- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 12 (1893) /
167

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det fullkomligt svart och har matt yta, kommer t. o. m. intet
ljus därifrån. Men båda papperen träffas af lika mycket ljus.
Hvarpå beror det, att mycket ljus kommer från det ena, litet
ljus från det andra? Det hvita återkastar mycket ljus, det svarta
litet eller intet. Andra föremål, såsom väggtailan och taket,
snön och granskogen m. fl., jämföras, utan att man dock fäster
sig vid annat än deras ljusa eller mörka färg. De skiljas
därefter i två grupper: ljusfärgade och , hvarunder det

för hvartdera slaget gemensamma framhålles, äfven som
olikheten mellan mörk (= icke själflysande) och mörkfärgad.
Slutligen få lärjungarne göra en sammanfattning af hvad de lärt:
ljusfargade äro de kroppar, som återkasta mycket ljus,
mörkfärgade de, som återkasta litet ljus. —

En väl aftorkad natriumbit, så stor som ett temligen stort
knappnålshufvud, lägges på en liten papperslapp, hvilken
därefter försiktigt lägges på vattenytan i ett glas med vatten.
Därefter lägges en lika stor kaliumbit i vattnet. De båda
metallbitarna oxideras vid beröringen med vattnet och brinna med
låga. Därefter antändes en liten svafvelbit, hvars lågajämföres
med de båda förra lågorna. Behöfves dagsljuset för att lågorna
skola synas? Nej, tvärtom skulle de synas ännu bättre, om det
vore mörkt i rummet. Hvarigenom bli de således synliga för
oss? De utstråla ljus, d. v. s. utsända själfva ljusstrålar till
våra ögon. Hur skola vi således beskrifva dem? De äro
själflysande. Hvilken olikhet fanns det dock emellan dem? Den
ena lågan var gul, den andra rödaktig, den tredje biå. Hvarje
låga utsänder själf strålar, men dessa äro, som vi sett, olika.
Hvaruti själfva olikheten består kunna vi ej här förklara, men
hur man benämmer den, veta vi. Man säger, att färgen är olika.
Jämför med hvarandra strålarna från det elektriska ljuset och
från ett stearinljus, från en rykande fotogenlampa och från en
klart lysande, från ett brinnande vedträ och från kolhögen efter
en nästan utbrunnen brasa! Hvad har du häraf lärt om
ljusstrålarna? De äro af många olika slag, som för oss se olika ut
och sägas hafva olika farg.

Ett par pappersstycken af olika färg förevisas. Hvilken
olikhet är det mellan de strålar, som från dessa papper komma
till ögat? Hvad slags strålar komma då från detta papper?
Röda. Och från detta? Gula. Men dessa kroppar äro icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:45:58 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/12/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free