Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flesta till hemmets sunda arbeten, men tyvärr synas många, låt
vara simpla, men nyttiga och hederliga sysslor, t. ex.
mjölkning och ladugårdsskötsel i allmänhet, fort blifva dem
främmande eller motbjudande, och omisskänneligen dragas de till de
s. k. inre göromålen och särskildt till stadslifvet. Så lyder
åtminstone samstämmigt utsagan från flera olika trakter.
Ar det väl möjligt, att kvinnan af folket under en tid, då
hennes ’bildade medsyster på alla områden med synbar
framgång upptager täflan med mannen, af lutter flärd drages bort
från sin naturliga och nödvändiga verksamhet vid landets
moder-näring eller anser sig för god för den del af denna näring,
kreatursskötseln, som i denna tid mera än något annat bär vår
ekonomiska framtid i sitt sköte? Om så verkligen är fallet,
synes det vara hög tid på att vederbörande kommuner eller
skoldistrikt skrida till anordnande af sådan särskild praktisk
undervisning i »jordbruk eller andra allmänt nyttiga
kunskaps-grenar» vid folkskolan, som § 121 i gällande folkskolereglemente
medgifver.
Man må dock i det längsta hoppas, att folkskolan icke
skall svika landets jordbrukare, som gjort så mycket för henne,
och att åtminstone vår svenska allmoges barn, så väl döttrar
som söner, icke skola ur folkskolan utgå med håg att utbyta
den redbara modernäringen och det härliga, friska landtlifvet
emot den osunda luften vid industriens härdar eller emot
stadslifvet med all dess onaturliga och falska skimmer.
Efter Bom.
Tidskrift för folkundervisning, årg. 1891.
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
