssland mellan det stora skogsområdet i n. och de ofruktbara stepperna i s. T. är mycket bördig, och det av den intagna området bildar Rysslands förnämsta spannmåls-distrikt. Tscliu’di, Clara, f. 1859, norsk författarinna, bekant för sina populära skildringar av historiska personligheter, mest kvinnor (E u g é n i e, Marie Antoinette). Tse-lisi (Tzu-hsi), 1835—1908, änke-kejsarinna av Kina. T. tillhörde man-cliusläkten Yehonala och blev 1852 bihustru åt kejsar Hien-fung samt moder till tronarvingen. Från kejsarens död (1861) blev hon under hela sin livstid den egentliga härskarinnan i Kina. T. var en energisk och hänsynslös natur, som ej skydde några medel för att uppnå sina mål. Tsefsefl ugor (Glossina), ett afrikanskt flugsläkte, som står nära våra stickflugor. En del arter sprida sömnsjuka. Tsi-nan, huvudstad i kinesiska provinsen Sjantung. 200,000 inv., bland vilka många katoliker och muhammedaner. Tsing-tau, se Kiautscliauområdet. Tsjalkar, saltsjö av Vätterns storlek på Kirgiserstäppen, Ryssland. Tsjang-tsju, stad i Mandsjuriet vid järnvägen Port Arthur—Charbin. Tsjan-sja, stad i kinesiska provinsen Kvantung, 500,000 inv. Tsjc-kiang, provins i ö. Kina, 14 milj. inv. Tsji-li, provins i nö. Kina, 23 milj. inv. med huvudstaden Peking och hamnstaden Tien-tsin. Tsji-li-viken, inre delen av Gula havet, genom Tsji-li-sundet förbundet med detta. Tsjung-king:, stad i det inre Kina vid Jangtsekiang. 700,000 inv. Socker-och sidenindustri. Tsjöngr-tu, stad i det inre Kina n. om Jangtsekiang, 400,000 inv. Betydande handel. Tsu-shima, mindre ö mellan Korea och Japan, bekant genom ett sjöslag mellan japaner och ryssar i maj 1905, varvid de senare ledo ett förkrossande nederlag. T. T., förkortning för Tidningarnas telegrambyrå. Tu, kem. tecken för en atom tulium. Tuamotuöarna, även kallade Låga öarna, en av korallöar bestående ögrupp i sö. Polynesien, Stilla havet. Invånarna, till antalet omkring 3,900, äro polyneser. ögruppen tillhör Frankrike. Tuan-tschi-jui (okänt födelseår), kinesisk militär, vilken 1924 trädde i Tuba.