Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den beslutade folkskoleafgiften skulle upptagas och redovisas
samt att, om öfverskott uppkomme, sedan folkskolorna i en
församling blifvit fullständigt ordnade i enlighet med
föreskrifterna i stadgan om folkundervisningen, detta skulle
användas »till fattiga barns underhåll vid skolorna; till
slöjdskolors inrättande samt i allmänhet till sådana anstalter,
hvar-igenom församlingens ungdom må bibringas undervisning i
handaslöjder och näringar till deras framtida utkomst». — Om
en församling deremot åsidosatte föreskrifterna i ofvan åberopade
stadga, skulle de medel, som tillkomme denna församling,
»genast sättas till landshöfdingens och biskopens eller i
Stockholm till öfverståthållarens och stadsnämdens disposition för
att till det afsedda ändamålet användas».
Vid följande riksdag beslöto rikets ständer i
öfverens-stämmelse med Kongl. Maj:ts propositon, att folkskoleafgiften
skulle utgå »intill dess annorlunda kan varda derom
förord-nadt» och att 20,000 riksdaler banko till folkskolelärares
af-löning skulle utgå ytterligare till och med det år, då nästa
riksdag slutas, under samma vilkor som tillförene.
Folkskoleafgiften blef enligt Kongl. förordningen af den
17 Maj 1861 höjd till 40 öre för man och 20 öre för qvinna.
Då å ena sidan kostnaderna förr folkskolan borde utgå af
socknen och då å den andra en socken med större folkmängd
behöfde upprätta flere skolor än en med mindre, ansåg man
rättvist och billigt, att den folkrikare socknen erhölle hjelp
till bekostande af sitt skolväsende i förhållande till
folkmängden inom socknen. Men man förbisåg, att skolornas antal inom
en socken beror ej endast på folkmängden, utan ock på
storleken och beskaffenheten af den jordyta, hvarpå befolkningen
är kringspridd, äfvensom att folkskolestadgan kunde inom olika
socknar tillämpas på olika sätt. Snart visade det sig ock, att
åtskilliga församlingar ej allenast bekostade sitt skolväsende med
den folkskoleafgift, hvaraf de kommo i åtnjutande, utan| att
de derjämte af öfverskottet samlat ej obetydliga kassor, under
det att andra deremot måste ikläda sig dryga utgifter utöfver
folkskoleafgiften.
Den stora olikhet, som egde rum mellan de särskilda
skoldistrikten, med hänsyn till utgifterna för skolväsendet,
föranledde den önskan, att folkskoleafgiften måtte indragas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
