- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 11 (1892) /
50

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hon har slagit rot. Huru skulle vidare kyrkans auktoritet
vara oförminskad? Kyrkan angripes ju med lidelsefull häftighet
från tvenne håll. De religiösa partierna täfla med gudsförnekare
att utplåna all aktning för denna gudomliga stiftelse.
Vetenskapens auktoritet är också nedtrampad. Hör, huru de
dummaste bland alla dumma yttra sig hånfullt om de lärda, som
om dessa hade förlorat sitt förstånd. Ändamålet med
auktoritetens tillintetgörande är lätt att fatta: maktlystna agitatorer vilja
upplösa allt i individualism för att sedan i detta kaos tillskansa
sig makten och härska på despotiskt vis.

Den kristliga kärleken visar sig nog i våra dagar mera
verksam än tillförene. Därom vittna de talrika stiftelser, hem
och föreningar, som under senare åren grundats både i
hufvud-staden och annorstädes. Men helt visst kunde mycket mer
göras. Så kan det också hända, att mycket, som bär namn af
kärleksvcrk, icke härrör ur rätt källa. Också kan det vara
möjligt, att den, som offrar stora summor för välgörande
ändamål, icke förbättrar sina egna arbetares villkor utan låter dem
lida brist o. s. v. Vi måste sannerligen noga granska arten
till och med i våra kärleksbevisningar, att de ej må medföra
en helt annan verkan, än vi hafva beräknat.

Hufvuddragen i socialdemokraternas program utvecklar den
socialdemokratiske agitatorn på följande sätt: Privat egendom
är samhällets olycka. Så länge det finns privat egendom, skola
de klokaste, de förslagnaste, de listigaste, de hänsynslösaste
rycka den åt sig, och flertalet kommer att draga armodets hårda
boja. Hvad hjälper det, att de vilja arbeta och kunna arbeta?
De hafva inga produktionsmedel, och sedan storindustrien har
gjort sitt intåg i världen, kommer man ingen vart, om
armarna äro aldrig så starka, händerna aldrig så skickliga. Hvad
som behöfves är penningar; utan penningar är det aldrig lönt
att bjuda till. Arbetaren betyder ej mera än en kugge i en
maskin. När kuggen är utsliten, kastas han i skräpvrån, och när
arbetaren är utsliten, kastas han i mänsklighetens skräpvrå,
fattighuset. Därför skall all egendom tillhöra staten. Denna
skall vara arbetsgifvare åt alla, och alla skola vara arbetare.
Då skola icke längre några »sociala dröna re» finnas. Tecknet
på en man af värde skall icke längre vara långa naglar och
fina handskar utan valkar i de kraftiga händerna. Då skola

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:45:50 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/11/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free