Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Förnuftig matlagning och hushållning, eller att riktigt välja och tillaga passande födoämnen - III. Om matlagning och kokning i allmänhet - 6. Om kokning af rot- och grönsaker samt om svamp - Salad och syror m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
bladvippan, brukas till den s. k. Grönkuren; rötterna,
torkade och brända, blandas med kaffe och smakar bättre
än de flesta andra sådana kaffesurrogater; de färska
bladen ätas som salad och de unga rötterna, väl sköljda och
stekta på glöd eller halster, smaka mycket godt med smör
och salt. Den vanliga ängssyran (Rumex Acetosa) växer
öfver hela Skandinaviska halfön, lika högt upp som
björken. Den stufvas och lagas som spenat. Fjellsyran,
vanligast kallad Finnsyra eller Lappsyra är den finaste och
välsmakligaste af alla slags syror, ehuru den är mycket
sur. Den växer vild i otrolig myckenhet högt upp i
Norden, ja, till och med på Spetsbergen, men i sydligare
delar af landet knappast lägre än 1500 fot öfver hafvet.
Lapparne samla den och koka den i dess egen saft, samt
förvara den sålunda hela året om. Men odlad trifves
den ganska väl äfven i de lågländtaste trakter, ehuru dess
egentliga hem är högfjellet och kallare orter. Den
förökas både genom frö och genom rotdelning och trifves godt
i lös och fuktig jord. Om jorden hålles fri för ogräs och
jemt fuktig, behöfver fjellsyran ingen annan skötsel; men
man bör icke vattna längre än till medlet af Juli, eljest
ruttna rötterna lätt. I Augusti och September hålla
sniglarna gerna till godo med fjellsyran; man kan då strö ett
halftums tjockt lager af torr sand omkring plantorna; den
håller sniglarne borta och hjelper till att uppluckra
jorden omkring rötterna. Bladen kunna vanligen skäras 3
gånger på sommaren. Trädgårdsmolla och den vanliga
mollan, hvilken senare ofta i stor mängd växer som ogräs
i åkern och på komposter, ger en ganska god spenat när
den blandas med litet syra. Ostronörten (Pulmonaria
maritima) är en blågrå strandväx.t med tjocka, köttfulla,
saftiga blad, som växer utåt hela Skandinaviens vestkust, ända
upp till Nordkap och på Spetsbergen, dock sparsammare
söderut och betydligt ymnigare mot norden. Det är svårt
att odla den, ty den vill växa ända ut i sjökanten; den
måste då flitigt vattnas med hafsvatten eller saltvatten,
liksom skedörten. Bladen både lukta och smaka likt ostron
och gifva god salad, antingen ensamt eller blandade med
andra saladväxter. De kunna visst också lagas som
spenat och det är troligt att de äro helsosamma och verka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
