- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 11 (1892) /
134

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som han, då det först blef synligt på tyska språket, endast af
andra arbeten, som syntes ännu angelägnare, afhölls från att
öfverflytta det till vårt språk. Det rekommenderas således varmt
och i synnerhet hos föräldrar.

Djurskisser. Några blad ur våra dagars forskning af Anton
Stuxberg. Wettergren & Kerber, Göteborg. Pris: 90 öre för
häfte om 48 sidor i oktav.

Af de 5 häften, som detta arbete skall omfatta, äro två
utkomna och dessa utmärka sig genom en lifligt målande text

och talrika afbildningar samt böra på grund däraf få ett väl-

villigt mottagande. Dessa häftens innehåll fördelas under
följande rubriker: Jshafsminnen i Östersjön och våra djupa
insjöar, vår egendomligaste orm (släta snoken eller hasselsnoken),
jättekungsfiskaren (en bild från Australiens fågelvärd), vår
mar-ulk och hans släktingar, fingerdjuret eller det egendomligaste
bland alla däggdjur, ett underligt par (två blinda likfotingar
från Nord-Atlantens djup), skyddande former och färger inom
djurvärlden, hvalrossen.

Enhvar sin egen lärare, undervisningskurser för själfstudium,
under medverkan af fackmän utgifven af P. E. M. Fischier,
öfverlärare vid Grevesmuhlska skolan i Stockholm och
föreståndare för Stockholms borgareskola. Stockholm, C. E. Fritzes
K. Ilofbokhandel.

Det nu föreliggande l:a häftet innehåller en kurs i Sveriges
geografi, ungefär så stor som en vanlig geografi för folkskolan
plägar gifva men rikare på namn. Angående den anda, hvari arbetet
vill gå, finner man en tydlig anvisning å sid. 5, där man läser
följande utlåtande: »Människans ursprung är ännu ej till fullo
utredt; dock har hon sannolikt framgått ur närmast besläktade,
nu länge sedan utdöda lifsformer på samma sätt som alla andra
slag af varelser, genom de bäst utrustade individernas småningom
men oaflåtligt fortgående seger i kampen för tillvaron samt
därigenom att deras öfverlägsna egenskaper gått i arf på afkomman
och i tidernas längd alltmera förbättrats. Människan kan icke,
såsom ofta påstås, härstamma från aporna men väl antagligen
från en med dem besläktad djurart, som under oräknade
årtusenden höjt sig öfver sitt släkte, till dess det andliga lifvet
framträdt, i början dunkelt, småningom allt klarare och mera
medvetet. Hvar detta skett, är osäkert, sannolikast i någon af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:45:50 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/11/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free