Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Förnuftig matlagning och hushållning, eller att riktigt välja och tillaga passande födoämnen - III. Om matlagning och kokning i allmänhet - 4. Om soppor och stufvade rätter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
ar i grytan och gör spadet, soppan eller stufningen både
välsmakande och utmärkt passande till föda.
Ett annat sparsamt och förträffligt sätt att tillaga
kött, är att stufva det med grönsaker och rötter. Också
dertill kan brukas småbitar och sämre kött, om man icke
har något annat. Stufning skiljer sig från soppkokning
deri att dertill fordras mera kött och mindre spad, som
man vet är fallet med alla de rätter man med franska
och främmande namn kallar frikassé, ragu, o. s. v. Spadet
kallas här sås. Härvid är samma vinst, som vid soppan,
nämligen, att ingenting går förloradt, emedan vattnet hvari
köttet, grynen, rötterna, ärterna eller grönsakerna kokas,
upptager, qvarhåller och återgifver all den närande kraft, som
innehålles äfven i de minsta, hårdaste och gröfsta delar af
djurisk föda, som eljest icke kunnat förtäras, samt att
köttsmaken och köttsoppan, när alltsammans kokas
långsamt och länge, genomtränger en stor mängd rötter och
grönsaker, af hvad slag de vara må.
Som redan är sagdt, skall ordentlig och förnuftig
matlagning hos mindre bemedladt folk icke blott gå ut på att
laga välsmakande mat billigt och sparsamt, men också
på att laga den så, att det är nytta dermed och att den
är lätt att smälta. Uträttar icke matlagningen detta, så
är hela hushållningen usel, ja, sämre än usel, derföre att
den förändrar goda och helsosamma födoämnen, till dålig
och ohelsosam föda.
Emellertid är det nu så lyckligt att många af de
förfaringssätt, som menniskorna använda för att göra
födoämnen i allmänhet mera smakliga, också göra dem mera
passande till föda.
Sålunda är kornet, så länge det är helt, hvarken så
välsmakande eller så passande till föda, som när det är
krossadt eller målet, och dess målning till mjöl befriar
magen från ett svårt och till en del omöjligt arbete. Men
om man nu af mjölet, genom dålig bakuing och gräddning,
får ett tungt och mindre smakligt bröd med degrand uti,
så är man lika illa ute; hvar och en vet huru godt väl
jäst och gräddadt bröd är, och huru svårsmält det tunga
och illa gräddade brödet är, emot välbakadt sådant.
Det finnes väl ej heller någon som för smakens eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
