- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 1 (1882) /
125

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och äng. Det är sant, att dessa barn få stärka sina krafter
genom kroppsarbete samt att de få härda sig genom att lära
fördraga hetta och köld, regn och blåst; men månne de hafva
en naturlig och vacker kroppshållning? Månne de hafva den
smidighet, vighet och spänstighet, som äro utmärkande
kännetecken på en god arbetare? Månne ej deras arbete ofta har
med sig en ensidig kroppsutveckling? Månne ej äfven de
be-höfva vänja sig vid lydnad, ordning och uppmärksamhet? Jo,
i sanning behöfva de kroppsarbetande klassernas barn väl att
få deltaga i gymnastiska öfningar. Andra åter öfverskatta
gymnastiken. De så kallade gymnastiksvärmarne mena
nämligen, att gymnastiken är bästa medlet till hela slägtets
pånyttfödelse så väl i moraliskt, som fysiskt hänseende. Denna åsigt
behöfver ingen vederläggning. För de sansade ligger det i
öppen dag, att den är öfverdrifven; att för de öfriga framlägga
några skäl är lönlös möda, enär de ej vilja taga några sådana.
Men ännu vilja vi erinra om en nytta af gymnastiken. Den
är af betydelse för krigsbildningen såsom en god förberedelse
derför. Hvad den egentliga krigsbildningen beträffar, tro vi
ej, att något nämnvärdt derför kan uträttas i folkskolan under
nuvarande förhållanden. Huruvida de militära öfningarna vid
de högre allmänna läroverken och seminarierna äro af någon
större betydelse, våga vi ej afgöra; men vi hålla före, att de
kunde ordnas på ett sätt, som vore mindre betungande för
statskassan och som ej vore så hinderligt för det öfriga arbetets
jämna gång.

Vi hafva ej haft till uppgift att uttömmande besvara
frågan, hvad bör iakttagas för kroppens tillbörliga vård. Vi
hafva endast velat framhålla några medel, som enligt vårt
förmenande äro synnerligen lämpliga till helsans bevarande
och kroppskrafternas stärkande. Hafva vi derjämte kunnat i
någon mån bidraga dertill, att uppmärksamheten fästes på
vigten och betydelsen deraf, att kroppen genom uppfostran danas
till ett villigt, lydigt och kraftigt organ för själen vid hennes
verksamhet, hafva vid vunnit vår afsigt.

Carl K— .

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:44:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/1/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free