225 dygn. Venus visar likartade faser som månen, vilket först iakttogs av Galilei. På grund av den stora skillnaden i avstånd till jorden under de olika faserna synes V. starkast lysande, när endast ungefär % av dess yta lyser. V. är då näst sol ocli måne den starkast lysande himlakroppen. Den går då ned ungefär två timmar efter solen (kallas då afton-stjäna) el. upp omkring två timmar före solen (morgonstjärna). V. har en mycket stark förmåga att reflektera solljuset, vilket beror på att ljuset återkastas från ett tätt molnhölje. Huruvida V. roterar el. hela tiden vänder samma sida mot solen, är ej med säkerhet känt. Endast mycket sällan komma solen, V. och jorden i sådan ställning till varandra, att V. synes passera solskivan (V.-passagej. Detta kommer att nästa gång inträffa den 8 juni år 2004. V. och Merkurius kallas de inre planeterna. — 2. Forn-italisk gudinna i den romerska gudasagan. V. dyrkades framför allt som naturlivets och kärlekens gudinna och identifierades så småningom med den grekiska Afrodite*. Venö’s, stående i samband med blodådror. Venös blödning är blödning från en blodåder. Med venöst blod menas blod, som upptagit förbränningsprodukter från kroppen och ej ännu syrsatts i lungorna. Det är till färgen mörkare än arteriellt blod. Jfr Arteriell. Ve’ra Cruz [kro’th], stad i ö. Mexico, vid Mexikanska bukten. 50,000 inv. Mexicos främsta hamnstad. Befäst. Tillverkning av cigarrer. VeratrPn, en växtbas, som är synnerligen giftig. V. användes i en del liniment och salvor mot reumatism o. dyl. Verb kallas en klass ord, som innebära ett skeende. V. karakteriseras vidare av sitt böjningssätt. Med hänsyn till den tid skeendet avser, böjes V. till temp u s. Presensformen innebär, att något sker, t. ex. jag jagar. Imperfektum säger, att något sker i förfluten tid, t. ex. jag jagade. Per-fektum säger, att något har skett någon gång före det nuvarande ögonblicket, t. ex. jag har jagat. Fonnen jagat benämnes supinum. Pluskvam-perfektum innebär, att något har skett före ett visst ögonblick i förfluten tid, t. ex. jag hade jagat. Futurum säger, att något skall ske i framtiden, t. ex. jag skall jaga. Formen jaga kallas infinitiv och förbindes ofta med ordet att (att jaga)t som kallas in-finitivmärke. Formerna jagande el. jagad, vilka begagnas som adjektiv, kallas particip, jnfinitiv, particip och supinum kallas nominalformer. De äro ej bestämda till tiden i m.ptsats till övriga, finita former av V. V. kunna ha a k t i v och passiv form. Den aktiva formen innebär, att det ting, verbet hänför sig till, är verksamt, t. ex. jag väcker gossen. I motsatt fall, t. ex. jag väckes av gossen, säges V. ha passiv form. Man skiljer på olika m odus nämligen in-dikativ, som utsäger något såsom verkligt, konjunktiv, som utsäger nägot såsom tänkt, och imperativ, som innebär en befallning el. anhållan. Man särskiljer vidare transitiva och inträn sitiva V. Reflexiva V. kallas V., som ha ett reflexivt pronomen till objekt, t. ex. misstaga sig. Slutligen finnas självständiga V. och hjälpverb, vilka senare begagnas som lijälpord till andra V. Hit höra hava, vara, bliva, skola m. fl. Verba’1, som består av ord; bokstavlig, ordagrann ; muntlig; som innebär förklaring av ord; som hör till el. härstammar från ett verb. Verba’linspiration, beteckning för åsikten att bibeln till alla delar bokstavligen inspirerats av Gud. Verba’tim, ordagrant. Vcrcingc^torix, en galler, tillhörande arvernernas stam, vilken ledde den stora resningen mot Julius Caesar år 52 f. Kr. V. hyllades som arvernernas konung men måste ge sig till Cse-sar, som belägrade honom i staden Alesia. Senare avrättades han. Wer da, ty., ”veih där”, ett tillrop, som användes av skiltvakter. Ver’dandi. — 1. Se Nornor. — 2. Radikal studentförening i Uppsala, stiftad 1882. Bland dess första medlemmar må nämnas Karl Staaff. Sedan 1888 har V. utgivit en mängd populärvetenskapliga småskrifter, vilka fått stor spridning. —• 3. Se Nykterhets-orden Verdandi. Verden [fer’den], stad i den preussiska provinsen Hannover, belägen vid Aller. 10,000 inv. V. var förr centrum i ett av Karl den store upprättat biskopsstift. Detta avträddes som rikslän till Sveriges krona vid Westfaliska freden 164S. V. förvandlades härvid (jämte Bremen) till hertigdöme. 1719 avträdde Sverige V., som kom att lyda under kurfursten av Hannover. 1866 införlivades V. med Preussen. Verdens Gang, en 1868 grundad norsk tidning av radikal läggning, utgiven i Oslo. V. uppgick 1923 i Tidens Tegn. Ver’di, G., 1813—1901, italiensk ope-rakompositör. V. var den ledande personligheten inom Italiens musikliv under senare hälften av ISOO-t. och hör som dramatisk tonsättare till de allra främsta. I hans ton sättningar märkes påverkan från Wagner. Å andra sidan liat’ V. dock lyckats skapa en starkt personlig och nationell stil. Hans mest berömda operor äro R i g o 1 e t-