År 1921 var Ä. C.07 på 1,000 av folkmängden. Äktenskapsförord. Med Ä. el. paktum förstods under gamla giftermålsbalkens tid ett mellan äkta makar före äktenskapet träffat avtal om makarnas giftorätt el. om förvaltningen av hustruns enskilda egendom. Att avtalet träffades före äktenskapets ingående berodde därpå, att hustrun efter äktenskapet ansågs vara omyndig och stod under mannens målsmanskap. Att märka är att ordet ”förord” i Ä. helt enkelt betyder avtal. Enligt lagändring i samband med tillkomsten av nya gifter-målsbalken är hustru lika väl som man myndig vid uppnådd ålder av 21 år. Det gamla hindret mot avtal mellan makar existerar således ej i nya giftermålsbalken. Enligt denna äga också makar att när som helst genom Ä. bestämma, att egendom, som tillhör el. tillfaller en av dem och som eljest skulle vara hans giftorättgods, skall tillhöra honom enskilt. I allmänhet kan genom Ä. även avtalas, att egendom, som eljest skulle vara ena makens enskilda, skall vara hans gifto-rättsgods. Vill ena maken giva den andra en gåva, skall därom upprättas Ä. Detta är emellertid ej erforderligt, när det endast är fråga om sedvanliga skänker. Ä. skall upprättas skriftligt och bestyrkas med vittnen. Det skall tillika med en bestyrkt avskrift ingivas till rätten i den ort, där mannen bör svara i tvistemål, som röra hans person. Äktenskapshinder. Man skiljer mellan upplösande och icke upplösande Ä. samt mellan dispensabla och icke dispensabla. Angående upplösande Ä. jfr detta ord. Bland Ä. märkes förbudet mot äktenskap med man under 21 är och kvinna under 18 år. Detta hinder är dispensabelt. Vanligen bifalles ynglings ansökan att få ingå äktenskap, om den åtföljes av prästbetyg, utvisande att han nått minst 18 år, tillstyrkande av sökandens föräldrar samt bevis om att han har möjlighet att försörja sig och hustrun. Ett annat hinder innebär stadgandet, att den, som är under 21 år samt ej tidigare varit gift, måste hava samtycke av föräldrar el. giftoman. Omyndigförklarad får ej ingå äktenskap utan förmyndarens samtycke. Ej heller får den, som är sinnessjuk el. sinnesslö, ingå äktenskap. Från sistnämnda hinder kan dispens ej givas. Hindrets förhandenvaro kan även föranleda återgång av äktenskap, som det oaktat slutits. Den, som är behäftad med fallandesot, vilken härrör av övervägande inre orsaker, el. med könssjukdom i smittosamt skede, får ej ingå äktenskap utan kungl. maj: ts tillstånd. Äktenskap mellan dem, som äro i rätt upp- och nedstigande släktskap med varandra, samt mellan syskon är helt naturligt ej medgivet. Hindret är ock ovillkorligen upplösande. Däremot kan med kungl. maj: ts tillstånd äktenskap ingås mellan ett syskon och det andras av-komling. Mellan personer, av vilka den ene varit gift med den andres släkting i rätt upp- och nedstigande led, är äktenskap ej medgivet. Redan bestående äktenskap utgör även äktenskapshinder. Slutligen finnes stadgat, att kvinna, som varit gift, ej får ingå äktenskap inom 10 månader från äktenskapets upplösning, så vitt det icke visas, att hon ej är havande från tiden före upplösningen el. att 10 månader förflutit, sedan sammanlevnaden med mannen upphörde. Äktenskapsskillnad kan erhållas, om makar efter vunnen hemskillnad levat åtskilda minst ett år och ej under denna tid återupptagit samlevnaden. Någon bevisning om oenighet behöver därvid ej förebringas, utan det är tillräckligt, därest det visas, att makarna ej sammanbott under tiden från det hemskillnadsdomen vann laga kraft. Hava makar på grund av söndring levat åtskilda i tre år, kan i regel var och en av dem erhålla Ä. I dylikt fall måste det emellertid styrkas, att sär-levnaden varit beroende på oenighet. Vidare kan ena maken erhålla Ä., därest andra maken egenvilligt och utan giltig orsak undandragit sig samlevnaden i två år samt därefter ej återupptagit den. Ä. kan likaledes erhållas, om någon av makarna varit borta utan att man vet, att denne under de tre senaste åren varit vid liv. Har make trots bestående äktenskap ingått ett nytt, kan andra maken vinna Ä., därest talan anställes inom sex månader, efter det kunskap erhållits om den nya vigseln. Samma är förhållandet, om make bryter äktenskapet med hor el. övar annan straffbar otukt samt andra maken stämmer inom sex månader efter erhållen kunskap och senast inom tre år, från det den begicks. Anledning till Ä. föreligger även, om make, som lider av könssjukdom i smittosamt skede, med kunskap el. misstanke därom genom könsumgänge utsatt andra maken för fara att bliva smittad. Talan skall i dylikt fall anställas inom sex månader från det maken fått veta, att han blivit utsatt för smittofara och om make ej blivit smittad, innan sjukdomen upphört att vara smittosam. Andra skillnadsan-ledningar äro, om ena maken stämplar mot den andres liv, övar grov misshandel mot den andra maken, och om ena maken blivit dömd till straffarbete i tre år el. mera. Domstol kan understundom döma till Ä., därest ma-