z Z, den tjugutredje bokstaven i vårt alfabet. Zabern-affiiren [tsa’-], en episod, vilken .1913 utspelades i den elsassiska staden Zabern mellan den tyska garnisonen och den fransksinnade civilbefolkningen. Det hade länge rått stark spänning mellan militärerna och den civila befolkningen. Demonstrationer forekommo, framkallade av ett yttrande av en tysk löjtnant, som förklarade, att en soldat ostraffat finge döda en elsassare, som skymfade honom. Som svar på demonstrationerna företogo soldaterna flera arresteringar. Händelsen framkallade allmän upphetsning inom och utom Tyskland och framdrogs som betecknande för tysk militäranda. Zacharias, se Sakarias. Zaghlul [tsalu’l] f. 1852, egyptisk politiker, ledare för ett nationalistiskt parti. 1919—23 hölls han internerad av engelsmännen. Sedan han återvänt till Egypten, har han fått allt större inflytande. 1924 bildade han ministär men måste avgå s. å. på grund av konflikt med England. I det 192G nyvalda parlamentet har hans parti majoritet. Za’hle, K. T., f. 1866, dansk politiker, tillhörande radikala vänstern, konseljpresident 1909—10 och 1913—20. Han genomförde en rösträttsreform, ordnandet av Islands självstyrelse, en reform av lagskipningsväsendet m. m. Efter världskriget har Z: s parti starkt minskat i antal och han själv allt mera förlorat i inflytande. Zahn [tsa’n], E., f. 1867, schweizisktysk författare. Z. har blivit mycket uppskattad för sina folklivsskildringar med motiv från Alperna (Storbonden, Kvinnorna i Tannö). Zahrfmann, P. H. K., 1843—1917, dansk målare. Z:s originalitet och idérikedom tog sig uttryck inom de mest skilda områden (historiska skildringar, landskapsstämningar, stads-motiv, genrebilder). Han var en säker karaktärsskildrare och hans färger voro friska och djärva. Bland hans tavlor må nämnas en bildserie ur Leonora Kristina Ulfelds levnad. Zambesi, se Sambesi. Zampie’ri, D., kallad Domenichino, 1581—1641, italiensk målare, som utfört tavlor framför allt med religiösa motiv. Zander, J. G. W., 1835—1920, svensk läkare, som utarbetat sjukgyinnastiska metoder, vid vilka i stor utsträckning användas mekaniska apparater. Han grundade 1865 det Medico-mekaniska institutet i Stockholm. Liknande institut ha sedermera inrättats i andra länder, framför allt i Tyskland. Zangwill [s£eäng’oil], I., 1864—1926, engelsk-judisk författare. Z. slog igenom med sina realistiska skildringar från Londons judekvarter (Ghet-tons barn, Ghettons drömmare). Han framträdde även som dramatiker. Zantedesch’ia, ett sydafrikanskt växtsläte. Arterna ha spjutformade blad på höga skaft. Blommorna äro anordnade i en kolvformig blomställning, som omslutes av ett vitt el. gult tratt -formigt hölster. Flera arter odlas som prydnadsväxter, t. ex. Vanlig ltall a (Z. sethiopica). Zan’zibar, se Sansibar. Zapol’ska, G., 1860—1921, polsk författarinna, A^ars naturalistiska romaner och teaterstycken ofta kännetecknas av en feministisk tendens. En del av hennes dramer ha uppförts i Sverige (Unga tsaren, Oberörda f r u n). Zapo’nlack, fernissa, bestående av celluloid eller kollodiumbomull, löst i något lämpligt organiskt lösningsmedel, understundom försatt med något färgämne. Zaporo’ger el. zaporogiska kosacker, en vid Dnjepr boende avdelning av kosackerna. Za’r, se Tsar. Zarago’za., stad i nö. Spanien i landskapet Aragonien, vid floden Ebro. 154,000 inv. Livlig handels- och industristad med bland annat siden- och yllefabrikation. Viktig järnvägsknut. Gammalt universitet. Zarathiis’tra, se Zoroaster. Za’rskoje Selo’, se Tsarskoje Selo. Ze’ba.ot, se Sebaot. Ze’bra, se Hästdjur. Ze’bu, se Sebu. Zeebroug-ge [se’bröcke], belgisk kustort, som av tyskarna under världskriget användes som bas för undervat-tenbåtskriget. Zeeland [se’lant], Nederländernas sydvästligaste provins, belägen utmed Nordsjön. 1,785 kvkm., 250,000 inv. En stor del av Z. ligger under havsytans nivå och skyddas från havet av skydds-vallar och dyner. Zeeman [se’-], P., f. 1865, holländsk fysiker. Z. erhöll 1902 års Nobelpris i