Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Förnuftig matlagning och hushållning, eller att riktigt välja och tillaga passande födoämnen - III. Om matlagning och kokning i allmänhet - 2. Om kokning af kött och fisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
kunna upptagas af blodet eller förvandlas till ämnen, som
tjena lifsverktygen till ersättning för hvad de förlorat.
Hårdkokta ägg äro, sora ofvan blifvit sagdt om hård
och fet ost i större stycken eller klumpar, svårsmälta,
emedan magsaften har svårt att tränga in i ägghvitan,
upplösa den och göra den passande att af blodet upptagas.
Men tuggas, rifves eller gnides den fasta ägghvitan och
den hårda osten riktigt fint, så bilda båda hvar för sig
födoämnen, sora icke äro svåra att smälta. Sörpadt hö
gifver kon bättre näring än torrt, emedan cellerna äro
uppblötta, lättare att krossa under tanden, samt emedan den
stärkelse, som befinner sig deri, är ombildad till ämnen
som lättare dragas ut ur smårummen, då deremot en hel
del stärkelsekorn gå oförändrade bort, när kon står på
torrt foder.
Huruledes samma födoämne kan blifva lagadt eller
kokadt så, att 4et blir lättsmält och lämpligt för magen
och kroppens näring, eller hårdsmält och olämpligt
derför, skola vi här nedan visa genom ett exempel, som
hvar man förstår och käuner.
Yi veta alla att kycklingen icke framkommer eller
danas af annat, än det sora finnes i ägget, och det
mesta deraf är ägghvita. Denna och öfriga i ägget
befintliga ämnen, innehålla hvad som fordras för att nära och
bilda djuret eller djurkroppen, och då djurens och
menniskornas kroppar till sin sammansättning äro så
temligen lika, så är ägget det andra födoämne (näst
mjölken) som innehåller en fullkomligare näring för
meunisko-kroppen. Ägghvitan är också mycket utbredd och en af
de vanliga beståndsdelarne i alla näringssafter, både i
djur och växter.
Råa ägg äro icke svårsmälta och många finna dem
rätt goda till smaken; löskokta ägg äro lättsmälta,
närande och välsmakliga; hårdkokta ägg smaka ej heller
så illa, men de ligga längre i magen innan de upplösas,
och smältas följaktligen icke så snart. Af det sätt
hvarpå ett ägg kokas, kan man således se och lära att
samma födoämne kan blifva mer eller mindre nyttigt, lätt
eller hårdsmält, smakligt eller icke; ty pä samma sätt som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
