Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dristar jag ock uttala ett ord i frågan, helst detta torde kunna
anses som min plikt vid ett tillfälle sådant som detta.
För att rätt inse betydelsen af ett organisationsförslag är
det vanligen nödigt att känna de förhållanden, som föranled t
förslagets framläggande. Hvilka voro då de viktigaste af de ,
som föranledde den nya normalplanens
Då 1878 års normalplan utkom, tjänstgjorde jag vid det i
Sveriges sydligaste provins belägna seminariet. I den
landsänden hade denna äldre normalplan väntats med rätt stora
förhoppningar. Man hade länge känt bristen af lämpliga
kurs-fördelningar och läsordningar, och, ehuru de dåvarande
folkskoleinspektörerna inom provinsen nog lämnat goda anvisningar
och råd i båda hänseendena, var behofvet af ett i tryck tillgängligt
förslag, kring hvars hufvudgrunder de växlande åsikterna kunde
förena sig, ganska stort. Men, när 1878 års normalplan verkligen
blef tillgänglig, tyckte man sig i Skåne alldeles besviken i sina
förväntningar. De folkskoleformer, som i verkligheten förfunnos på
Skånes landsbygd, hade ej fått plats i normalplanen, efter dem åter,
som förefunnos i normalplanen, letade man förgäfves i verkligheten
åtminstone i allmänhet. Den vanligaste folkskoleformen på landet
i Skåne är nämligen fast folkskola med fyra årsklasser, samtidigt
undervisade af samma lärare, och försedd med fast småskola till
underlag men så ordnad, att samtliga barnen besöka skolan 4 å 5
månader om vintern (nov.—april) och endast en del bam, vanligen
de förmögnares, besöka skolan äfven under sommarterminen. En
annan för skånska landsbygden rätt allmän folkskoleform är fast
fyrklassig folkskola med två lärare, af hvilka den ene hela lästiden
undervisar 3:je och 4:de klasserna, den andre däremot l:staoch
2:dra klasserna, men barnen begagna undervisningen på samma sätt
som i den förstnämnda skolformen. Hufvudsvårigheten vid dylika
folkskolors organisation är naturligtvis kursens fördelning mellan
de olika terminerna på sådant sätt, att vinterterminernas kurser
både må utgöra ett afslutadt helt för sig och kunna blifva en
lämplig integrerande del i de större pensa, som skola genomgås med
de bam, hvilka besöka skolan 8 månader om året. Men någon
ledning i detta hänseende lämnade ej den gamla normalplanen.
— En tredje, ej ovanlig skånsk skolform, som ej heller fått
plats i 1878 års normalplan, är den s. k. blandade folkskolan,
i hvilken folk- och småskolebarnen samtidigt undervisas, äfven-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
