Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Venia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
225 dygn. Venus visar likartade
faser som månen, vilket först iakttogs
av Galilei. På grund av den stora
skillnaden i avstånd till jorden under
de olika faserna synes V. starkast
lysande, när endast ungefär % av
dess yta lyser. V. är då näst sol ocli
måne den starkast lysande
himlakroppen. Den går då ned ungefär två
timmar efter solen (kallas då
afton-stjäna) el. upp omkring två timmar
före solen (morgonstjärna). V. har
en mycket stark förmåga att
reflektera solljuset, vilket beror på att
ljuset återkastas från ett tätt molnhölje.
Huruvida V. roterar el. hela tiden
vänder samma sida mot solen, är ej med
säkerhet känt. Endast mycket sällan
komma solen, V. och jorden i sådan
ställning till varandra, att V. synes
passera solskivan (V.-passagej.
Detta kommer att nästa gång inträffa
den 8 juni år 2004. V. och Merkurius
kallas de inre planeterna. — 2.
Forn-italisk gudinna i den romerska
gudasagan. V. dyrkades framför allt som
naturlivets och kärlekens gudinna och
identifierades så småningom med den
grekiska Afrodite*.
Venö’s, stående i samband med
blodådror. Venös blödning är blödning
från en blodåder. Med venöst blod
menas blod, som upptagit
förbränningsprodukter från kroppen och ej
ännu syrsatts i lungorna. Det är till
färgen mörkare än arteriellt blod. Jfr
Arteriell.
Ve’ra Cruz [kro’th], stad i ö.
Mexico, vid Mexikanska bukten. 50,000 inv.
Mexicos främsta hamnstad. Befäst.
Tillverkning av cigarrer.
VeratrPn, en växtbas, som är
synnerligen giftig. V. användes i en del
liniment och salvor mot reumatism
o. dyl.
Verb kallas en klass ord, som
innebära ett skeende. V. karakteriseras
vidare av sitt böjningssätt. Med
hänsyn till den tid skeendet avser, böjes
V. till temp u s. Presensformen
innebär, att något sker, t. ex. jag jagar.
Imperfektum säger, att något sker i
förfluten tid, t. ex. jag jagade.
Per-fektum säger, att något har skett
någon gång före det nuvarande
ögonblicket, t. ex. jag har jagat. Fonnen
jagat benämnes supinum.
Pluskvam-perfektum innebär, att något har skett
före ett visst ögonblick i förfluten
tid, t. ex. jag hade jagat. Futurum
säger, att något skall ske i framtiden,
t. ex. jag skall jaga. Formen jaga
kallas infinitiv och förbindes ofta med
ordet att (att jaga)t som kallas
in-finitivmärke. Formerna jagande el.
jagad, vilka begagnas som adjektiv,
kallas particip, jnfinitiv, particip och
supinum kallas nominalformer. De äro
ej bestämda till tiden i m.ptsats till
övriga, finita former av V. V. kunna
ha a k t i v och passiv form. Den
aktiva formen innebär, att det ting,
verbet hänför sig till, är verksamt,
t. ex. jag väcker gossen. I
motsatt fall, t. ex. jag väckes av
gossen, säges V. ha passiv form. Man
skiljer på olika m odus nämligen
in-dikativ, som utsäger något såsom
verkligt, konjunktiv, som utsäger nägot
såsom tänkt, och imperativ, som
innebär en befallning el. anhållan. Man
särskiljer vidare transitiva och
inträn sitiva V. Reflexiva V. kallas V.,
som ha ett reflexivt pronomen till
objekt, t. ex. misstaga sig. Slutligen
finnas självständiga V. och hjälpverb,
vilka senare begagnas som lijälpord
till andra V. Hit höra hava, vara,
bliva, skola m. fl.
Verba’1, som består av ord;
bokstavlig, ordagrann ; muntlig; som
innebär förklaring av ord; som hör till
el. härstammar från ett verb.
Verba’linspiration, beteckning för
åsikten att bibeln till alla delar
bokstavligen inspirerats av Gud.
Verba’tim, ordagrant.
Vcrcingc^torix, en galler, tillhörande
arvernernas stam, vilken ledde den
stora resningen mot Julius Caesar år
52 f. Kr. V. hyllades som
arvernernas konung men måste ge sig till
Cse-sar, som belägrade honom i staden
Alesia. Senare avrättades han.
Wer da, ty., ”veih där”, ett tillrop,
som användes av skiltvakter.
Ver’dandi. — 1. Se Nornor. — 2.
Radikal studentförening i Uppsala,
stiftad 1882. Bland dess första
medlemmar må nämnas Karl Staaff. Sedan
1888 har V. utgivit en mängd
populärvetenskapliga småskrifter, vilka fått
stor spridning. —• 3. Se
Nykterhets-orden Verdandi.
Verden [fer’den], stad i den
preussiska provinsen Hannover, belägen
vid Aller. 10,000 inv. V. var förr
centrum i ett av Karl den store
upprättat biskopsstift. Detta avträddes som
rikslän till Sveriges krona vid
Westfaliska freden 164S. V. förvandlades
härvid (jämte Bremen) till hertigdöme.
1719 avträdde Sverige V., som kom att
lyda under kurfursten av Hannover.
1866 införlivades V. med Preussen.
Verdens Gang, en 1868 grundad norsk
tidning av radikal läggning, utgiven i
Oslo. V. uppgick 1923 i Tidens Tegn.
Ver’di, G., 1813—1901, italiensk
ope-rakompositör. V. var den ledande
personligheten inom Italiens musikliv
under senare hälften av ISOO-t. och hör
som dramatisk tonsättare till de allra
främsta. I hans ton sättningar märkes
påverkan från Wagner. Å andra sidan
liat’ V. dock lyckats skapa en starkt
personlig och nationell stil. Hans
mest berömda operor äro R i g o 1 e t-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
