VIadikavka’s, stad i Kaukasus. SO,000 inv. Huvudstad i Terek-republiken. VladPmir, stad i mellersta Ryssland i det forna guvernementet med samma namn, belägen nö. om Moskva. 40,000 inv. En ålderdomlig stad. Handel med helgonbilder. VladPmir, ryska storfurstar, bland vilka märkas V., den helige, d. 1015, vilken genomförde att hans rike anslöt sig till grekisk-katolska kyrkan. Vladivostok’, stad i Ostsibirien vid Japanska havet. Omkring 120,000 inv. V. anlades 1860, blev krigshamn och ändpunkt för sibiriska järnvägen och har efter revolutionen 1917 haft växlande öden och tidtals varit besatt av japaner. V. tillhör nu Fjärran österns område av Sovjet-Ryssland. Wlava, tjeckiska namnet på Moldau. Vlissingren [fliss’-], stad och betydande badort i den nederländska provinsen Zeeland, belägen vid s. kusten av ön Walcheren. Genom regelbunden ångbåtsförbindelse med England har V. stor betydelse för persontrafiken på detta land. Woch’e, Die (ty. veckan), tysk illustrerad veckotidskrift, grundad 1899. Vod’ka, ryskt brännvin, närmast tillhörande gruppen sädesbrännvin. Voge’serna, horstberg i ö. Frankrike. Den n. delen bildar gräns mellan El-sass och Lotliringen. I de sydliga delarna finnas de högsta topparna, varav endast få nå över trädgränsen. På de östliga sluttningarna odlas vin. Mineralkällor. Vogt [f-], N. C., f. 1864, norsk skald. V: s diktsamlingar (Septemberbrand, H j e m k o m s t) utmärkas av lyrisk friskhet och stämningsrikedom. Han har även utgivit prosaberättelser (Harriet B 1 i c h) samt skådespel (Therese). Vogue [våg*], fr., anseende, gunst. — En vogue [ang-], på modet, i ropet. Vogu'ler, en utdöende finsk-ugrisk folkstam mellan Ob och s. Ural. Wohlin, N., f. 1881, professor i statistik i Uppsala 1916. W. är sedan urtima riksdagen 1919 ledamot av första kammaren, där han anslutit sig till Bondeförbundet. 1923—24 var W. handelsminister. Wohlthäter [vål-], ty.,' välgörare; person, som bjuder på något. Voilii tout [våala’ to’], fr., se där allt, det är hela saken. Voile [voaP], ett slags tunt, glest bomullstyg. Vojevo’d, egentligen härförare; förr benämning på slaviska ståthållare och furstår. Voka’bel, glosa, lösryckt ord. Vokabulä’r, ordlista. Voka’l, självljud, språkljud, som bildas utan förträngning el. spärrning av vägen för luftströmmen. I vårt språk finnas 9 V. — A. o, u, å kallas hårda V. — E, i, y, ä, ö kallas mjuka V. — Vid V: s bildning försättas stämbanden i dallring och V. äro alltså tonande språkljud. Vokalise’ra, uttala vokaler i sång; utföra sångövningar på enbart vokaler. — Vokal i’ s, sångövning pä idel vokaler. Voka’lmusik, musik, som är komponerad för människoröster. Motsats: instrumentalmusik. Volang’, rynkkappa, veckad remsa, påsatt som garnering. Volapiik, ett av den tyske prästen Schleyer konstruerat världsspråk. Vol-au-vent [vålåvang’], fr., ett slags bakverk av smördeg, fyllt ined någon stuvning (hununer, svamp, kalvbräss etc.). VoPchov, flod i nv. Ryssland. Bildar avlopp för sjön Ilmen till La-doga. Längd 229 km. Wolf, H., 1860—1903, österrikisk tonsättare, framför allt sångkompositör. W. har på ett utomordentligt sätt ton-satt kända skalders dikter (Goethe- 1 i e d e r, Eichendorf f-lieder). VoFfram, sällsynt, mycket tung metall. Kem. tecken W. Atomvikt 184. Spec. vikt 18.7. V. är den mest svårsmälta av alla metaller; smältpunk-ten ligger nära 3,000°. På grund av denna egenskap har V. användning som glödtråd i elektriska glödlampor. Största delen av V. går till stålindustrin för framställning av volframstål, som har särskild betydelse i vapen-och verktygsfabrikationen. — V. upptäcktes först av den svenske kemisten Scheele på 1780-t. i mineralet schelium (tungsten). WolframPt, ett huvudsakligen av järn ocli metallen volfram bestående mineral (Fe WOi) av järnsvart färg och mycket tungt, som har användning för framställning av volfram och dess legeringar. VoFga, flod i Ryssland, Europas längsta flod. 3,500 km., 7 gånger så lång som Dalälven. V. upprinner s. om Valdai och utfaller i Kaspiska havet, bildande ett vidsträckt, ytterst fiskrikt delta. V. är Rysslands förnämsta transportled och av utomordentligt stor betydelse för Rysslands handel. Genom kanaler står V. i förbindelse med östersjön, Svarta havet, Vita havet samt med floderna Dnjepr, Dnjestr och Don. Volhy’nien, förr guvernement i; v. Ukraina. 72,000 kvkrn. De sydliga delarna av V. upptagas av bördig åkerjord, medan de nordligare delarna äro skogbevuxna. Åkerbruk är huvudnäring. Råg och havre äro de viktigaste sädesslagen. Därjämte odlas bovete, sockerbetor och tobak. Industrin om-