är mest bekant genom den litterära strid, som 1810—20 fördes i W:s tidning ”Journalen” mellan den akademiska och den nyromantiska skolan, och där W. talangfullt försvarade den gamla skolan. Mot W. och akademikerna riktades nyromantikernas satir ”Markalls sömnlösa nätter”. Vallmo (Papaver), ett växtsläkte, som bildar familjen Papaveracece. V. har fyra kronblad. Frukten är en klot-formig kapsel. I Sverige förekommer bland annat Rågvallmo (P. du-bium) på åkrar. Trädgårdsvall-m o (P. somniferum) odlas som prydnadsväxt. Från denna erhålles opium. Vallo’ner, befolkningen i sö. Belgien. De tala ett eget språk och äro ett keltiskt-germanskt biandfolk. Deras antal torde för närvarande uppgå till över 3.5 milj. Någon egentlig litteratur finnes ej på deras språk. En viss spänning har tidvis rått mellan V. och flamländska nationalitetsströmningar. V. voro förr kända som utmärkta smeder (jfr Vallonsmide). Under 1600-t. inkallades en hel del V. till Sverige för att medverka till utvecklandet av Sveriges järnhantering. Denna invandring organiserades framför allt av Louis de Geer, som själv var inflyttad holländare. Särskilt vid dennes bruk Finspong och Dannemora fun-nos många V. VaIlo’nsmide, en metod för framställning av smidbart järn, som infördes till Sverige vid mitten av 1600-t. genom de valloner, som på Louis de Geers föranstaltande vunno anställning vid Dannemora. Vall ot t ön [-låtång’], F., 1865—1925, fransk konstnär. V. har särskilt gjort sig känd som en synnerligen skicklig träsnidare och hans arbeten ha haft stor betydelse för den moderna träsnittkonstens utveckling. Som målare (porträtt, gatuscener etc.) kännetecknas V. av träffande karakteriserings-förmåga. V. har även utfört utmärkta affischer. Wall Street [oå’l stri’t], gata i New-york, som är centrum för affärsvärlden. Vid W. ligga fondbörsen och en hel del stora bankhus. W. användes även som beteckning för Förenta Staternas ledande finanskretsar. Valmansförbund, sammanslutning av valmän med uppgift att organisera de till partiets åsikter anslutna valmännens deltagande i politiska val. V. ha så småningom fått allt större inflytande, särskilt på uppsättandet av kandidatlistor. Jfr Allmänna valmans-förbundet, Bondeförbundet, Frisinnade landsföreningen, Sveriges liberala parti, .Sveriges kommunistiska parti och Socialdemokrati. Valmy [-mi*], by i departementet Marne. Frankrike. Under revolutions- krigen angreps en fransk här under general Kellerman vid V. 1792 av en österrikisk-preussisk här. Fransmännen höllo stånd trots sitt farliga läge och striden (”kanonaden vid V.”) inledde de franska revolutionsarméernas segrar. Valnötsträd (Juglans), ett trädsläkte, som hör till familj Juglandacese. Mest känt är det Vanliga valnötsträdet (J. regia), som växer vilt i Medelhavsländerna och på Himalaja och odlas i s. och mellersta Europa. Det förekommer även planterat i s. Sverige. Bladen äro parbladiga med uddblad. Frukten har ett läderartat yttre hölje, som innehåller en sten med vedartat skal kring det ätliga fröet. Trädet lämnar ett vackert, flam-migt virke, som användes vid möbelfabrikation. Valois [-loa’], fransk dynasti, vilken regerade 1328—1589. V. var en gren av den kapetingiska ätten. Valparai’so (span. ”paradisdalen”), stad vid Stilla havet, s. Chile. 180,000 inv. Livlig hamnstad. Järnvägsförbindelse med huvudstaden Santiago. V. är belägen i en torr och ofruktbar trakt men har ett mycket behagligt klimat. Walpole [oå’lpåol]. — 1. Sir R. W., earl av Oxford, 1676—1745 engelsk statsman. W. efterträdde 1701 sin fader i underhuset och erhöll höga ämbeten men drogs med i Marlboroughs fall 1710. Från 1714 till 1742 med undantag för åren 1717—21 innehade W. emellertid en ledande ställning inom engelsk politik; han har betecknats som den förste parlamentariske premiärministern i England. W. var en synnerligen skicklig finansman. — 2. Hugh W., f. 1884, engelsk författare. W. har skrivit ett flertal romaner, i vilka han underhållande skildrar växlande sidor av det moderna samhällslivet (The green mirror, The secret city, The Cathedral). Valpsjuka, en smittosam sjukdom, som angriper yngre hundar (2—18 månader); V. kännetecknas av inflammationer i slemhinnor (bindehinnein-flammation, luftrörskatarr, tarmkatarr med diarré) samt hög feber. Dödligheten är jämförelsevis stor. Valrossläktet (Trichechus) hör till säl- , djur. Arterna ha stor, klumpig kropp. De övre hörntänderna äro mycket långa. Morrhåren på överläppen äro kraftigt utvecklade. Hårbeklädnaden är för övrigt gles. En art lever i polarhavet mellan Västamerika och Östasien, en annan art lever mellan östamerika och Västasien. De bägge arterna skilja sig emellertid föga. Längden uppgår till 3—4 m. De leva av musslor, som de med betarna upp-hacka från havsbotten. V. Jagas för