Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Youngstown ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nerna, vilket medförde konflikter
såväl med Förenta Staternas regering
som med en del av lians egna
an-Jiängare.
Youngstown [jangs’taun], stad i
Ohio, U. S. A. 192,000 inv. Järn- oeh
stålindustri.
Ypercn [i’- el. ej’pern], fr. Ypres
[i5per], stad i provinsen
Väst-Flan-<lern, Belgien. Under världskriget blev
Y. utsatt för häftigt bombardemang
av det tyska artilleriet och blev till
största delen förstörd.
Yr’jö-Kos’kinen, G. S., 1830—1903,
finsk historiker och politiker av svensk
släkt (hette ursprungligen Forsman).
Y. liar skrivit en del arbeten rörande
Finlands historia. Han blev ledare
lör det fennomanska partiet och
intog som sådan en mycket fientlig
hållning mot det svenska partiet samtidigt
som han var i hög grad undfallande
mot ryssarna.
Yrkesinspektionen, det statliga
organ, som har att övervaka
arbetar-skyddslagstiftningens efterlevnad. Y.
i Sverige, som daterar sig från slutet
av 1880-t., sorterar numera under
socialstyrelsen. Dess verksamhet är i
första hand av rådgivande natur. Y: s
m tjänstemän utgöras av ett flertal
manliga (en inom vart och ett av de nio
distrikt, i vilka landet är indelat)
yrkes-inspektörer och en kvinnlig
yrkesin-spektör jämte assistenter och
underinspektörer. Därjämte finnas för
särskilda yrkesområden specialinspektörer
(sprängämnesinspektörer, bergmästare
m. in.).
Yrkesskolor, sammanfattande
beteckning för praktiska ungdomsskolor i
allmänhet. Med Y. avses särskilt
lärlings- och yrkesskolor, som ha till
uppgift att meddela praktisk undervisning
«fter avslutad folkskolekurs i vissa
hantverks- och industrigrenar åt
lärjungar, som ägna sig åt motsvarande
yrken. Undervisningstiden förlägges
därför antingen till en kortare tid av
året (säsongyrken) el. till morgnar
och kvällar i avsikt att lärjungarnas
förvärvsarbete ej skall hindras. Y. ha
upprättats av kommunerna. Dessutom
finnes ett antal enskilda Y. 1923—24
funnos 52 Y. Lärare utbildas genom
kurser vid Yrkespedagogiska
central-anstalten. Y. äro statsunderstödda.
Yr’sa, dansk sagodrottning, i
äktenskap med sin egen fader, Helge,
moder till Rolf Krake. Y: s saga har
behandlats av öhlenschläger i dikten
Helge.
Yrsel, en nedsättning av
medvetandet med svårighet att orientera sig,
hålla balansen etc. Sådan Y.
kännetecknar vissa svaghetstillstånd och
förgiftningar och utgör ofta ett förstadium
till svimning. Som Y. betecknas även
omtöckningstillstånd, som kunna upp-
träda vid hög feber och även vid vissa
sinnessjukdomar. I inskränkt
bemärkelse är Y. detsamma som svindel,
vilken i allmänhet orsakas av retning av
vestibularapparaten i örat. Detta
medför en känsla av att omgivningen rör
sig, går runt el. att personen i fråga
håller på att falla. Sådan Y. åtföljes
ofta av kväljningar och kräkningar.
Experimentellt kan man framkalla
svindel genom att inspruta hett el.
kallt vatten i hörselgången. En del
personer erfara svindel, då de se ned
från en större höjd. I detta fall
orsakas sannolikt Y. av föreställningen
om att man riskerar att falla. Denna
föreställning påverkar reflektoriskt
ve-stibularapparatens centra i hjärnan.
Yser [isä’r], flod, som upprinner i
Frankrike nära gränsen mot Belgien
i dep. Nord. Floden flyter åt nö. in
i Belgien, kröker sedan åt n. och
utfaller i Nordsjön ö. om staden
Nieu-port. Kring Y. utkämpades
oktobernovember 1914 ett oavgjort slag
mellan en tysk armé och belgiska,
franska och engelska stridskrafter.
Sedermera vidtog ett envist
ställningskrig vid Y., som varade till oktober
1918.
Ystad, stad vid östersjön, s. Skåne,
11,600 inv. Mekaniska verkstäder. Y.
omtalas redan på 1200-t. Var under
medeltiden en betydande handelsstad.
Ystning, framställning av ost*.
Ytbergarter, se Bergarter.
Ytenheter, se Metersystemet samt i
fråga om äldre enheter dessa enheters
namn.
Ytspänning. Till vänster en droppe,
som på fast underlag strävar att
antaga klotform. Till höger en droppe,
som simmar i en vätska, med vilken
den ej blandar sig. Den antar pä
grund av ytspänningen klotform.
Ytspänning. Genom olika
experiment kan det visas, att en vätskas
fria yta i olika avseenden företer
egenskaper, som likna en elastisk hinnas.
Lägger man t. ex. en nål, som
bestru-kits med fett, försiktigt på en
vattenyta, flyter den, ehuru dess specifika
vikt är större än vattnet. En droppe
av vatten el. någon annan vätska, som
placeras på en yta, som icke fuktas
av vätskan, antager, om droppen är
liten, klotform. Den elastiska ytan,
ythuden, strävar med andra ord att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
