nerna, vilket medförde konflikter såväl med Förenta Staternas regering som med en del av lians egna an-Jiängare. Youngstown [jangs’taun], stad i Ohio, U. S. A. 192,000 inv. Järn- oeh stålindustri. Ypercn [i’- el. ej’pern], fr. Ypres [i5per], stad i provinsen Väst-Flan-<lern, Belgien. Under världskriget blev Y. utsatt för häftigt bombardemang av det tyska artilleriet och blev till största delen förstörd. Yr’jö-Kos’kinen, G. S., 1830—1903, finsk historiker och politiker av svensk släkt (hette ursprungligen Forsman). Y. liar skrivit en del arbeten rörande Finlands historia. Han blev ledare lör det fennomanska partiet och intog som sådan en mycket fientlig hållning mot det svenska partiet samtidigt som han var i hög grad undfallande mot ryssarna. Yrkesinspektionen, det statliga organ, som har att övervaka arbetar-skyddslagstiftningens efterlevnad. Y. i Sverige, som daterar sig från slutet av 1880-t., sorterar numera under socialstyrelsen. Dess verksamhet är i första hand av rådgivande natur. Y: s m tjänstemän utgöras av ett flertal manliga (en inom vart och ett av de nio distrikt, i vilka landet är indelat) yrkes-inspektörer och en kvinnlig yrkesin-spektör jämte assistenter och underinspektörer. Därjämte finnas för särskilda yrkesområden specialinspektörer (sprängämnesinspektörer, bergmästare m. in.). Yrkesskolor, sammanfattande beteckning för praktiska ungdomsskolor i allmänhet. Med Y. avses särskilt lärlings- och yrkesskolor, som ha till uppgift att meddela praktisk undervisning «fter avslutad folkskolekurs i vissa hantverks- och industrigrenar åt lärjungar, som ägna sig åt motsvarande yrken. Undervisningstiden förlägges därför antingen till en kortare tid av året (säsongyrken) el. till morgnar och kvällar i avsikt att lärjungarnas förvärvsarbete ej skall hindras. Y. ha upprättats av kommunerna. Dessutom finnes ett antal enskilda Y. 1923—24 funnos 52 Y. Lärare utbildas genom kurser vid Yrkespedagogiska central-anstalten. Y. äro statsunderstödda. Yr’sa, dansk sagodrottning, i äktenskap med sin egen fader, Helge, moder till Rolf Krake. Y: s saga har behandlats av öhlenschläger i dikten Helge. Yrsel, en nedsättning av medvetandet med svårighet att orientera sig, hålla balansen etc. Sådan Y. kännetecknar vissa svaghetstillstånd och förgiftningar och utgör ofta ett förstadium till svimning. Som Y. betecknas även omtöckningstillstånd, som kunna upp- träda vid hög feber och även vid vissa sinnessjukdomar. I inskränkt bemärkelse är Y. detsamma som svindel, vilken i allmänhet orsakas av retning av vestibularapparaten i örat. Detta medför en känsla av att omgivningen rör sig, går runt el. att personen i fråga håller på att falla. Sådan Y. åtföljes ofta av kväljningar och kräkningar. Experimentellt kan man framkalla svindel genom att inspruta hett el. kallt vatten i hörselgången. En del personer erfara svindel, då de se ned från en större höjd. I detta fall orsakas sannolikt Y. av föreställningen om att man riskerar att falla. Denna föreställning påverkar reflektoriskt ve-stibularapparatens centra i hjärnan. Yser [isä’r], flod, som upprinner i Frankrike nära gränsen mot Belgien i dep. Nord. Floden flyter åt nö. in i Belgien, kröker sedan åt n. och utfaller i Nordsjön ö. om staden Nieu-port. Kring Y. utkämpades oktobernovember 1914 ett oavgjort slag mellan en tysk armé och belgiska, franska och engelska stridskrafter. Sedermera vidtog ett envist ställningskrig vid Y., som varade till oktober 1918. Ystad, stad vid östersjön, s. Skåne, 11,600 inv. Mekaniska verkstäder. Y. omtalas redan på 1200-t. Var under medeltiden en betydande handelsstad. Ystning, framställning av ost*. Ytbergarter, se Bergarter. Ytenheter, se Metersystemet samt i fråga om äldre enheter dessa enheters namn. Ytspänning. Till vänster en droppe, som på fast underlag strävar att antaga klotform. Till höger en droppe, som simmar i en vätska, med vilken den ej blandar sig. Den antar pä grund av ytspänningen klotform. Ytspänning. Genom olika experiment kan det visas, att en vätskas fria yta i olika avseenden företer egenskaper, som likna en elastisk hinnas. Lägger man t. ex. en nål, som bestru-kits med fett, försiktigt på en vattenyta, flyter den, ehuru dess specifika vikt är större än vattnet. En droppe av vatten el. någon annan vätska, som placeras på en yta, som icke fuktas av vätskan, antager, om droppen är liten, klotform. Den elastiska ytan, ythuden, strävar med andra ord att