Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dennas mål sättes i allmänhet ej högt. I familjen få barnen
erforderligt skydd och nödig vård; der få de ock inlära och
in-öfva de färdigheter, som sätta dem i stånd att förskaffa sig sitt
lifsuppehälle, derigenom att de tidigt få deltaga i de hvardagliga
sysselsättningarna. Vid hemmets härd meddela de gamla det
uppväxande slägtet det vigtigaste af gudaläran, de under
tidernas lopp samlade erfarenhets- och sedereglerna samt berättelser
om förfädernas bragder och öden. Under mannaåldern förökas
de i ungdomen förvärfvade insigterna genom verksamt
deltagande i gudstjensten, i offentliga förhandlingar och i praktiska
lifvet för öfrigt. Den bildning som på detta sätt inhemtas, är
sålunda hufvudsakligen traditionell. Afven om det måste
med-gifvas, att hon, åtminstone hos några olk, är större, än man
vanligen föreställer sig, är hon dock jemförelsevis låg och
ensidig. De enkla förhållanden, hvari menniskan på denna
kulturståndpunkt lefver, gifva ingen anledning till en högre och
allsidigare utveckling af hennes gåfvor. Familjen blifver i oqvald
besittning af sin bestämningsrätt öfver barnens uppfostran, till
dess det högre samfund, hvari hon utgör en integrerande del,
får ett mera utveckladt samhällsskick. Hon måste då lida en
inskränkning i sina rättigheter för att blifva delaktig i de
förmåner, som det högre utvecklade samfundet har att erbjuda.
Men äfven bland folk med högt utveckladt statsskick och
på en hög bildningsgrad har i våra dagar det anspråket blifvit*
uppstäldt: att uppfostran borde uteslutande vara en familjens
sak. Detta anspråk står i ’ samband med den sjelfständighet,
man i vår tid vill häfda åt individen gent emot samhället. Men
då man ej gerna kan fordra, att samhället skall undergräfva sitt
eget sjelfbestånd, kan man ej heller begära, att det skall
från-säga sig inflytande på uppfostran. Det måste vara dess rätt
och pligt att sörja för, att dess blifvande medlemmar få en
bildning, som gör dem villiga och dugtiga att främja samhällets
syftemål.
Derjemte är att betänka, att, om uppfostran komme att
uteslutande blifva en familjens sak, helt visst följden skulle
blifva, att en stor mängd barn blefve utan uppfostran, att
andras uppfostran blefve mer eller mindre förvänd samt att
bildningen i allmänhet skulle sjunka. Många föräldrar äro nämligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
