Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Förnuftig matlagning och hushållning, eller att riktigt välja och tillaga passande födoämnen - II. Om val af födoämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
barnet, som mjölken, utan någon tillsats, utgör tillräcklig
föda, men under alla tänkbara omständigheter, är den
rikare på näring och eger denna näring i riktigare ocli
mera passande blandning, än så godt som hvarje annat
slags föda, när den är färsk eller nysilad, och mjölkad af
ett friskt och väl födt djur.
Förvaras mjölken deremot i längre tid, förändras den
på många sätt. Sockret öfvergår till mjölksyra, men denna
omsättes åter eller kan möjligen genom blandning med
syre (så kallad lifsluft) i lungorna verka på samma sätt
som mjölksockret, för att gifva kroppen värme. Sur blir
mjölken derigenom, att deri bildar sig mjölksyra; tjock
blir den derigenom, att mjölksyran afsöndrar ostämnet
(liksom kalflöpet också gör), och så kallad tätmjölk
uppkommer derigenom att mjölksockret omsättes till ett
gummiartadt ämne. Men vid god matsmältning kan den
förtärda sura mjölken vanligtvis smältas och ombildas på
samma sätt, som den färska eller nysilade mjölken.
Tages den af ett sjukt, utsvultet eller på för knappt foder
stäldt kreatur, så är den långt ifrån så god och passande
till föda, som den under andra omständigheter kunde
vara. Mjölken användes således med största nytta
nysilad eller färsk, emedan den då är mest närande; dock
kan det stundom hända, att mjölken vid skumningen
förlorar mera i välsmak än i näringsvärde, och iså fall blir det
alltid så mycket billigare att förtära skummad mjölk, som
grädden är värd. En del grädde stannar alltid qvar i den
skummade mjölken, och ofta icke så litet heller. Grädden
på mjölken motsvarar till en del fettet på köttet, eller
späcket på fläsket; när grädden är afskummad, qvarblifver i
mjölken mjölksockret (det, hvaraf mesosten till det mesta
består) ostämnet och vasslan (eller syran) samt några
jordartade och saltartade delar; fettet eller grädden
ombildas i kroppen förnämligast åter till fett, medan
ostämnet ombildas till kött och muskler, och tillika med
saltet bildar ben. Det innehåller alltså i det närmaste
samma ämnen, som finnas i djurens kött och knotor.
Mjölksockret ombildas så, som redan ofvanför är sagdt, och
kan tillika i någon mån ersätta fettet.
Kan man icke få mjölken varm, nysilad eller söt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
