- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 11 (1892) /
55

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Nu ska ni hålla er i skinnet, medan jag går ut ett slag.» —
»Ska vi hålla oss i skinnet?» ropades det i korus. Med den
saken blef ingenting af. Somliga slogo omkull hvarandra och
tumlade om på golfvet, andra stojade på annat sätt. Midt
under tumultet steg en af pojkarne upp i katedern, gjorde några
löjliga åtbörder, troligen sådana, som han sett sina lärare där
bruka, och begynte examinera i följande stil: »Hvad är
samhälle?» »Hvad är kultur?» o. s. v. Till några flickor, som
stojade och pratade, ropade han: »Ni lefver för mycket här,
ungar!» Genast var en af flickorna färdig med svar i samma ton:
»Ska vi dö då? tycker du.» Därmed var examen slut, och den
härmande magistern sprang ned från katedern, skyndade till
andra änden af salen och ropade: »Kom, ska vi sjunga Arbetets
söner’!». Om en stund hördes åter hans röst. Han ropade då
med märkbar otålighet: »Magister C. skolkar skolan.» Så kan
det tillgå.

Andtligen inträdde två herrar i salen. Den ené behöll
hatten på. Denne vände sig till barnen och yttrade: »Nu få
ni fest till julen, men då ska ni lära er sjunga till dess.»
Barnen svarade i korus: »Ja, vi ska sjunga! Få vi deklamera också?»
— »Ja, det få ni, om ni kan.» Något af barnen sporde: »Men
vi få ju inte lära oss deklamera?» — Svar: »Jo, ni få lära er
sjunga, och det ska ni göra utaf t—n dj—r. Adjö med er.»

Den andre herrn öfvertog lektionen. Ämnet var
människosläktets uppkomst. Människan vore alls icke af högre ursprung
än andra djur. Från att vara en fruktätande »halfapa» hade
hon så småningom höjt sig till vildens, därefter till barbarens
och slutligen till den civiliserades ståndpunkt. Språket var
från början »lätespråk», jämförligt med hundarnas skällande,
hvilket är olika, allt eftersom hundarna vilja uttrycka den ena
eller andra meningen.

Kärnpunkten i hans framställning var läran om
egendomsfördelningen. I början hade all egendom varit gemensam, så
väl jaktmarker och fiskvatten som beten och åkerjord. Folket
grupperade sig tidigt i stammar, dels för att skydda sig mot
vilddjuren, dels för att försvara sig mot fiender. Häraf inses,
huru viktigt det är, att de svaga sammansluta sig. Den enda
privategendom, som då fanns, var verktyg och vapen. Allt det
öfriga var gemensamt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:45:50 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/11/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free