- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
2597-2598

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tvångsinternering av alkoholister ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förinnan blivit varnad för lösdriveri
el. undergått T. Jfr även
Skyddsupp-fostran.

Tvångsinternpring av alkoholister,

se Alkoholistvård.

Tvångströja, en tröja av starkt tyg,
som knäppes i ryggen och är försedd
med mycket långa ärmar, vilka
sammanknytas exempelvis på ryggen,
varigenom rörelser med armarna hindras.
T. användes särskilt förr på
sinnessjuka, vilka voro våldsamma.

Tvångsuiipfostran, Jfr
Skyddsupp-fostran.

Tvåpuekliga kamelen, se Kameldjur.

Tvåskaftad, tvåskäftad, kallas
vävnader med lärftbindning, som vävas
med två skaft. T. äro t. ex.
linne-lärft, domestik, kläde m. m.

Tvåskiftesbruk, se Växtföljd.

Tvåtaktsmotor, se
Förbränningsmotor.

Tvåvingar (Diptera), en ordning
insekter. T. utmärkes av att de ha
sugande mundelar och ett par vingar
(de bakre äro förkrympta och
oinbil-dade till s. k. svängkolvar). Till T.
höra bland annat myggor och flugor.

Tvättbjörn, se Sjubbsläktet.

Tvättsvamp, badsvamp*.

TU’bingen, stad s. om Stuttgart, i
Wtirttemberg, s. Tyskland, vid floden
Neckar, 21,000 inv. Universitet,
grundat 1477.

Ty’che, ödets gudinna hos de gamla
grekerna. T. motsvarar den romerska
Fortuna.

TyfoFdfeber, tyfus, .nervfeber, en
smittosain sjukdom, som orsakas av
en sta vfor mig bakterie. 2—3 veckor
efter smittotillfället uppträda feber,
och rubbad tarmverksamhet
(förstoppning el. diarré). Febern stiger under
andra veckan upp till 40—41° för att
i lyckliga fall åter sjunka och bli
normal under fjärde veckan. På
sjukdomens höjdpunkt är patienten
ytterligt klen, slö och omtöcknad. Något
direkt botande medel finnes ej.
Värden är av stor vikt; framför allt
fordras noggrann diet. Den sjuke skall
vårdas under betryggande isolering
i enlighet med epidemilagens
föreskrifter. T. sprides ofta från
bacillbärare, personer, som härbärgera
ty-fusbaciller utan att själva vara sjuka.
Ofta förmedlas smitta från
bacillbärare genom mjölk, mera ovanligt är
att vatten förorenats av smittämnen,
s. k. vattenepidemier. Man kan utföra
skyddsympning mot T. Skyddet
varar y2—1 år. Vid T.-epidemier bör
man undvika rå frukt och råa
grönsaker samt koka mjölk och grädde och
eventuellt dricksvatten. Paratyfus
är en sjukdom, som orsakas av en
bacill, vilken står nära tyfusbacillen.
Sjukdomen påminner om T. men liar
oftast lindrigare förlopp. Behandling-

en och smittförliållandena äro lika i
de bägge sjukdomarna.

Tyfo’n, i den grekiska gudasagan
en son till Tartaros och Gaia, vilken
representerade det onda. T. tänktes
som ett fruktansvärt vidunder med
eldsprutande ögon. I den egyptiska
mytologin fanns även ett motsvarande
ont andeväsen. Jfr även Taifun.

Tyfus, se Tyfoidfeber, Återfallsfeber
och Fläcktyfus.

Tykobrahedagar kallades förr vissa
dagar, som uppkallats efter den
danske astronomen Tycho Brahe. På
dessa dagar skulle det vara farligt att
företaga sig något mera betydelsefullt.
Numera är T. beteckning på dagar,
då man särskilt mötts av otur och
motigheter.

Tyler [taj’I-], J., 1790—1862, den
tionde presidenten i Nordamerikas
förenta stater. Whigpartiet uppsatte T.
till vicepresidentkandidat 1840.
Efter president I-Iarrisons död innehade
T. presidentämbetet 1841—45.

Tyll, en mycket gles vävnad, där
inslagen äro slingrade kring
varptrådarna, så att sexkantiga maskor
uppstå. T. är uppkallad efter en fransk
stad Tulle.

Tyne [taj’n], flod i nö. England.
Uppkommer ur källfloderna North T.
och South T. och utfaller i Nordsjön.
Längd 100 km. Livligt trafikerad.

Tyngdkraften. Enligt Newtons
allmänna gravitationslag påverka två
massor varandra med en kraft
(tyngdkraft), som är direkt proportionell
mot produkten av kropparnas massor
och omvänt proportionell mot
kvadraten på avståndet mellan kropparna.
Två kroppar, som påverka varandra
enligt denna lag, erhålla bägge en
acceleration, som är direkt
proportionell mot den attraherande kroppens
massa men oberoende av den egna
massan. Jfr Tyngdkraftens
acceleration.

Tyngdkraftens acceleration, den

gängse benämningen på den
acceleration, som en kropp, vilken befinner
sig vid jordytan, erhåller på grund
av jordens attraherande kraft, d. v. s.
accelerationen vid fritt fall i lufttomt
rum. T. är, då jorden ej exakt är
ett klot med homogen massfördelning
och på grund av centrifugalkraften,
av växlande storlek på olika punkter
på jordytan, större vid polerna än vid
ekvatorn, vid vattenytan än på ett
berg. Approximativt kan T., som
brukar betecknas med bokstaven g, sättas
lika med 9,8.

Tyngdpunkt, den punkt, i vilken vid
matematiska beräkningar en
materiell kropps liela tyngd kan anses
samlad. 1 fasta kroppar med deras
relativt stora motståndskraft mot
formförändringar kan T: s läge anses

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:42:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/1341.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free