Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningen, något medtages endast för systemets skull, för det
intresse, det i teoretiskt hänseende kan äga. D:r S. åter anger
målet för undervisningen i språklära vara att bibringa
lärjun-garne insikt i språkets väsen och allmänna lagar till det
omfång, förhållandena medgifva, samt att gifva dem eller rättare
låta dem själfva förvärfva så stor färdighet som möjligt i språkets
användning’i tal och skrift. De åsikter rörande målet för
undervisningen i modersmålets språklära i folkskolan, som länge delat
de skolman, som vilja, att dylik undervisning skall förekomma,
i skilda läger, äro således nu åter ställda mot hvarandra. Om
dem, som hylla den förutnämnda åsikten, har man under stridens
gång mellan de olika tänkande brukat säga, att de vilja hafva
en praktisk undervisning i modersmålets språklära; om dem åter,
som sluta sig omkring den senare, att de ifra för en
teoretisk-systematisk undervisning däri. Och med en teoretisk-systematisk
undervisning i språklära har man vanligen förstått att mer eller
mindre utförligt, mer eller mindre begreppsmässigt bibringa
barnen insikt om språkets olika beståndsdelar och former, lära dem
att gifva åt dessa hvar sin grammatiska benämning och att
bestämma dem genom definitioner samt att ordna dem efter ett
bestämdt system med afdelningar och underafdelningar — i
korthet, man har därmed i allmänhet förstått en sådan undervisning
i språklära, som ansetts lämplig för och användts i de allmänna
läroverken. Jag har således haft full rätt att använda uttrycken
jpraktisk» och »teoretisk-systematisk» undervisning i de betydelser,
hvari de i ofvannämnda uppsats och anmälan förekomma.
Innehållet uti d:r S:s språklära har ock, synes det mig, gifvit mig
skäl att antaga, att han vill i folkskolan använda en
teoretisk-systematisk undervisning i ofvan angifna bemärkelse, och detta
så mycket hellre, som han ju säger, att målet för
språkundervisningen är »att bibringa insikt i språkets väsen och allmänna
lagar», och på ett annat ställe, att målet är att gifva
»systematiskt vetande», och på ännu ett annat, »redan ur denna synpunkt»
torde »teoretisk språkundervisning» kunna försvaras. — Att jag
fattat hans mening rätt, synes ju för öfrigt däraf, att han i sin
>Språkbildning» skrifver, att det är tillåtligt att i en grammatik
för folkskolan intaga något sådant, som ej är af omedelbart
praktiskt värde, när därigenom insikten i de allmänna
språk-lagarna befrämjas. För öfrigt kämpar ju d:r S. kraftigt för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
